Lisa Söderlindh i samband med demonstrationerna för yttrandefrihet efter attacken mot Charlie Hebdo. Foto: Caroline Hammarberg
Lisa Söderlindh i samband med demonstrationerna för yttrandefrihet efter attacken mot Charlie Hebdo. Foto: Caroline Hammarberg

Lisa Söderlindh arbetar på Migrationsverket, men har under de senaste månaderna gjort tjänstemannautbyte på Unescos sekretariat i Paris. Läs om Lisas tid i Paris och hennes råd till andra som vill göra ett liknande utbyte.

Vem är du och varför valde du att göra detta utbyte?
– Jag har länge haft ett intresse för Unescos arbete och det jag kallar ”Unesco-modellen”, det vill säga Unescos breda mandat och uppdrag, mångfalden av nätverk och samarbetsformer och inte minst hur organisationen integrerar perspektiv från olika vetenskaper, forskningsområden, intressegrupper, regioner, länder och befolkningar.
– Genom utbytet ville jag få möjlighet att vidga mitt eget sätt att närma mig frågor som berör och engagerar, däribland migrationsfrågan, och förnya blicken på myndighetens uppdrag och mer specifikt; dess externa kommunikationsarbete där jag har min hemvist.

Hur tror du att erfarenheterna från Paris kommer hjälpa dig i ditt arbete?
– Trots sin begräsning kommer det som jag lärt mig om Unescos verksamhet och ”Unesco-modellen” kunna ge navigering i min fortsatta tjänst på Migrationsverket. Bland annat i form av uppslag och nya infallsvinklar på frågor som visserligen inte är nya men väldigt relevanta, exempelvis konflikten i Syrien och den humanitära krisen som drivit över nio miljoner människor på flykt.
– Migrationsverket har även en specifik uppgift vad det gäller att främja en nyanserad bild av migranter och ett Sverige som med öppenhet tar tillvara den globala migrationens möjligheter. Unesco kan fungera som en inspirationskälla just vad det gäller idéer, metoder och forum för att främja representationen, presentationen och inkluderandet av mångfalden röster i publika sammanhang. Berättelserna som hörs och bilderna som utmålas kräver nya, fler och bredare penseldrag över gränserna. Nu mer än någonsin och i synnerhet i Sverige vars migrationsmodell är en återkommande referens i den internationella migrationsdebatten och ett flitigt rapporteringsobjekt på den globala mediescenen.

Hur har din tid på Unescos sekretariat sett ut och vilka är dina huvudsakliga arbetsuppgifter?
-Den första tiden var jag på det internationella programmet för utveckling av kommunikation, IPDC, vilket gav mig en möjlighet att arbeta med att främja uppbyggnaden av fria och oberoende medier i utvecklingsländerna. Några uppgifter var att producera en rekommendationsrapport utifrån en genusutvärdering av de många medieprojekt som Unesco stöder runt om i världen samt att arbeta med kommunikationen inför en kommande konferens om internetrelaterade frågor kring tillgången till information och kunskap, yttrandefrihet, integritet och etiska dimensioner av informationssamhället.
– Sedan november 2014 är jag på sektorn för samhällsvetenskap och humaniora där arbetet leds av det övergripande målet att främja inkluderande social utveckling, interkulturell dialog och närmandet mellan kulturer. Jag bidrar bland annat till sekretariatets insatser och aktiviteter på migrationsfronten inom ramen för Global Migration Group, GMG, som är ett samordningsforum för globala migrationsfrågor. Annat handlar till exempel om att ge stöd till Unescos fältkontor om migration samt att utforma strategiska kommunikationsplaner och projektförslag.
– Till de mest inspirerande sidorna av arbetet på sekretariatet hör mångfalden av människor, och bredden av perspektiv, metoder och förhållningssätt. Organisationens verksamhetsfält låter sig inte sammanfattas men kan belysas i exempel. Från kristallernas historiska betydelse och röntgenstrålarnas nutida roll, till öbefolkningar som lever under det konstanta hotet av översvämningar till journalisters säkerhet.
– Paletten av projekt, frågor och aktiviteter som Unesco driver är inspirerande samtidigt som omfånget skymmer. I det visionära finns någonting illusoriskt. Å andra sidan är det kanske just det höga taket och drevet för intellektet, det kritiska tänkandet och ett själsligt utbyte som utgör en betydelsefull motpol till den materiella välfärdens dynamik i vad som i mångt och mycket blivit en digitaliserad vardag.

Vilka råd kan du ge andra tjänstemän som vill göra ett utbyte vid Unescos sekretariat?
– För att ta beslutet om att ansöka om utbyte föreslår jag att man ägnar tid åt att skaffa sig en klar bild av vilken sektion inom sekretariatet och vilket specifikt arbetsteam som skulle matcha en bäst, då man arbetar väldigt olika på olika delar av sekretariatet.
– Mitt råd skulle även vara att överväga placering på något av Unescos kontor i utvecklingsländer, de som kallas fältkontor.

Vill du göra ett tjänstemannautbyte på Unesco? Läs mer här >