Världens första museum för stulna kulturföremål lanserades igår av Unesco vid den internationella kulturkonferensen Mondiacult i Barcelona. Museet är virtuellt och samlar 3D-modeller av stulna och försvunna kulturföremål från mer än 40 länder.
Museet är unikt eftersom målet är att det en dag ska bli tomt, i takt med att föremål förhoppningsvis hittas och återförs till sina ursprungsländer, och är ett samarbete mellan Unesco och Interpol.
Riksantikvarieämbetet har, som ansvarig kulturarvsmyndighet, lett arbetet med de svenska nomineringarna. Arbetet har skett i nära samarbete med Svenska Unescorådet, polisens nationella operativa avdelning (NOA) och Myndighetsnätverket mot illegal handel. Genom att delta i museet vill Sverige bidra till att synliggöra dessa problem, på ett internationellt och nationellt plan.
– Museet är en viktig plattform för att sprida kunskap om problemen med illegal handel och på nytt kunna tillgängliggöra de stulna och försvunna kulturföremålen för allmänheten. Det kan också fungera som ett verktyg för att öka medvetenheten och förståelsen för hur hotat kulturarvet faktiskt är, även i Sverige, säger Susanne Thedéen, riksantikvarie.
Sverige har bidragit med sex stulna föremål som nu kommer att gå att se i 3D-format i det virtuella museet:
- Två dekorerade colt-revolvrar, en gåva från Abraham Lincoln till Kung Karl XV, som stals från Livrustkammaren på 1960-talet.
- Havorringen, en unik halsring i guld från 100-talet e.Kr, som stals från Gotlands fornsal 1986.
- Anders Zorns tavla Hins Anders från 1904 som stals från Thielska galleriet 2000.
- En träskulptur, föreställandes helgonet Sankt Olof från 1320-talet, som stals från Tidersrums kyrka 2010.
- En biskopskräkla, skapad av silversmeden Baron Erik Fleming, som stals från Lunds domkyrka 2009.
- En del av den Heliga Birgittas arm i ett relikskrin i guld, en gåva från påve Pius IX till drottning Josefina av Sverige, som stals från den katolska kyrkan Sankta Eugenia i Stockholm 2014.
Illegal handel med kulturföremål är ett globalt och gränsöverskridande problem. Stölder, plundringar och otillåtna utgrävningar sker även i Sverige och innebär en allvarlig förlust för vårt gemensamma kulturarv. Kulturarvsbrotten i Sverige utreds av åklagare som vill lyfta fram vikten av att föremålen kommer tillbaka. Förstörelse och plundring i krig gör att kulturhistoriskt viktiga föremål försvinner. Många av stölderna sker också för ekonomisk vinning eller för att hamna hos illegala samlare.
– Det är därför oerhört värdefullt att Unesco uppmärksammar föremålen, även här i Sverige. Rimligen finns det personer som vet var de hamnat och en förhoppning är förstås att vi kan få in tips som leder till att föremålen kommer tillbaka och att de ansvariga lagförs, säger Reena Devgun, senior åklagare.
Här kan du besöka museet och se föremålen: UNESCO Virtual Museum of Stolen Cultural Objects
Läs mer om museet här: UNESCO launches the World’s First Virtual Museum of Stolen Cultural
Att tänka på vid stöld av kulturföremål
För att motverka stölder och underlätta återlämnande är det centralt att föremålsägare har uppdaterade inventarielistor med foton. Vid stöld är det också nödvändigt att alltid göra en polisanmälan, annars kan föremål inte efterlysas nationellt eller internationellt via Interpols databas. Även privatpersoner har en viktig roll. Genom att vara källkritisk vid köp av antikviteter, känna till lagstiftningen och undvika handel med misstänkta föremål kan man bidra till att stoppa den illegala handeln.
Riksantikvarieämbetets pressmeddelande, där du även finner kontaktuppgifter för de stulna kulturföremålen: Unesco lanserar världens första museum för stulna kulturföremål – sex svenska föremål ingår – Riksantikvarieämbetet
Mer information: Kulturarvsbrott -Riksantikvarieämbetet
Bild högst upp på sidan: Biskopskräklan från Lund som stals 2009.
Foto: Lunds domkyrka