utbildning
Under generalkonferensen antogs en ny handlingsplan för likvärdig och jämställd utbildning. Dokumentet betonar att alla medlemsländer ska ha fri skolgång upp till 12 års ålder.

Två nya rekommendationer, ett handlingsprogram för utbildning i enlighet med de nya globala målen och fortsatt reformering av Unesco samt riktlinjer för ett öppet internet. Det är några av resultaten från Unescos 38:e generalkonferens.

En rad frågor och förslag lades fram och antogs under Unescos senaste generalkonferens som ägde rum 3–18 november i år. I de så kallade kommissionerna för områdena utbildning, natur- och samhällsvetenskap, kommunikation och kultur avhandlades upp till 90 frågor. En gemensam fråga var planeringen för nästa programperiod, från 2018–2021, för de respektive områdena. Här rådde enighet om att samtliga program ska utgå ifrån de nya 17 globala utvecklingsmålen för ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling.

Inom utbildningsområdet antog cirka 176 närvarande länder det nya handlingsprogrammet för likvärdig och jämställd utbildning ”Framework for Action Education 2030”. Det innebär bland annat att alla länder ska sträva efter 12 års gratis skolgång och att de särskilt måste stärka satsningarna på flickors utbildning. Över 100 utbildningsministrar från hela världen – däribland Gustav Fridolin – betonade vikten av livslångt kvalitativt lärande.

Generalkonferensen beslutade också att revidera två rekommendationer inom utbildningsområdet, den ena handlar om vuxenutbildning och den andra om yrkesutbildning.

– Rekommendationerna är viktiga stöd för länder att utveckla robusta system för vuxenutbildning och yrkesutbildning. Vi är också nöjda med att generalkonferensen beslutade att bifalla Sveriges förslag om en strukturerad uppföljning av hur länderna använder rekommendationerna, berättar Per Magnusson, ansvarig för utbildningsfrågor på Svenska Unescorådets kansli.

Sveriges prioritering för att påverka i utbildningsfrågorna – och även för vetenskaperna – har varit att driva på vikten av jämlikhet och jämställdhet samt att satsa på intersektoriell vetenskap. Mindre av forskning i ”stuprör” och fler satsningar på kvinnliga forskare har varit viktiga punkter.

Under generalkonferensen godkände även samtliga länder en ny rekommendation om museers och samlingars roll i samhället. Dokumentet är ett normativt verktyg för medlemsländerna utan att vara lagligt bindanden.

Det återger hur museerna bör stimulera demokratisk utveckling med mänskliga rättigheter och jämställdhet i centrum för dialog och diskussion. Ett viktig rekommendation som vi nu i Sverige översätter och sprider vidare, säger Kerstin Lundman, biträdande generalsekreterare på Svenska Unescorådet.

Museernas samarbete med skolor betonas också i dokumentet tillsammans med rollen att föra ut ny kunskap från forskningen. Även en ny rekommendation om dokumentarv antogs i konsensus under konferensen. Målet är ett säkert bevarande av dokument såsom noter, brev, böcker med mera.

Inom området för yttrandefrihet antog även länderna ett ”out-come document” – ett slags policypapper som visar riktningen för länderna i fråga om internet. Pappret uppmanar medlemsländerna och andra aktörer att skydda, främja och implementera de internationella lagarna om mänskliga rättigheter – och koppla det till yttrandefrihet på nätet. Allt för ett fritt flöde av ord och bild samt information och idéer på internet. Detta var en av Sveriges hjärtefrågor och beslutet är på sätt och vis historiskt, då det är så många länder som stöttat dokumentet.

Sist men inte minst tog generalkonferensen upp rekommendationerna från en extern revisor, om förbättringar av Unescos organisation. En haltande finansiell situation och andra svårigheter i att effektivisera verksamheten har varit ett problem i flera år.

Den externa revisorn har lagt fram ett antal förslag på förbättringar som Unescos styrelse ska börja arbeta med nästa år genom en arbetsgrupp. Exempelvis föreslår den externa revisorn att Unescos mellanstatliga styrelser ska vara mindre och ha färre möten.