Frågor och svar om världsarv

Riksantikvarieämbetet är ansvarig kulturarvsmyndighet i Sverige och har mycket bra information på sin hemsida om världsarv. Läs mer här: Frågor och svar om Världsarv – Riksantikvarieämbetet.

Vad är Världsarvskonventionen?

2024 hade 196 av länder undertecknat Unescos Konvention om Skydd för Världens Kultur- och Naturarv från 1972, den så kallade Världsarvskonventionen. Syftet med konventionen är att länderna ska bevara kultur- och naturarvet i sitt eget land.

Konventionen går att ladda ner här.

Vad kan bli ett världsarv?

Världsarven är antingen kulturarv (t.ex. byggnader) och naturarv (naturområden). Lösa kulturföremål, dokument eller kulturtraditioner kan inte nomineras som världsarv.

Det land som nominerar ett världsarv ska visa hur det de nominerar har särskilt stort universellt värde, till exempel genom att det visar en viktig del av historien.

Vad är världsarvslistan?

Länder som undertecknat konventionen kan nominera objekt till världsarvslistan. Det finns kriterier för vad som kan nomineras och objekten ska ha ”särskilt stort universellt värde”.

Hur går det till för att något skall bli ett världsarv?

• Nomineringen måste skickas in av landet där det möjliga världsarvet finns och landet måste ha antagit Världsarvskonventionen. Landet upprättar en preliminär lista över möjliga världsarv och nominerar sedan ett världsarv som bedöms har särskilt stort universellt värde.
• Nomineringen utvärderas av experter från ICOMOS (International Council for Monuments and Sites) respektive IUCN (International Union for Conservation of Nature and Natural Resources).
• Nomineringen och utvärderingen tas upp på världsarvskommitténs årliga möte. I kommittén sitter representanter för 21 av Unescos medlemsländer.
• Kommittén beslutar sedan om nomineringen ska sändas tillbaka för kompletteringar, avböjas eller accepteras.
• Processen tar flera år. Sverige har en restriktiv hållning till att nominera nya världsarv.

Vad händer när ett världsarv är i fara?

Om ett världsarv skadas av t ex krig eller naturkatastrofer eller misskötsel kan det föras in på en lista över hotade världsarv. Tanken är att landet där världsarvet ligger ska vidta åtgärder så att det kan tas bort från listan.

Det har hänt att världsarv strukits från världsarvslistan, t.ex. 2009 då Dresden ströks. Världsarvskommittén ansåg då att utbyggnader i en känslig miljö berövade Dresden det särskilt stora universella värde som gjort att staden utsetts till världsarv.

Vem genomför konventionen?

Varje land ansvarar för sina egna världsarv och finansierar bevarande, personalutbildning och marknadsföring. Länderna rapporterar ungefär vart femte år till Unesco om hur de arbetar med bevarandet av sina världsarv och hur de arbetar med Unescos konvention. Deras rapporter tas upp på världsarvskommitténs årliga möte.

Var finns listan på alla världsarv?

Mer information om konventionen och hela världsarvslistan finns på hemsidan för Världsarvcentret vid Unescos sekretariat – läs mer här.

Vilka av Unescos världsarv finns i Sverige?

Det här är de 15 svenska objekten på världsarvslistan:

• Hälsingegårdarna
• Birka och Hovgården
• Drottningholm
• Engelsbergs bruk
• Falun och Kopparbergslagen
• Gammelstads kyrkstad i Luleå
• Hansestaden Visby
• Hällristningsområdet i Tanum
• Höga kusten
• Radiostationen i Grimeton, Halland
• Laponia
• Skogskyrkogården
• Södra Ölands Odlingslandskap
• Örlogsstaden Karlskrona
• Struves Meridianbåge

Läs mer om dem här!

Var finns information om svenska världsarv?

Information om Sveriges världsarv finns på Riksantikvarieämbetets webbplats.