Att ha ett rikt och fritt kulturliv ligger i allas intresse. Det är kulturlivet idag som lägger grunden för morgondagens kulturarv – kulturen kan skapa skönhet och riva ner den, den kan roa och oroa och den inspirerar till kreativitet. Konsten inkapslar minnen, erfarenheter och berättelser.
Yttrandefrihet är en grundläggande fri- och rättighet där också den konstnärliga friheten ingår. Det är nu snart 70 år sedan FN:s deklaration om mänskliga rättigheter antogs. Sverige är också sedan 1966 anslutet till konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter. Unescos Rekommendation från 1980 om att erkänna konstnärers yrkesstatus bidrar också till att stärka och främja konstnärers sociala och ekonomiska rättigheter.
Konstnärlig frihet är därför en viktig samhällsfråga och den fria konstens betydelse har blivit erkänd av FN som en del av de globala målen för hållbar utveckling, Agenda 2030. Ett av dessa mål är att säkerställa allmän tillgång till information och skydda grundläggande friheter, i enlighet med nationell lagstiftning och internationella avtal – för att uppfylla det måste vi tillsammans arbeta för att stärka och främja den konstnärliga friheten såväl nationellt som internationellt.
Unescos nya globala rapport Re-Shaping Cultural Policies – Advancing creativity for development, som har finansierats av Sverige, är en utvärdering av det arbete som sker världen över med att implementera Unescos konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar, en konvention som har skrivits under av 145 stater och av EU. I rapporten utvärderas de insatser som har gjorts för att främja och stärka en mångfald av kulturuttryck i världen. Tio oberoende experter skriver om trender och utveckling inom områden som kulturpolitiska insatser, public service-medier, digital utveckling, jämställdhet och konstnärlig frihet. Rapporten lyfter fram flera utmaningar, exempelvis konstnärers möjlighet att verka i olika länder.
Den konstnärliga friheten är allt oftare hotad genom censur, trakasserier eller rena hot. Dessa hot är ofta riktade direkt mot konstnären. Antalet attacker mot konstnärer har ökat stadigt under 2000-talet. I vissa länder begränsas den konstnärliga friheten också av religiös eller politiserad lagstiftning.
Rapporten visar att trots att kvinnor utgör hälften av alla kulturarbetare världen över så är de kraftigt underrepresenterade på nyckelpositioner inom sektorn och har ofta betydligt lägre löner.
Kvinnliga konstnärer i världen drabbas hårt av trakasserier, hat och hot, framför allt på nätet. Många kvinnliga konstnärer undviker därför att vara närvarande på nätet och förlorar därför en viktig kanal för att göra sina verk tillgängliga för en bredare publik.
Också i Sverige finns det mycket kvar att göra. #MeToo-uppropen som har gjorts av svenska kvinnor som arbetar inom konst, teater, film och musik, med flera yrkesgrupper, har tydligt visat att många kvinnor inom kultursektorn är utsatta för sexuella trakasserier och sexuella övergrepp. Vissa kvinnor har valt att lämna kultursektorn på grund av detta, medan vissa andra har fortsatt att arbeta inom sitt konstområde men med traumatiska upplevelser, tystnadskultur och skam.
Rapporten lyfter också fram vissa ljuspunkter – finansiellt stöd för kulturarbetare har ökat i många delar av världen, särskilt i Afrika, och allt fler aktörer rapporterar också om när den konstnärliga friheten hotas, genom exempelvis attacker mot konstnärer.
Inskränkningar i den konstnärliga friheten drabbar inte bara den enskilda konstnären och kulturarbetaren utan alla i samhället, eftersom det leder till en minskad mångfald och tillgång till kultur för oss alla att ta del av.
Att kulturen och konsten är fria och starka är en viktig del av yttrandefriheten och därmed en grundläggande rättighet för varje individ och för samhället. Att säkerställa rättvisa villkor för alla konstnärer och kulturarbetare innebär också en nolltolerans mot sexuella trakasserier och därmed ett stärkande av jämställdheten i samhället.
Mats Djurberg, generalsekreterare Svenska Unescorådet
Staffan Forssell, generaldirektör Kulturrådet
