Sudans journalistförbund är mottagare av UNESCO/Guillermo Cano pressfrihetspris 2026. Organisationen får priset för den roll de spelat i att fördöma de medvetna angreppen på journalister i den pågående konflikten i landet.
Sedan striderna bröt ut 2023 har Sudans jouranlistförbund dokumenterat 32 dödade journalister, 556 överträdelser mot mediearbetare samt nedläggning av många tidningar och radiostationer, vilket gör Sudan till ett av de farligaste länderna att arbeta i som journalist.
– Medlemmarna i Sudans journalistförbund har visat stort mod och starkt engagemang. Trots stora svårigheter fortsätter de dag efter dag att förse sina samhällen med korrekt och livsviktig information när det behövs som mest. Deras arbete är ett starkt exempel för oss alla och en viktig insats för sanning, ansvarsutkrävande och fred, säger Khaled El-Enany, Unescos generaldirektör i Unescos pressmeddelande.
– Detta pris är inte bara ett erkännande av Sudans journalistförbund, utan också en hyllning till alla sudanesiska journalister som fortsätter att försvara sanningen och pressfriheten under mycket svåra och farliga förhållanden. Det visar hur viktig oberoende journalistik är för att skydda demokratiska värden och lyfta fram rösterna från civila som drabbas av krig, säger Abdelmoniem Abuedries Ali, ordförande för Sudans journalistförbund.
Pristagaren tillkännages innan Världsdagen för pressfrihet den 3 maj, på rekommendation av en internationell oberoende jury med medieexperter.
Läs mer om UNESCO/Guillermo Cano World Press Freedom Prize här.
Situationen för media i Sudan
Den pågående konflikten i Sudan har kraftigt påverkat nyhetsarbetet och försämrat landets medielandskap. Journalister har hotats med våld och gripits. 90 % av landets medieinfrastruktur har förstörts. Journalister har fångats i sina hem eller på sina arbetsplatser på grund av gatuvåld och tillgången till internet och mobiltäckning har slagits ut, vilket har försvårat rapporteringen.
Dessa förhållanden gör i praktiken landet till en ”tyst zon”, där stora delar av befolkningen saknar information. Felaktig information och desinformation sprids brett, liksom krigspropaganda, vilket ökar hat och splittring.
Sedan kriget började har Unesco stöttat sudanesiska journalister genom att hjälpa till att skapa Sudan Media Forum, som samlar mer än 20 medieorganisationer för att arbeta för pressfrihet och se till att Sudans humanitära kris fortsätter att synas i världen. Tillsammans med Media in Cooperation and Transition (MiCT) har Unesco också genomfört en enkätundersökning för att identifiera vilka behov journalisterna har i landet. Detta har lett till att två säkra platser för journalister skapats i Port Sudan. Hittills har 49 journalister fått direkt stöd, bland annat hjälp att flytta till säkrare områden i Sudan eller utomlands samt tillgång till psykologiskt stöd.
Sudan är inte ett enskilt fall. Attacker mot journalister och journalistik ökar över hela världen. Unescos senaste rapport om globala trender inom yttrandefrihet visar en minskning med 10 % sedan 2012, en nedgång som bara kan jämföras med tre andra perioder – första världskriget, tiden före andra världskriget och kalla kriget på 1970-talet. Läs rapporten här: World trends in freedom of expression and media development: global report 2022/2025; Journalism: shaping a world at peace; executive summary – UNESCO Digital Library
Enligt Reportar utan gränsers pressfrihetsindex 2026 ligger Sudan på plats 161 av totalt 180. På första plats ligger Norge och allra sist kommer Eritrea. Se pressfrihetskartan här.
Pressfriheten minskar kraftigt överallt
Unescos analys av data från svenska V-Dem-institutet visar att självcensuren bland journalister ökat globalt med 69 % mellan 2012 och slutet av 2025. Den mest skadliga formen av censur är nu den som sker inom individen själv.
Dessutom utsätts Journalister och mediearbetare allt oftare för olika former av juridiska trakasserier. Det kan t.ex. handla om dyra förtalsstämningar eller anti-terrorlagstiftning som slår mot journalister.
Nättrakasserier mot journalister – särskilt mot kvinnor – har också ökat globalt. Forskning från International Center for Journalists (ICFJ) för UN Women, i samarbete med Unesco, visar att 75 % av kvinnliga journalister har upplevt våld online. Ännu mer oroande är att minst 42 % av kvinnliga journalister år 2025 uppgav att dessa attacker på nätet ledde till trakasserier, hot eller våld i verkligheten – dubbelt så många som år 2020 (20 %).
Samtidigt som dessa negativa globala trender finns det också positiva utvecklingar som ger hopp och visar på nya lösningar på globala problem.
Lokala medier får allt mer erkännande. Av de 194 länder som ingick i Unescos globala undersökning 2025 har nästan hälften nu lagar på plats och ger i många fall ekonomiskt stöd, vilket visar ett starkare engagemang för mångfald i medierna. Framsteg har också gjorts när det gäller tillgång till information: 139 FN-länder har nu lagar som garanterar allmänhetens rätt till information. Digitala verktyg och artificiell intelligens bidrar också till mer gränsöverskridande granskande journalistik och internationellt samarbete.
Att skydda journalister och säkerställa tillförlitlig information bidrar till fred och säkerhet
Under årets pressfrihetskonferens i Lusaka kommer Unesco att uppmana regeringar och civilsamhället att förnya sitt stöd för oberoende journalistik och fri informationsspridning. Unesco betonar att fred, återhämtning och säkerhet kräver tillförlitlig information och fria, oberoende medier, tillsammans med humanitära, institutionella och ekonomiska insatser. När oberoende journalistik minskar ökar korruptionen, dålig styrning tar över och informationsrelaterat våld föregår fysiskt våld.
Unesco kommer också att uppmana till mer långsiktig finansiering så att medieorganisationer kan fortsätta sitt arbete. Unescos egen analys visar att bara 15 dagars global militärutgift motsvarar ett helt års investering för att stödja journalistik i allmänhetens tjänst.
– Redaktioner runt om i världen kämpar för att få ekonomin att gå ihop och står inför ett existentiellt hot. Samtidigt sprids desinformation via sociala medier och artificiell intelligens i en hastighet och omfattning som aldrig tidigare setts. Därför har journalistiken blivit den sista försvarslinjen för medborgare mot manipulation och splittring. Fri och korrekt information är en samhällsnytta. Jag uppmanar medlemsstater och alla våra partners att investera i journalistik som ett verktyg för fred, säger Khaled El-Enany.
Läs mer om pressfrihetsdagen och ta del av Unescos data här: World Press Freedom Day 2026 | UNESCO
