Den svenska tryckfrihetsförordningen från 1766 har utsetts till världsminne av Unesco. Förordningen var först i världen, och innebar både rätten att uttrycka sig fritt och att ta del av allmänna handlingar. I dag bevaras det unika källmaterialet på Riksarkivet och Kungliga biblioteket (KB)
År 1766 antog Sverige som första land i världen en lag som reglerade rätten till det fria ordet – tryckfrihetsförordningen. Den bestod av två delar:
- Rätten för alla att publicera tankar, åsikter och känslor i tryck.
- Rätten för alla att ta del av myndigheternas och de styrande organens handlingar (till exempel beslut, protokoll och utredningar), och trycka dem om man ville. Den rättigheten kallas för offentlighetsprincipen.
En idé från frihetstiden
Vid mitten av 1700-talet hade Sverige ett unikt parlamentariskt system som gav stor makt åt riksdagen och liten makt åt kungen. Under frihetstiden, 1719–1772, blev det viktigt att fritt kunna utbyta tankar och idéer samt att kunna väcka opinion och föra offentlig debatt. Detta ledde fram till den första tryckfrihetsförordningen.
Genom källor som finns på Riksarkivet kan vi följa processen med att formulera en tryckfrihetsförordning, och genom trycksaker bevarade på KB kan vi studera lagens följder. Dokumenten har nu tillsammans utsetts till världsminne av Unesco.
– Det är mycket glädjande att Unesco uppmärksammar Sverige för våra insatser för yttrandefrihet. Vikten av tryckfrihetsförordningen kan ses i ljuset av att Sverige idag runt om i världen är erkänt för sitt stöd för demokrati och medborgerliga friheter. Utmärkelsen kastar ljus över en av de mest fundamentala mänskliga rättigheterna i världen, säger riksarkivarie Karin Åström Iko och riksbibliotekarie Karin Grönvall i ett gemensamt uttalande.
Stort värde för hela mänskligheten
Ett världsminne är ett dokument eller en samling i ett arkiv eller bibliotek, som är av stort värde för mänskligheten. Sedan tidigare finns sju världsminnen i Sverige: Alfred Nobels familjearkiv, Astrid Lindgrens arkiv, Dag Hammarskjölds samling, Emanuel Swedenborgs arkiv, Ingmar Bergmans arkiv, Silverbibeln och Stockholms stads byggnadsritningar.
– Unesco har inrättat världsminnesprogrammet för att värna dokumentarv och särskilt lyfta fram de som är unika och har en särskild plats i mänsklighetens historia. Genom dokumentarv kan vi ta del av
och lämna minnen som kan återupptäckas och utforskas av nuvarande och kommande generationer, säger Anna-Karin Johansson, generalsekreterare Svenska Unescorådet
Unescos världsminnesprogram syftar till att främja bevarandet av världens dokumentarv, verka för universell tillgång till dessa dokument och öka medvetenheten i världen kring förekomsten och betydelsen av dokumentarv. Svenska Unescorådet är nationell rådgivande och sakkunnig myndighet och stödjer svenska nomineringar till Världsminnesprogrammets internationella register, efter förslag från Svenska kommittén för Världsminnesprogrammet.
Tryckfrihetsförordningen nominerades till Unescos världsminnesregister år 2021. Tillsammans utgör materialet i världsminnet ett viktigt steg i de mänskliga rättigheternas utveckling och demokratins framväxt
Digitaliseringar av världsminnet
Lagen, som finns på KB:
Kongl. Maj:ts Nådige Förordning, Angående Skrif- och Tryck-friheten
(Tryckfrihetsförordningen, 1766, i bibliotekskatalogen Libris)
Förarbeten till förordningen, som finns på Riksarkivet:
Riksens ständers stora deputations handlingar 1765−1766, volym 1 (grundlagsutredning)
Riksens ständers stora deputations handlingar 1765–1766, volym 2 (tryckfrihetsutskottet)
Texter om tryckfrihetsförordningen
Läs mer om tryckfrihetsförordningen i Jonas Nordins text ”En revolution i tryck”, publicerad i Vetenskapssocieteten i Lunds årsbok, 2020. Jonas Nordin är professor i bok- och bibliotekshistoria vid Lunds universitet.
Till 250-årsjubileet av tryckfrihetsförordningen år 2016, tog Kungliga biblioteket fram ett faksimil, där Jonas Nordin beskriver bakgrunden och betydelsen av 1766 års tryckfrihetsförordning. Här hittar du den.
Bilder
För fler bilder och frågor kring utnämningen, kontakta:
Thérèse Amnéus, presskontakt, Svenska Unescorådet
Telefon: 073 840 91 75
E-post: therese.amneus@regeringskansliet.se
Anders Edlund, tillförordnad kommunikationschef, Riksarkivet
Telefon: 076-140 94 22
E-post: anders.edlund@riksarkivet.se
Riksarkivets webbplats
Lotta Serning, kommunikationschef, Kungliga biblioteket
Telefon: 070-007 33 21
E-post: lotta.serning@kb.se
Kungliga bibliotekets webbplats
