Marcus Carlsson Reich på Naturvårdsverket har nyligen utsetts till ordförande för den svenska Biosfärprogramkommittén. Vi har pratat med honom om vad den nya tjänsten väntas innebära.

Unescos biosfärprogram ska på vetenskaplig grund förbättra relationen mellan människan och hennes livsmiljö i ett globalt perspektiv. Programmet startade 1971 och förenar naturvetenskap och samhällsvetenskap. I ett biosfärområde testas nya metoder och söks ny kunskap för att undersöka hur vi kan bevara ett naturområde samtidigt som människor lever där. Biosfärprogrammet bygger på lokalt engagemang för hållbar samhällsutveckling.

Idag finns 7 svenska biosfärområden, som tillsammans täcker 7% av Sveriges yta. Vi har ställt några frågor till Marcus för att lära oss mer om vad som händer med biosfärprogrammet i Sverige.

Hej Marcus! Du har precis axlat rollen som ordförande i programkommittén, hur känns det?

– Det känns bra! Vi lever i en tid där samhället förändras snabbt, vilket gör det viktigt att vi samarbetar för att uppnå gemensamma mål. FN:s hållbarhetsmål, Agenda 2030, är nu en ledstjärna för hela samhället, men biosfärprogrammet har arbetat för samma mål långt innan Agenda 2030 fanns.

Hållbar utveckling angår alla sektorer i samhället. Lösningarna till de globala utmaningarna är i huvudsak lokala. Därför är det viktigt att lokalsamhällen ges förutsättningar att bidra till förändring med hjälp av biosfärområdena.

Med små medel och liten formell makt har de svenska biosfärområdena uppnått goda resultat i att stimulera till ny forskning och utbildning för hållbar utveckling genom samverkan, lärande och en syn på människa och natur som en helhet, ur lokala och globala perspektiv.

Var ligger biosfärkommitténs fokus just nu?

– Vi vill bredda kommitténs arbete och få fler organisationer att förstå möjligheterna med biosfärområdena. Vi vill att biosfärområden ska användas som arenor för dialog och samverkan kring aktuella frågor. Biosfärområdena är ett viktigt komplement till myndigheternas hållbarhetsarbete, där man gemensamt bidrar till lösningar för komplexa hållbarhetsutmaningar. Vi vill även utveckla biosfärområdena genom till exempel EU-finansierade projekt.

Varför är forskning om hållbar samhällsutveckling viktig?

– Därför att hållbar samhällsutveckling är komplex, utan enkla svar. Ju mer vi lär oss om hållbarhet, och dess olika perspektiv och dimensioner, desto snabbare kan vi börja samverka. När vi rör oss åt samma håll undviker vi att motarbeta varandra, viket ger oss fler val och möjligheter på vägen.

Hur arbetar kommittén med att få med både ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet i biosfärarbetet?

– Genom att bjuda in myndigheter från fler sektorer, där fokus ligger på andra delar av hållbarhet än miljö, breddar vi kommitténs kompetens och verksamhetsområde. Vi behöver både tillföra kunskap om våra egna kärnverksamheter, men också förstå andras utmaningar.

Vilka utmaningar ligger inom snar framtid?

– Vi har fyra svenska biosfärområden som ska göra sina 10-årsutvärderingar de kommande tre åren. Samtidigt har många nya initiativ ute i landet ökat intresset för biosfärprogrammet. Även om arbetet sker i biosfärområdena kommer det att bli en utmaning för kommittén att följa alla dessa processer. Jag hoppas vi får många positiva exempel att dela med oss av genom dessa utvärderingar, och kanske också utvidga vår familj med nya områden!