Den 16 november 1945 bildades Unesco, FN:s fackorgan för kultur, vetenskap, utbildning och kommunikation/information.

Fredsorganisation
Målet är detsamma idag som då – att bygga fred i människors sinnen, så att andra världskrigets fasor aldrig upprepas. Under åtta decennier har Unesco fört samman medlemsländer i dialog och samverkan för att skapa bättre villkor för alla genom att stärka rätten till utbildning, konstnärlig frihet, pressfrihet och hållbar utveckling.

Idag räknar världen till 1248 världsarv som Unesco utsett för att skydda dessa unika miljöer för framtida generationer. Sverige har skrivit under världsarvskonventionen och har femton världsarv. Det innebär att vi har förbundit oss att skydda och bevara dessa platser för deras unika världen. Dessutom ska världsarven bidra till att främja fred och förståelse mellan folk. Läs mer om världsarven här: Världsarv i Sverige

Mer än världsarv
Utöver världsarv har Unesco många andra verksamhetsområden. Biosfärområden bidrar till vetenskapliga framsteg om hållbar utveckling och samspelet mellan människa och natur. Sverige har idag åtta biosfärområden. Biosfärområde Storkriket i Skåne utsågs så sent som i september i år. Läs mer om våra biosfärområden här: Biosfärprogrammet Sverige

Kultur
Unesco arbetar mot illegal handel med kulturföremål och för att främja en mångfald av kulturyttringar och konstnärlig frihet. I år lanserade Unesco t.ex. ett virtuellt museum för stulna och försvunna kulturföremål – där sex olika föremål från Sverige finns med. Läs mer här: Sex svenska föremål i Unescos världsunika virtuella museum för stulna kulturföremål « Svenska Unescorådet

Nätverket av 408 kreativa städer använder kultur som drivkraft för hållbar stadsutveckling. I år fick Sverige sin fjärde kreativa stad – Lund utsågs till kreativ stad inom litteratur den sista oktober.

Utan yttrandefrihet och pressfrihet är fred svårt att uppnå. I år släpps flaggskeppsrapporten World Trends in Freedom of Expression and Media Development, som publiceras vart fjärde år. Den är ett viktigt faktaunderlag för att vidta åtgärder som stärker yttrandefrihet och pressfrihet. Unesco är idag ledande i detta arbete. Rapporten släpps inom kort på denna sida: World Trends in Freedom of Expression and Media Development | UNESCO

Inom utbildningsområdet verkar Unesco för att alla ska få tillgång till utbildning av god kvalitet – t.ex. genom insatser i krig och konflikt för att skydda utbildningsinstitutioner mot attacker och se till att lärare och elever får utbildningsmaterial: Sverige samarbetar med Unesco för att rusta upp skolor i Ukraina « Svenska Unescorådet

Genom kontinuerlig dialog mellan närmare 200 länder och ett starkt försvar av rätten till utbildning, yttrandefrihet, pressfrihet, konstnärlig och akademisk frihet, liksom ett ständigt arbete för hållbar utveckling och skydd mot klimatförändringar arbetar Unesco för en värld där alla ska kunna leva och utvecklas. Unesco möter också vår tids utmaningar med rekommendationer för t.ex. etisk användning av AI och neuroteknologi och utbildningar för att upplysa och kunskapshöja kring desinformation och misinformation i en värld där det blir allt svårare att skilja på fakta, åsikter och falska narrativ.

Med Unesco försöker världen hitta gemensamma lösningar och göra framsteg tillsammans. Grattis på 80-årsdagen!

Bild från Unescos generalkonferens 2025 i Samarkand. Foto: Thérèse Amnéus

Idag utsågs Khaled El-Enany från Egypten till ny generaldirektör för Unesco. Han efterträder Audrey Azoulay, som tackar för sig efter åtta år. Beslutet fattades formellt idag på Unescos generalkonferens i Samarkand, Uzbekistan.

Första generaldirektören från den arabiska gruppen

Med 172 röster av totalt 174 angivna blir El-Enany den första generaldirektören från den arabiska gruppen och den andra afrikanen någonsin på posten.

Khaled Ahmed El-Enany, född 1971, är professor i turism vid Helwanuniversitetet i Kairo, där han har undervisat i över 30 år. Han har haft fler ledande akademiska uppdrag och har en doktorsexamen i egyptologi från Paul-Valéry-universitetet i Montpellier, Frankrike. El-Enany har lett både National Museum of Egyptian Civilization och Egyptiska museet i Kairo, samt varit Egyptens minister för fornminnen och senare minister för turism och fornminnen. År 2024 utsågs han till särskild ambassadör för kulturturism av UNWTO (Världsturismorganisationen) och beskyddare av African World Heritage Fund.

Vald av Unescos styrelse
Han fick redan i oktober ett tydligt mandat från Unescos styrelse, med 55 röster mot 2 för motkandidaten Firmin Matoko från Republiken Kongo.

Under sin kampanj har han betonat sitt engagemang för dialog, samarbete och Unescos kärnuppdrag. I sitt tal efter omröstningen i oktober betonade El-Enany att Unesco behövs mer än någonsin och lovade att verka för ett enat och inkluderande Unesco.

Vad gör Unescos generaldirektör?
Unescos generaldirektör är organisationens högsta chef och har ansvar för att leda, samordna och representera Unescos arbete internationellt. Generaldirektören sätter den strategiska inriktningen för Unesco inom mandatområdena utbildning, vetenskap, kultur och kommunikation/information i enlighet med medlemsstaternas beslut i Unescos styrande organ. En viktig del av uppdraget är att vara en röst för yttrandefrihet, utbildning, kulturarv, vetenskapligt samarbete och mänskliga rättigheter, särskilt i frågor som rör fred, demokrati och hållbar utveckling.

El-Enany blir den 12:e generaldirektören för Unesco och tillträder sitt ämbete den 15 november för en fyraårsperiod.

Idag presenteras Unescos flaggskeppsrapport ”World Trends Report on Freedom of Expression and Media Development” under Unescos generalkonferens i Samarkand, Uzbekistan.

Sverige är den största givaren till denna rapport, som ges ut vart fjärde år och i år går under rubriken ”Journalism: Shaping a World at Peace”. Årets rapport ser tillbaka på de senaste fyra årens yttrandefrihet och medieutveckling och konstaterar att både tillgången till information och informationsintegriteten är satta under stark press och att världen kanske inte kommer att nå mål 16.10 om tillgång till information och grundläggande friheter i Agenda2030.

Rapporten består av två delar – en som lyfter de huvudsakliga trender som påverkar yttrandefriheten och medieutvecklingen och deras påverkan på demokratiska institutioner, jämställdhet, kampen mot diskriminering och hur vi hanterar klimatutmaningarna. Den andra delen innehåller texter av experter som undersökt konsekvenserna av dessa trender inom en rad avgörande områden.

Några trender:
– Yttrandefrihetsindex har fallit med 10% sedan 2012 – något som visar på en stark nedgång i pressfriheten.
– Självcensuren har ökat med 63% sedan 2012.
– Staters och mäktiga aktörers kontroll över medier har ökat med 48% sedan 2012.
– Akademisk och konstnärlig frihet har minskat med nästan 3% per år.
– Journalistyrket fortsätter att vara farligt för utövarna – 310 journalister har dödats endast under de senaste 3,5 åren, och straffriheten för dessa mord uppgår till hela 85%.

Ljuspunkter finns

Allt är dock inte mörkt, det finns även positiva trender med 1,5 miljarder människor som fått tillgång till sociala medier under de senaste fem åren och därmed kan göra sina röster hörda och delta i samhällsdebatten. Internationella samarbeten har ökat den grävande journalistiken och fler prenumererar på journalistiska produkter.

Vad behöver vi göra för att vända den negativa utvecklingen?

Rapporten visar på några möjligheter. Bland annat behövs investeringar i oberoende journalistik och public service. Ansvarsutkrävande och transparens är viktigt för digitala plattformar och AI. Människor behöver också utbildas i medie- och informationskunnighet för att motverka manipulation och hat, och vi behöver jobba mer för att förstärka skyddet för journalister, forskare och visselblåsare.

Läs här:
Du kommer att kunna läsa rapporten i sin helhet här, när den publiceras: World Trends in Freedom of Expression and Media Development | UNESCO