Isabelle Nilsson från Universitets- och högskolerådet (UHR) har gjort utbytestjänstgöring i Paris på Unescos institut för utbildning och planering (IIEP) under fem månader. Svenska Unescorådet har träffat Isabelle för en intervju där hon berättar om de största lärdomarna, utmaningarna och varför det är viktigt med utbyten.
Berätta om positiva samt utmanande erfarenheter från dina fem månader som utlandstjänstgörande.
Det var mycket positivt att arbeta i en så kunskapsintensiv organisation som Unesco International Institute for Educational Planning (IIEP). I forskningsprojektet som jag arbetade med hade vi en mycket kreativ, reflekterande arbetsprocess i ett litet team på tre personer samtidigt som jag nyttjade möjligheten att bevaka andra processer och internationella möten av intresse vid Unescos huvudkontor några kvarter bort. Det blev en efterlängtad period av fördjupning och utvecklingsinriktat arbetssätt för min del. Kontakten med den svenska delegationen vid Unesco blev också en mycket positiv erfarenhet och jag upplevde ett fint stöd från dem.
Den främsta utmaningen var nog att på kort tid sätta sig in i en ny, hierarkiskt präglad arbetskultur med begränsad internkommunikation bortom det egna teamet. De flesta hade fortfarande fast dator, fast telefon och fast skrivbordshöjd, långt från den svenska kontorsnormen idag. Sånt som kan verka till synes oviktigt men som i svensk arbetskultur ses som självklart och viktigt för trivsel. Jag började föreslå uteluncher med mellanchefer och andra medarbetare för att etablera en första kontakt och skapa mig en bild av hur organisationen fungerar, vilket föll mycket väl ut.
Arbetstiderna kunde vara lite flytande med återkommande kvällsmingel med nationella representanter där man förväntades delta. Det var spännande till en början, men efter ett tag uppskattas egen fritid efter jobbet. Jag var hjälpt av att ha ett öppet sinne, och att ”go with the flow” även i oklara situationer, men också av att våga ta initiativ till att styra upp min arbetssituation och vid behov sätta gränser.
Varför är detta viktigt för UHR att möjliggöra utbytestjänstgöring för sina anställda?
För att en statlig myndighet ska kunna ha ett helhetsperspektiv på sin verksamhet är det viktigt att medarbetare förstår vad relevanta globala organisationer gör och hur de fungerar. Det är också viktigt att ha ett internationellt nätverk, vilket utbytestjänstgöring öppnar upp för.
Vad tar du med dig in i din framtida karriär från denna erfarenhet, och vilka arbetsuppgifter hade du?
På IIEP arbetade jag främst med utformning av ett forskningsprojekt om flexible learning pathways in higher education, som fokuserar på högre utbildning. Det kan handla om antagningstest, erkännande av tidigare (icke-formellt och informellt) lärande eller tillgodoräknanden vid byte från yrkesinriktat till akademiskt utbildningsspår, allt som en del av det livslånga lärandet. I utformningen av en enkät och förberedelser av fördjupande fallstudier var det många stimulerande diskussioner där mina kollegors internationella perspektiv mötte mina konkreta erfarenheter om hur det fungerar i praktiken i olika länder. En stärkt insikt är att jag trivs med att arbeta utredande och utvecklingsinriktat med internationella perspektiv. Jag uppskattade institutets sätt att ge sina medarbetare utrymme att komma med idéer, att ge dem utmaningar och visa tillit men att samtidigt öppet reflektera över hur arbetssättet kan utvecklas.
Utifrån din erfarenhet, varför tror du att det är viktigt att öka representationen av svenskar i Unesco?
Det kan vara ett smart sätt för Sverige som viktig givare till Unesco att göra avtryck i nationellt prioriterade frågor i Unescos verksamhet. När det gäller processfrågor tror jag att svensk byråkrati ur ett internationellt perspektiv är relativt effektiv med förhållandevis stor transparens – vår starka offentlighetsprincip är känd. Ur ett vidare och djupare perspektiv är det viktigt att Sverige stödjer ett relevant, framåtblickande och effektivt Unesco då organisationen står för mänskliga rättigheter, vetenskap och kulturell utveckling vars utrymme krympt i många delar av världen på senare år.