Unescos arbete för konstnärlig frihet och en mångfald av kultur utgår från konventionen om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar från 2005 (mångfaldskonventionen). De länder som ansluter sig till konventionen (ratificerar den) ska skapa förutsättningar för en mångfald av kulturyttringar och främja ett internationellt kulturutbyte. En internationell fond är knuten till konventionen. Genom fonden ger Unesco bidrag till projekt i utvecklingsländer som främjar en dynamisk kultursektor genom att introducera och utveckla policies och strategier som stärker en mångfald av kulturyttringar samt institutionella infrastrukturer som stödjer livskraftiga kulturella näringar.
Sverige var en av de första länderna som ratificerade mångfaldskonventionen, år 2006. Sveriges prioritet ligger på att stärka den konstnärliga friheten. Statens kulturråd är den nationella kontaktpunkten för konventionen i Sverige.
Ett annat viktigt instrument för att främja kultur och kreativitet är Unescos rekommendation om konstnärens ställning från 1980.
FN har utsett den 21 maj till den internationella dagen för kulturell mångfald för dialog och utveckling.
Reshaping Cultural Policies
Unesco ger på regelbunden basis ut rapporten Reshaping Cultural Policies som bygger på information om hur länder som anslutit sig till konventionen genomför den. Rapporten har getts ut två gånger och finansieras av Sverige genom Sida. Rapporten är indelad i fyra tematiska områden: 1. Stöd till hållbara system för kulturpolitik 2. Uppnå ett balanserat flöde av kulturella varor och tjänster samt öka mobiliteten för konstnärer 3. Integrera kultur i ramverk för hållbar utveckling 4. Främja mänskliga rättigheter.
Unescos rekommendation om konstnärens ställning
En av Unescos främsta uppgifter är att stärka kulturen runt om i världen. Organisationen har ett tydligt mandat att stärka arbetet med kulturskaparens yttrandefrihet, arbetsförhållanden och säkerhet. År 1980 antog Unescos generalkonferens rekommendationen om konstnärens ställning till vilken Sverige anslöt sig år 1981. Sverige rapporterar vart fjärde år till Unesco om till vilken grad rekommendationen efterlevs. Rekommendationer är inte rättsligt bindande för medlemsstaterna, däremot förväntas medlemsstaterna som har anslutit sig aktivt arbeta för att uppnå riktlinjerna.
I Sveriges rapportering till Unesco från 2018 om genomförandet av rekommendationen om konstnärens ställning tas digitaliseringen upp som en av de mest betydelsefulla förändringar som har påverkat och fortsätter påverka konstnärens ställning eftersom det ställer nya krav på kulturskaparen.
En förutsättning för kulturskaparen är yttrandefrihet, en fråga som är av hög prioritet för Sverige både nationellt och internationellt och som ligger inom kärnverksamheten för svensk kulturpolitik. Att fritt få skapa är ännu inte en självklarhet, men genom rekommendationen kan Unesco arbeta för att stärka och skydda konstnärens rättigheter. Sverige prioriterar särskilt frågor om konstnärers yttrandefrihet, konstnärlig frihet och den särskilda utsatthet som drabbar kulturskapare som är kvinnor.
Mer information
Unescos konvention om skydd för och främjande av mångfald av kulturyttringar (2005)
Unescos rekommendation om konstnärens ställning 1980 – Rapport om implementeringen av rekommendationen i Sverige (2018)
FNs sida om den internationella dagen för kulturell mångfald för dialog för utveckling.