Under 2022-2023 mördades 38 procent fler journalister än under föregående tvåårsperiod och 85 procent av brotten förblir olösta eller utan ansvarsutkrävande. Det slår Unescos nya rapport ”Journalists at the frontlines of crises and emergencies” fast. Straffriheten för brott mot journalister är således fortsatt alarmerande hög.

Svenska Unescorådet har med anledning av den Internationella dagen mot straffrihet för brott mot journalister skrivit om situationen i Göteborgs-Posten. Tillsammans med 20 andra organisationer i Sverige som arbetar för fritt yrkesutövande, yttrandefrihet, konstnärlig frihet och pressfrihet lyfter Unescorådet att journalisternas arbete är grundläggande för att samhällen ska fungera demokratiskt och rättvist.

Läs artikeln här: Straffriheten för brott mot journalister måste få ett slut | Göteborgs-Posten (gp.se)

”I dag den 2 november är det Internationella dagen mot straffrihet för brott mot journalister och det är hög tid att öka takten i arbetet mot hot och hat liksom dödligt våld mot de yrkesmänniskor som håller oss andra informerade om vad som sker i världen. Vi kan alla motverka hat och hot i sociala medier, vi kan stödja kvalitetssäkrad journalistik och de som arbetar för pressfrihet och mot straffrihet, och vi kan ifrågasätta hur mycket som görs bland världens regeringar för att förbättra möjligheterna för journalister att verka fritt. Straffriheten måste få ett slut.

Svenska Unescorådet och 20 andra organisationer i Göteborgs-Posten den 2 november 2024

Ny kampanj sätter ljuset på brott mot journalister
Unesco lanserar nu även en ny kampanj för att uppmärksamma brott mot journalister och den straffrihet förövarna åtnjuter. Bakom varje reportage vi läser i tidningen eller hör och ser i radio och tv, finns en journalist som kanske till och med riskerat sitt liv för att vi ska få ta del av informationen. Under åren 2022-2023 mördades 162 journalister för att de gjorde sitt jobb. Följ kampanjen i sociala medier under hashtagen #EndImpunity.

Denna vecka uppmärksammas frågan i en mängd olika länder, se här: IDEI Commemorations – Around the world | UNESCO

Journalister stoppas genom ogrundade anklagelser om brott
Under de senaste åren har det även skett en ökning av antalet fall där oberoende journalister och mediekanaler utpressas, skräms eller tystas genom påståenden om finansiella felaktigheter. Det visar en rapport från Unesco där 60 procent av 120 granskade fall från år 2004 inträffade mellan 2019 och 2023.

– Journalister spelar en avgörande roll i samhället genom att granska oegentligheter och främja transparens. De bör aldrig utsättas för grundlösa anklagelser om ekonomiska brott eller juridiska trakasserier i syfte att tysta dem. Detta undergräver pressfriheten och yttrandefriheten för oss alla. UNESCO uppmanar alla sina medlemsstater att skydda journalister från detta, säger Unescos generaldirektör Audrey Azoulay.

De handlar oftast om anklagelser om skatteflykt, penningtvätt och utpressning. Till skillnad från när det gäller förtal och ärekränkning kan anklagelser om ekonomiska brott riktas mot medierna utan grund i redaktionellt material vilket riskerar att de verkliga motiven förblir dolda.

Det är oftast statliga aktörer som initierar den här typen av anklagelser mot journalister och mediekanaler. Det finns en risk att missbruk av finanslagstiftning leder till att myndigheter fryser tillgångar, vilket minskar mediernas möjligheter att fortsätta rapportera. Hot av det här slaget kan också leda till självcensur.

Problemet är mer utbrett i Östeuropa, Asien och Stillahavsområdet, särskilt i Centralasien. Trakasserierna uppstår ofta under perioder av protester, valkampanjer och i samband med stora internationella evenemang när värdlandet och regeringen får ökad internationell uppmärksamhet.

Underlaget till granskningen baseras på offentligt tillgängligt material och intervjuer med jurister, journalister och experter på pressfrihet. Det faktiska antalet fall är troligen högre.

Läs hela pressmeddelandet här: New UNESCO research reveals sharp increase in the use of financial laws to silence journalists | UNESCO

Under 2022 dödades 86 journalister och mediearbetare i världen, enligt siffror från Unesco. Hälften av dessa dödades utanför tjänsten. Det motsvarar en person var fjärde dag. Ökningen från föregående år sätter ytterligare ljus på de allvarliga risker journalister utsätts för i yrket.  

– Det är alarmerande att antalet journalister som dödats ökat med hela 50 procent under föregående år. Det är farligt för samhällsutvecklingen i världen om journalister inte vågar utföra sitt arbete på grund av rädsla att dödas, säger Anna-Karin Johansson, generalsekreterare på Svenska Unescorådet.   

Straffrihet bidragande orsak
En viktig faktor som bidrar till att journalister fortsätter att utsättas för våldsbrott, hot och hat samt i värsta fall mord, är så få ställs till svars för dessa brott. Så många som 86% av alla mord på journalister klaras inte upp eller får någon påföljd.  

– Myndigheter måste öka sina ansträngningar för att motverka dessa brott och försäkra sig om att förövare straffas. Likgiltighet är en viktig faktor i detta våldsklimat, säger Audrey Azoulay, Unescos generaldirektör.

Under pandemin gick antalet mord på journalister ner från en toppnotering år 2018 då 99 journalister dödades. Den positiva trenden har nu vänt och de värst drabbade regionerna år 2022 var Latinamerika och Karibien, där över hälften av morden skedde. I Ukraina dödades 10 journalister under 2022. I Unescos databas över mördade journalister intar även Mexiko en särställning med 19 dödade journalister, vilket är flest för ett enskilt land föregående år: UNESCO observatory of killed journalists | UNESCO

Journalister dödas på sin fritid
Ungefär hälften av journalisterna var inte i tjänst när de dödades. Deras liv togs i hemmet, på resa, på parkeringsplatser eller på andra offentliga platser när de inte var i tjänst. Detta är en fortsättning på de senaste årens trend och visar den sårbarhet många journalister lever med i vardagen.

Flest mord i icke konfliktdrabbade länder
Antalet dödade journalister i konfliktländer steg från 20 till 23 från år 2021 till 2022. Den största globala ökningen skedde dock i icke konfliktdrabbade länder. Där fördubblades antalet fall från 25 till 61 under samma tidsperiod.

Riskerna för yttrandefriheten är stora, då bakgrunden till morden bland annat var repressalier för rapportering om organiserad brottslighet eller känsliga ämnen som korruption, miljöbrott, maktmissbruk och protester. Utöver rena mord hotas journalister även av kidnappning, godtyckliga gripanden, juridiska trakasserier och digitalt våld av olika slag.

Unescos insatser
Unesco arbetar för att skydda journalister i hela världen – bland annat genom FN:s handlingsplan för journalisters säkerhet och frågan om straffrihet.

Unesco fördömer alla mord på journalister samt tränar journalister liksom domare, åklagare och säkerhetsstyrkor för att förstärka journalisters rättigheter och säkerställa att attacker mot journalister utreds och att förövarna åtalas. Unesco arbetar även med att tillsammans med de 193 medlemsstaterna utveckla och implementera lagar och policydokument för nationella media.

Unesco tar också återkommande fram rapporter om utmaningarna för yttrandefriheten i världen: Home | World Trends in Freedom of Expression and Media Development: 2021/2022 Online Report (unesco.org)

Presskontakt:
Thérèse Amnéus, therese.amneus@regeringskansliet.se, tel: 073 840 91 75

Läs Unescos pressmeddelande här: UNESCO: Killings of journalists up 50% in 2022, half targeted off duty | UNESCO