Unesco har idag släppt flaggskeppsrapporten Re|Shaping Policies for Creativity, som analyserar hur de kreativa branscherna utvecklas mot bakgrund av 2005 års konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar.
Rapporten visar bland annat på snabba förändringar på grund av den digitala omställningen, AI och en förändrad handelsdynamik på den globala arenan, liksom ökade hot mot konstnärlig frihet.
Rapporten, som publiceras med stöd av Sverige och Sida, följer policyutvecklingen i över 120 länder och pekar på hur viktigt det är att skydda kulturutövare mot allt större ojämlikheter.
Kulturrådets generaldirektör Kajsa Ravin var på plats i Paris under rapportsläppet och kommenterade innehållet:
”Rapporten dokumenterar ihållande ojämlikheter mellan länder och regioner, strukturella hinder som kvinnor, barn och unga, ursprungsfolk samt HBTQi+-personer och samhällen möter, samt växande utmaningar i den digitala miljön. Den lyfter också fram en oroande trend: det ökande trycket på konstnärlig frihet i många delar av världen. Det är därför den här rapporten är viktig.
Friheten att uttrycka sig konstnärligt är inte ett abstrakt begrepp. Den är en förutsättning för kulturell mångfald, för meningsfullt deltagande i kulturlivet och för själva demokratin. När den friheten begränsas förlorar samhällen sin förmåga till kritisk reflektion och dialog.
När konstnärer tystas, hotas eller tvingas till självcensur, är det inte bara deras rättigheter som står på spel – det är vår gemensamma offentliga sfär.”
Några punkter ur rapporten:
En mångfald av kulturyttringar stödjs inte tillräckligt
Även om kulturella och kreativa branscher numera erkänns som viktiga pådrivare av ekonomisk tillväxt, social sammanhållning och hållbar utveckling, så är de system och strukturer som ska stödja branscherna alltför svaga och ojämna.
Det offentliga stödet till kultur ligger globalt på under 0,6 procent av BNP – och minskar. Handel med kulturvaror har visserligen vuxit kraftigt och uppgick till 254 miljarder dollar år 2023, men det är framför allt rika länder som tjänar mest på det.
AI hotar kulturskapares inkomster
Den digitala ekonomin förändrar hur kulturskapare tjänar pengar. Digitala intäkter utgör nu 35 procent av deras inkomst, jämfört med 17 procent år 2018. Men utvecklingen har också en baksida: generativ AI väntas leda till att musikskapare förlorar upp till 24 procent av sina intäkter till år 2028, och kreatörer inom film och TV upp till 21 procent.
Dessutom domineras streamingmarknaden av ett fåtal stora aktörer, vilket gör det svårt för mindre kända aktörer att nå ut.
Stora klyftor mellan länder
Det finns också stora skillnader mellan rika och fattiga länder. Digitala kunskaper finns hos 67 procent av befolkningen i rika länder, men bara 28 procent i fattigare länder. Kvinnor leder 64 procent av kulturinstitutionerna i rika länder, men bara 30 procent i fattigare länder.
Konstnärers frihet och säkerhet hotas
Rapporten lyfter också fram att konstnärers frihet och säkerhet försämras på många håll. Bara 37 procent av länderna har program för att skydda kulturarbetare i konfliktdrabbade områden, och digital övervakning skapar nya risker.
Snabba fakta ur rapporten – med fokus på hållbar utveckling och jämställdhet.
Se även Unescos pressmeddelande här: Creators face projected global revenue losses of up to 24% by 2028
Årets rapport är den fjärde utgåvan sedan serien startade. Rapporten följer implementeringen av Unescos konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar (2005).
Kort om konventionen:
I konventionen slås fyra mål fast. De två första målen handlar om att länder ska ta fram hållbara regelverk för kulturutövning och stimulera ett flöde av kulturföremål och kulturutövning samt öka möjligheter för konstnärer att röra sig fritt i världen. Det tredje målet betonar att kulturen måste integreras i andra utvecklingsområden och det fjärde uppmanar länder att främja mänskliga rättigheter och konstnärlig frihet.
Bild längst upp: Unescos biträdande generaldirektör för kultur, Ernesto Ottone, i talarstolen. Foto: Unesco