Den 14 mars invigde skolminister Lotta Edholm Svenska Unescorådets nationella konferens i Stockholm. Under två intensiva dagar samlades företrädare för Unescos olika koncept och program i Sverige för att utbyta tankar och idéer kring det fortsatta arbetet.
Konferensen erbjöd en mix av tal, föreläsningar, panelsamtal och praktiska workshops där deltagarna kunde dela med sig av goda exempel och diskutera gemensamma utmaningar. Ett centralt tema var Unescos värdegrund, särskilt dess roll i att främja fred och hållbarhet i en värld präglad av konflikter och utmaningar.
Många av Unescos koncept och program i Sverige brottas med utmaningar av olika slag – det kan till exempel handla om ekonomi, klimatförändringar eller besökstryck. Den nationella konferensen fokuserade på samarbete som en väg att hitta vägar framåt. Vikten av att bygga nätverk och söka gemensam finansiering från olika källor togs till exempel upp både i panelsamtal och workshops.
Medlemskapet i Unesco ger Sverige viktig plattform att bidra till demokrati, respekt för mänskliga rättigheter och en fredlig, hållbar värld. Idealen om god, kvalitativ utbildning för alla, en fri ocensurerad media, ett rikt kulturliv och en fri akademi måste kämpas för. Det är genom samarbete, dialog och ömsesidig respekt som vi kan ta itu med de komplexa och sammanlänkade globala utmaningar som ligger framför oss.
Lotta Edholm
Betydelsen av Unescos arbete belystes både i skol- och Unescominister Lotta Edholms tal och i talet från Sveriges ambassadör till Unesco, Helena Sångeland. Sångeland tryckte bland annat på det multilaterala arbetet i en föränderlig värld.
Världen förändras ständigt, regeringar kommer och går. Programmen och koncepten består, och fungerar stabiliserande i denna många gånger osäkra värld.
Helena Sångeland.
Unescos biträdande generaldirektör för kultur, Ernesto Ottone Ramirez, bidrog till konferensen med ett förinspelat tal, där han tryckte på konceptens betydelse för internationellt samarbete och dialog liksom hur de är drivande i den hållbara utvecklingen genom att bidra till försörjningsmöjligheter och motståndskraft i lokalsamhället.
Genom att ta tillvara den kunskap som finns lokalt och samtidigt förstå det ömsesidiga beroendet mellan kultur och natur, så kan vi stärka bidraget till Agenda 2030 och den hållbara utvecklingen.
Ernesto Ottone
Unesco handlar i mångt och mycket om att lära av varandra, föra dialog över nationsgränser och komma fram till gemensamma lösningar. I den andan hade James Bridge, generalsekreterare för Storbritanniens nationalkommission till Unesco bjudits in. Han berättade bland annat om deras arbete med att tydliggöra värdet av Unescos koncept i Storbritannien och hur man kan koppla ihop olika koncept med varandra och arbeta tillsammans för att t.ex. avlasta vissa besöksmål och tipsa mer om de som kanske lättare faller i glömska.
Flera av verksamheterna i Sverige arbetar med kulturarv på olika sätt. Chefen för Nationalmuseum för Ukrainas historia, Dr Fedir Androshchuk höll en föreläsning om hur Ukraina arbetar med att skydda kulturarv under Rysslands fullskaliga invasion. Det pågår en mängd initiativ och projekt där Sverige är inblandat på olika sätt för att bistå med att ta hand om, dokumentera och skydda det kulturarv som riskerar förstöras och plundras i kriget.
Samarbete stod i fokus för den kommunikationsworkshop som Thérèse Amnéus från Unescorådet och Henrik Theodorsson från Platåbergens geopark ledde. Där togs bland annat arbetet med världsminnesutnämningen av Tryckfrihetsförordningen från 1766 upp, liksom Platåbergens satsning på att förklara vad Platåbergen är, med text och grafik på baksidan av mjölkpaket.
Besöksmål var även temat för Visit Swedens vd Susanne Andersson, som tydliggjorde för konferensdeltagarna vari Sveriges attraktionskraft ligger och hur denna kan utvecklas. De allra flesta turister förknippar t.ex. Sverige med vacker natur men inte lika många har en bild av Sverige som ett land med starkt kulturarv.
Under konferensen gavs deltagarna även möjlighet att möta de myndighetschefer som ansvarar för olika delar av Unescos koncept och program i Sverige. Frågorna ställdes av representanterna för världsarv, biosfärområden, geoparker, kreativa städer, immateriella kulturarv och världsminnen bland andra, under frågestunden som hölls på Riksarkivet i Stockholm. Det gavs även möjlighet att se två världsminnen – Alfred Nobels arkiv och Tryckfrihetsförordningen från 1766.
Landshövding Anna Kinberg Batra bjöd in konferensdeltagarna till en egen kulturupplevelse i 1600-talspalatset Tessinska. Landshövdingen höll tal och bjöd på middagsmingel till tonerna av nyckelharpa från Esbjörn Hogmark och Magnus Holmström, från Nyckelharpans nätverk. Nyckelharpans nätverk togs så sent som i december 2023 upp på Unescos lista över goda metoder för tryggandet av det immateriella kulturarvet.
Svenska Unescorådets ordförande Lena Sommestad och generalsekreterare Anna-Karin Johansson ramade in dagarna som även innehöll flera intressanta exempel från verksamheter runt om i landet. Här deltog litteraturstaden Göteborg, gastronomistaden Norrköping, biosfärområdena och Unescoprofessurer inom barns tidiga lärande. Sveriges världsarv visade upp sin verksamhet liksom Platåbergens geopark, som bjöd på smaker från geoparksområdet. Världskulturmuseerna berättade om hur de arbetar med hotat kulturarv och Wikimedia fyllde på med ett projekt om hur hotat kultur- och naturarv kan skyddas. Dessutom visade Sagobygden upp sitt projekt med att aktivera seniorer genom det goda samtalet.
Under konferensen kunde deltagarna knyta nya kontakter och så frön till samarbeten mellan koncept som har liknande utmaningar men verkar inom olika områden. Samtidigt fick deltagarna ökad förståelse för det egna arbetets betydelse för utvecklingen inom Unesco på global nivå. Att umgås inom Unescofamiljen i Sverige gav mersmak – många uttryckte önskan om att ses regelbundet för nätverkande och för att inspireras till fler samarbeten.
Fler bilder från konferensen
