Svenska Unescorådet träffade Christina Staberg, samordnare för Världsarvet Falun och sekreterare i föreningen Världsarv i Sverige. Vi pratade om Falun (såklart), världsarven i Sverige och om hur hon ser på framtiden för Unescos världsar i Sverige.
Hej, vem är du?
Jag heter Christina Staberg och är samordnare för Världsarvet Falun samt sekreterare i föreningen Världsarv i Sverige. Som samordnare i Falun ansvarar jag för att Världsarvet Falun uppfyller sitt uppdrag som världsarv enligt Världsarvskonventionen och håller kontakten med Riksantikvarieämbetet i frågor som rör världsarv. Vidare är jag ansvarig för marknadsföring: exempelvis kontakt med turistorganisationen Visit Södra Dalarna, kontakt med press och media, samt vårt deltagande i olika mässor.
Har du besökt alla världsarv i Sverige? Har du någon favorit (förutom Falun och Kopparbergslagen)?
Det finns 15 världsarv i Sverige, och jag har hunnit besöka alla utom ett, Gammelstads Kyrkstad i Luleå, men där håller föreningen Världsarv i Sverige sin årliga nätverksträff under 2016.
En favorit är Skogskyrkogården i Stockholm där samspelet mellan arkitektur och landskap är fantastiskt mäktig. Annars vill jag verkligen lyfta fram Struves meridianbåge, ett världsarv som sträcker sig över 10 nationer. Struves meridianbåge är mätpunkter som visar att jorden är platt vid polerna, och som vi använder oss av när vi ritar kartor bland annat. Det är ett världsarv som tillhör alla, som berör otroligt många människor.
Har du besökt världsarv utomlands? Har du någon favorit?
Min favorit är Robben Island (ö utanför Kapstaden i Sydafrika där apartheidmotståndare satt fängslade som politiska fångar: bland dessa Nelson Mandela). Jag har varit på studiebesök där och träffat deras samordnare. Robben Island är ett tydligt exempel på vad Världsarv är, nämligen ”världens viktigaste och mest intressanta platser som säger något om mänsklighetens historia”. Robben Islands bakgrund domineras av apartheidsystemet, men att ön blivit världsarv är en slags revansch på historien. De som guidar turer på ön är före detta fångar som suttit i fängelset – bara en sådan sak!
Jag skulle gärna vilja besöka nationalparken Yosemite i USA och Påskön utanför Chile. Mäktiga naturplatser fascinerar och lockar mig.
Hur har arbetet med världsarv i Sverige utvecklats under din tid?
Mycket! Jag har arbetat 10 år som samordnare för Världsarvet Falun och jag märker stor skillnad på hur kontakten mellan världsarven i Sverige har förändrats till det bättre, och även med myndigheter. Kontakter och samarbeten har förbättrats och utvecklats avsevärt. Vi som arbetar med världsarven är engagerade, besitter mycket kunskap och är involverade i samtliga världsarv, inte bara det världsarv man arbetar med. Att samarbeta, nätverka och inse att vi alla arbetar mot samma mål och med samma konvention är viktiga aspekter för utvecklingen. Det lägger grunden för ett långsiktigt och hållbart samhälle.
Hur ser du på framtiden för de svenska världsarven?
Ljust! Fokus är att förvalta de världsarv vi har, att ha bra förvaltningar med hög kvalitet där det finns ett samspel mellan vård, bevarande och utveckling. Detta är viktiga redskap för att uppfylla uppdraget gentemot Unesco.
En särskilt viktig och aktuell möjlighet är hur Unescos världsarv i Sverige skulle kunna, och borde, kopplas till aktuella händelser i samhället. Ett exempel på detta är något som lyftes nyligen i min hemkommun; att med Världsarvet som arena engagera sig i de ensamkommande flyktingbarn som nu kommer till Falun. Här skulle Världsarvet kunna nyttjas till aktiviteter i samarbete med exempelvis SFI (Svenska för invandrare). Unescos mål är ”att arbeta för fred och säkerhet genom att samarbeta mellan medlemsländerna inom utbildning, vetenskap, kultur och kommunikation och ökad respekt för rättvisa, mänskliga rättigheter och frihet för alla människor utan hänsyn till ras, kön eller religion”. Jag tycker därför att världsarven och andra delar av Unescos program borde nyttjas bättre vid större samhällsförändringar, såsom exempelvis den flyktingtillströmning vi bevittnar idag.
Läs mer om Falun och Kopparbergslagen här, och mer om föreningen Världsarv i Sverige här >