I en värld där trovärdiga röster utmanas fungerar biblioteken som en opartisk, tillgänglig arena för yttrandefrihet och kunskap där många olika perspektiv får utrymme. Svenska Unescorådet fortsätter sitt samarbete med Stockholms stadsbibliotek och Kommittén för Demokratins röstbärare genom samtalsserien ”Samtal pågår”.  I serien ”Samtal pågår” lyfts aktuella och samhällsviktiga frågor inför publik på bibliotek i Stockholm och kan ses i efterhand på Biblioteket Play.

Den 19:e februari är du välkommen till årets första samtal med rubriken ”Om gangsterrap och mediers ansvar” på Kista bibliotek. Resterande samtal kommer att äga rum den 10e mars samt den 21a april.


Om gangsterrap och medias ansvar

Idag är gangsterrapen en av vår tids mest ifrågasatta musikstilar som skildrar kriminalitet, utanförskap och våld. Samtidigt är musikstilen populär inte minst bland unga.  Detta samtal tar upp vilket ansvar medier har i berättelsen om gangsterrapen och diskuterar vem det är som har makten över hur kulturuttrycket beskrivs.

Torsdagen den 19 februari kl. 18.00 på Kista bibliotek hör du Mohammed Yussuf, journalist och författare till boken Nation av poeter. Petter Hallén, musikjournalist P3 och Alexandra Söderman, doktor i pedagogik som forskat om gangsterrap i panelsamtalet, som leds av journalisten och författaren Irena Pozar.

Datum: 19 februari
Tid: kl. 18.00-19.00
Plats: Kista bibliotek i Stockholm och Bibliotek Play


Kommande samtal i serien sker den 10 mars och den 21 april, håll utkik i sociala medier för mer information.

Anmäl dig till samtalet 19 februari här: Evenemang: Samtal pågår: om gangsterrap och medias ansvar — Stockholms stadsbibliotek

Regeringen har utsett en ny ordförande och ledamöter till Svenska Unescorådet.

Regeringen har beslutat att utse Fredrik Malm (L) till ny ordförande i Svenska Unescorådet. Malm är idag ordförande i riksdagens utbildningsutskott.

Samtidigt har tre nya ledamöter utsetts till rådet:

  • Noura Berrouba, stabschef på Daniel Sachs Foundation
  • Silvia Ernhagen, generalsekreterare för Svensk Biblioteksförening
  • Johanna Sandahl, strateg på Stockholms Stad, tidigare ordförande i Naturskyddsföreningen.

Värdefull kompetens för viktiga frågor
Unescorådet består av 10 ledamöter som utses för fyra år i taget. Ledamöterna är verksamma inom Unescos ansvarsområden – utbildning, vetenskap, kultur och kommunikation. Som stöd för sitt arbete har Svenska Unescorådet ett kansli. 

– Det är med stor glädje som jag välkomnar ordförande och de nya rådsledamöterna till Svenska Unescorådet. Rådet spelar en viktig roll för Sveriges relation till Unesco och jag ser fram emot att tillsammans utveckla verksamheten. Deras kompetens och erfarenhet är värdefull, inte minst i det arbete som väntar i fråga om rätten till utbildning, stärkandet av yttrandefriheten och insatser för hållbar utveckling, säger Maria Wilenius, generalsekreterare i Svenska Unescorådet.

De nya ledamöterna tillträder den 22 februari 2026.

Omvalda ledamöter
Följande ledamöter har förordnats för ytterligare en fyraårsperiod:

  • Carolina Wennerholm, enhetschef för Fred och Migration, på Globala avdelningen på Sida. Carolina utses även till vice ordförande i Unescorådet.
  • Eric Fugeläng, chef för Riksantikvarieämbetets museiavdelning
  • Fredrik Hemmensjö, rektor på Polhemskolan i Lund
  • Marie-Louise Hänel Sandström, (M), ledamot i riksdagens kulturutskott
  • Jonas Ohlsson, föreståndare vid Nordicom
  • Brendan R Joseph, ungdomsrepresentant, läkarstudent och ordförande i Röda Korsets ungdomsförbund i Uppsala

Se även Utbildningsdepartementets pressmeddelande här.

Den 6 februari firar vi samernas nationaldag. Ett exempel på det samiska kulturarvets betydelse för världen är Karl Tiréns jojksamling som under år 2025 blev utsågs till världsminne av Unesco.

Karl Tirén var en stationsinspektor, konstnär, fiolbyggare och jojksamlare. Mellan åren 1913 och 1915 genomförde han totalt sex resor i den svenska delen av Sápmi där han med fonograf och vaxrullar dokumenterade samisk jojk. Detta kom till att bli en av Sveriges mest omfattande insamlingar med över 300 ljudinspelningar och mer än 500 nedskrivna jojkar. Karl Tiréns jojksamling är det första världsminne som dokumenterar ett urfolks kulturuttryck.

Idag förvaras den större delen av samlingen hos Svenskt visarkiv vid Statens musikverk men delar finns även hos Institutet för språk och folkminnen (Isof) och andra kulturarvsinstitutioner.

För att läsa mer om jojksamlingen se här: Karl Tiréns samling av samisk jojk utsedd till världsminne av Unesco | Institutet för språk och folkminnen


Samiskt världsarv i Sverige
År 1966 utsåg Unesco kulturlandskapet Laponia, som är en del av Sápmi, till världsarv. Världsarvet Laponia är unikt eftersom renskötsel är en levande del av verksamheten. Den samiska kulturen har genom årtusenden präglats av relationen mellan människan och renen. I Laponia talas olika samiska språk – världsarvets förvaltningsorganisation Laponiatjuttjudus arbetar med att synliggöra och tillgängliggöra dessa språk.

Läs mer här: Laponia – Det samiska i världsarvet – Laponia


Internationellt decennium för urfolksspråk
Samernas nationaldag är också ett tillfälle att synliggöra FN:s internationella dekad för urfolksspråk, International Decade of Indigenous Languages, som pågår mellan 2022 och 2032. Syftet med dekaden är att engagera privatpersoner, grupper och organisationer i att värna ursprungsspråk världen över och stärka språklig mångfald och mångspråkighet.

Läs mer här: Indigenous Languages Decade (2022–2032) | UNESCO


För dig som vill läsa mer om samerna och hur de har utvecklat en förståelse för den arktiska regionen samt den kunskap de bidrar med för att skydda ekosystem och främja anpassningen till klimatförändringar – läs artikeln i senaste Unesco Courier: The Sámi people, indispensable guardians of climate change | The UNESCO Courier

Foto: CJUtsi

Från 1 februari till 30 april 2026 finns det möjlighet att lämna förslag på nya nomineringar till Svenska kommittén för Världsminneprogrammet.

Världsminneskommittén har ansvar för samordningen av Sveriges världsminnen och bereder nya nomineringsförslag.

I denna utlysning kommer Världsminneskommittén att prioritera dokument eller arkiv som kan skildra breda samhällsperspektiv utifrån olika aspekter. I varje förslag som lämnas in behöver materialets ägarskap, förvarande, unicitet och tillgänglighet framgå tydligt.

Förslag till nomineringar lämnas in här: Nominera till Unescos Världsminnesprogram 2026

Sista dag att lämna in förslag är 30 april 2026
Nomineringsprocessen genomförs i flera steg. Världsminneskommittén tar emot förslag till nomineringar. Under andra halvåret 2026 väljer därefter kommittén ut de förslag som går vidare i processen. Avslutningsvis gör den utvalda institutionen som förvarar ett förslaget världsminne en formell ansökan. Detta sker i samverkan med Världsminneskommittén. Sedan sänds ansökan till Svenska Unescorådet som fattar beslutet om förslaget ska nomineras till Unesco. Denna utlysning avser nomineringar till Unesco 2029.

Krav och kriterier för ett världsminne, riktlinjer för institutioner som förvaltar världsminnen hittar du här: Svenska kommittén för Världsminnesprogrammet 

Här finns en pdf med samlade kriterier och krav på svenska nomineringsförslag: Unescos kriterier för inskrivning i registret över världsminnen

Unescos Världsminnesprogram arbetar för skydd och tillgängliggörande av världens dokumentarv – sådant som texter, arkiv, filmer och ljudinspelningar som berättar om vår historia. I Sverige finns idag 10 världsminnen, inklusive de två nya världsminnen som utsågs 2025 av Unesco – Karl Tiréns jojksamling och Ravensbrückarkivet i Lund. Tidigare världsminnen som Unesco utsett från Sverige inkluderar bland annat Astrid Lindgrens arkiv och Tryckfrihetsförordningen från 1766. Läs om alla världsminnen från Sverige här: Världsminnen « Svenska Unescorådet

Frågor kan ställas till varldsminnen@riksarkivet.se
Kontaktperson är Maria Larsson Östergren, sekreterare i Svenska Kommittén för Världsminnesprogrammet.