Ny statistik från Unesco till pressfrihetsdagen den 3 maj visar att journalister och mediehus som bevakar klimatförändringar och miljöfrågor attackeras på grund av sin rapportering. Minst 749 journalister, grupper av journalister och nyhetsmedier som rapporterar om miljöfrågor har attackerats i 89 länder sedan 2009.

I samband med årets pressfrihetsdag uppmärksammar Unesco det ökande hotet mot journalister som rapporterar om klimatförändringar eller miljöfrågor.

Minst hälften av de 749 attackerna har utförts av statsaktörer – t.ex. polis, militära styrkor eller regeringsföreträdare. Privata aktörer, inklusive företag inom utvinningsindustrin, kriminella grupper, demonstranter och lokala samhällen, är ansvariga för minst en fjärdedel av attackerna.

I flera fall har attackerna gått så långt som till mord. Totalt har 44 journalister som rapporterar om miljöfrågor dödats under de senaste 15 åren. Fem av dessa fall har resulterat i fällande domar, enligt Observatory of Killed Journalists | UNESCO. Antalet mord de senaste fem åren var en tredjedel högre än de föregående fem åren (16 mord jämfört med 12). Dessutom har minst 24 journalister överlevt mordförsök.

Juridik och trakasserier används som vapen mot journalister
De utmaningar som journalister stöter på när de rapporterar om klimatfrågor, som t.ex. klimatmigration, olaglig gruvdrift, föroreningar, tjuvjakt, avskogning, följderna av extrema väderhändelser etc, kan handla om allt från fysiska hot till ekonomiska, politiska, psykologiska eller digitala hot liksom juridiska svårigheter som de utsätts för.

I en enkät genomförd av Unesco och International Federation of Journalists (IFJ) med svar från över 900 journalister framgår att en fjärdedel av de tillfrågade journalisterna har blivit juridiskt attackerade.

Unescos enkät visar att över 70% av de tillfrågade journalisterna uppgav att de hade blivit utsatta för attacker, hot eller påtryckningar när de rapporterat om miljöfrågor. 60% angav att de hade blivit offer för nättrakasserier och 41% hade upplevt fysiska attacker.

Grävande journalister avslöjar även miljöbrott, korruption och maktintressen. Många av dessa journalister får betala ett högt pris för att de gör sitt jobb. Förtalsstämningar används ofta för att stoppa grävande reportage om miljö och klimat, med minst 68 fall i framförallt Europa och Nordamerika.

Läs hela rapporten här: Press and planet in danger: safety of environmental journalists; trends, challenges and recommendations – UNESCO Digital Library

Internationella pressfrihetsdagen 2024
Årets internationella pressfrihetskonferens äger rum i Santiago, Chile mellan den 2-4 maj.  Det är 30 år sedan det första firandet gick av stapeln i samma stad år 1994.

Världen står idag inför klimatförändringar, förlorad biologisk mångfald och luftföroreningar som på olika sätt påverkar människors hälsa. Därutöver står vi inför akuta utmaningar som demokratiers tillbakagång och ökande des- och misinformation.

För att hantera detta krävs pålitlig journalistik. Unesco ser ett stort behov av stärka den oberoende journalistiken inom miljö och vetenskap för att säkra tillgången till information som behövs för att skilja fakta från osanningar och för att kunna ta välinformerade beslut. Årets tema för pressfrihetsdagen tillägnas därför vikten av journalistik och yttrandefrihet kopplat till den globala miljökrisen.

Svenska journalister hotas
En av de svenska journalister som upplever hot och trakasserier i sin arbetsvardag på grund av att hon rapporterar om klimatet är SVT:s klimatkorrespondent Erika Bjerström, vars vittnesmål kommer att spelas upp under Unescos klimatkonferens i Santiago den 3-4 maj.

Unesco uppmanar journalister och andra som bevakar klimat och miljö-frågor att lägga ut vittnesmål på sociala medier under hashtaggen #WorldPressFreedomDay, för att ytterligare sätta ljus på frågan.

Unescos insatser för pressfrihet
Genom International Programme for the Development of Communication | UNESCO och handlingsplanen UN Plan of Action on the Safety of Journalists and the Issue of Impunity | UNESCO arbetar Unesco för att stötta journalister världen över.
Bland annat har Unesco tagit fram ett s.k. domarinitiativ som utbildar jurister i yttrandefrihetsfrågor. Läs mer här: Training Judicial Operators | UNESCO.

Genom handlingsplanen arbetar Unesco med att att öka medvetenheten kring frågan, fastställa standarder och policy, övervakning och rapportering liksom kapacitetsuppbyggnad och forskning.

Mer information
Läs mer om årets pressfrihetskonferens i Santiago här: World Press Freedom Day 2024 | UNESCO

Här återfinns programmet till konferensen i Chile: Programme | UNESCO
Utöver konferensprogrammet pågår även ett 40-tal sidoevents. Du hittar dem här: World Press Freedom Day 2024 – 2 -4 May events | UNESCO

Pressfrihetsdagen i Sverige
I år uppmärksammas pressfrihetsdagen på Stadsgårdsterminalen i Stockholm. Anne Lagercrantz, vice VD för SVT och ordförande i Utgivarna inleder firandet. Under dagen kommer kulturminister Parisa Liljestrand att hålla tal och samtala med Kerstin Almegård, ordförande i Svenska PEN. Dessutom blir det panelsamtal om konflikthantering och hat och hot mot journalister samt presentation av årets pressfrihetsindex.

Här kan du ladda hem programmet: