När journalister tystas, kränks yttrandefriheten för oss alla. Yttrandefriheten kan inte skyddas när så många som 86% av alla mord på journalister förblir utan påföljd.

Det säger Unescos generaldirektör Audrey Azoulay i ett pressmeddelande från Unesco på dagen mot straffrihet för brott mot journalister, den 2 november.

Audrey Azoulay, generaldirektör Unesco. Foto: Unesco

– Det har en förlamande effekt på grävande journalistik – ett område som är avgörande för alla demokratiers fortlevnad, säger Audrey Azoulay i pressmeddelandet.

Idag publicerade Unesco även en rapport om journalisters säkerhet och faran med straffrihet som visar att antalet förövare som går fria visserligen har minskat med 9 procent de senaste 10 åren, men att den minskningen är otillräcklig om världen ska lyckas stoppa våldsspiralen.

Sämsta läget i världen på 20 år
Svenska Unescorådet har talat med Erik Halkjaer, ordförande för Reportrar utan gränser i Sverige om hur han bedömer möjligheten för journalister att utöva sitt yrke i världen i dag.

– Globalt är situationen mycket svår. Det har generellt sett inte varit så här dåligt på minst 20 år, men vi får komma ihåg att i några länder – som till exempel Sverige – är situationen trots allt relativt god, säger Erik Halkjaer.

Unesco listar kontinuerligt alla journalistmord i de 193 medlemsstaterna. Under 2021 skedde 117 mord på journalister och i år är vi uppe i 74 inrapporterade mord. Hur ser du på utvecklingen?

Erik Halkjaer, ordförande Reportar utan gränser, Sverige. Fotograf: Jens Sølvberg

– Jag tror tyvärr att antalet dödade journalister i år kommer vara fler än på länge. Inte sedan 2018 har vi sett en sådan våldsvåg mot journalister i världen. Framför allt är det Latinamerika som sticker ut. Vi ser just nu det dödligaste året för journalister i Latinamerika på 30 år. Lägg det till kriget i Ukraina och vi har en delförklaring, säger Erik Halkjaer.

Journalister mördas utanför arbetsplatsen
Unescos rapport visar att det inte finns några skyddade zoner för journalister. Av de journalister som mördades 2021 befann sig 78% inte på sitt arbete utan snarare i sitt bostadsområde, i sina fordon, i hemmet eller på gatan. Många journalister mördades framför sina familjemedlemmar.

Idag ser vi att uppklarningsprocenten är så låg som 14 procent för den här typen av brott mot journalister. Vad tror du att det beror på?

– I Mexiko har 15 journalister mördats bara i år. Inte i något av dessa fall har en förövare ställts inför rätta. Det är tyvärr så här det ser ut. Majoriteten av de våldsbrott som sker mot journalister, sker i i länder med mer eller mindre svaga institutioner och rättsapparater. Det hänger naturligtvis ihop med det utbredda våldet, men vi har ju på senare år även sett straffrihet i Europa, till exempel i Grekland, som ligger lägst i EU på pressfrihetsindex.

Unesco arbetar aktivt för att främja pressfrihet och skydda journalister. Utöver att lyfta frågan i globala sammanhang och implementera FN:s handlingsplan för journalisters säkerhet så tränar Unesco domare, åklagare och säkerhetsstyrkor för att förstärka journalisters rättigheter och se till att brott mot journalister utreds och att förövare åtalas.

Under tio år har Unesco tränat upp 24 000 domare, inklusive 15 000 i Sydamerika. 11 500 poliser har också fått särskild träning i dessa frågor t.ex. genom en onlineutbildning.

Färre brott mot journalister i demokratier
För att skapa varaktig förändring i frågan och motverka brott mot journalister krävs det fler demokratier, menar Erik Halkjaer.

– Det sker färre våldsdåd mot journalister och andra i länder med stark demokrati, starka mänskliga rättigheter och starka och stabila institutioner och rättsapparater. Det är en grundförutsättning. Det behövs helt enkelt en grundläggande respekt för demokrati och mänskliga rättigheter för att undvika angrepp på pressfrihet och journalister. Länder där detta inte fungerar behöver påminnas och utstå påtryckningar om förbättringar av andra länder.

Journalisters säkerhet sämre i Sverige än i Ungern
Enligt årets pressfrihetsindex ligger Sverige på plats tre, efter Norge och Danmark, men det är inget skäl för svenska journalister att luta sig tillbaka, menar Erik Halkjaer.

– Absolut inte. I Reportrar utan gränsers senaste index framgår det att när det kommer till säkerhet ligger Sverige på plats 32 av 180. Det är sämre än Ungern. Vi ser hur journalister i större utsträckning än förut riskerar att attackeras eller hindras i sin yrkesutövning. Vi ser hur hot, trakasserier och hat på sociala medier leder till självcensur och försämrad hälsa även i Sverige.

Hur bra är då svenska mediehus på säkerhetsarbetet kring sina anställda eller frilansande journalister?

– Jag tycker de arbetar bra med detta. Men det finns ett problem med bristande tillit till rättsväsendet eftersom så få fall av hot och attacker polisanmäls. Medierna tycks mer benägna att lösa detta på egen hand och journalisterna själva anger i undersökningar att de inte tror att polisen kommer kunna bistå dem. Samtidigt har vi en stor grupp frilansar som saknar både möjligheter till bättre säkerhet och stöd i lagen då rättsväsendet har svårt att lita på om de är journalister eller inte. 

Färre journalister i ett samhälle som styrs av rädsla
Att Sverige ligger lågt på säkerhetsindex för journalister är något som påverkar samhället i stort, menar Erik Halkjaer. När journalister inte vågar utföra sitt jobb av rädsla för hot och hat eller i värsta fall för sina liv, blir konsekvenserna stora för landet som helhet.

– I första hand leder det till självcensur och dålig hälsa. Därefter väljer journalisterna att byta yrke och nyrekryteringen avtar. Sedan blir det tydligt att medborgarna inte får tillräckligt med oberoende information och granskning som gör att de kan fatta egna, välgrundade beslut. I stället blir de offer för ensidig kommunikation, PR och propaganda från till exempel staten, näringslivet och andra aktörer med intresse att påverka människor att fatta beslut som gynnar avsändaren. Framför allt sker detta på sociala medier där ägarbolagen i dag inte har några styrande principer om demokrati och mänskliga rättigheter. 

Finns det några ljuspunkter?

– Få, men jag brukar rekommendera politiker inom EU att titta på Portugal. Landet gör något rätt, som gör att det år efter år blir bättre på pressfrihet. Därutöver tror jag på en ökad medvetenhet om problemen och utmaningarna med sociala medier och ägarbolagens ointresse att verkligen se till människors och demokratins bästa. Jag tror inte det dröjer länge innan en samlad grupp demokratiska stater kommer kunna påverka techjättarna att större ansvar. En utopi!? Kanske, men jag tror, avslutar Erik Halkjaer.

Högnivåkonferens om journalisters säkerhet
Den 3-4 november arrangeras en högnivåkonferens i Wien kring frågan om hur media kan skyddas för att också värna demokratin. Unescos generaldirektör Audrey Azoulay öppnar konferensen, där bland andra 2021 års fredspristagare Dimitrij Muratov, chefredaktör på Novaya Gazeta talar. Konferensen hålls av Österrikes departement för europeiska och internationella affärer i samarbete med Unesco och FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter.

Kampanj i sociala medier
Unesco arbetar också med att höja kunskapen kring hur brott mot journalister påverkar samhället. I år genomförs en stor kampanj som lyfter både fakta och känslor.

Obs, filmen innehåller våldsamma scener.

Faktabanken:
Här hittar du mer information om hur Unesco arbetar med pressfrihet och säkerhet för journalister. I artikeln ovan hittar du också vidare via länkarna.

Konferens: Safety of Journalists: Protecting media to protect democracy – High-level Conference, Vienna, 3 – 4 November 2022 – BMEIA, Außenministerium Österreich

Unescos rapport om journalisters säkerhet och faran med straffrihet. Detta är en sammanfattning. Hela rapporten publiceras den 24 november 2022.

Läs mer om FN:s handlingsplan och konferensen kring mediefrihet i Wien den 3-4 november: 10th anniversary of the UN Plan of Action on the Safety of journalists | UNESCO

Läs mer om säkerhet för kvinnliga journalister Safety of Women Journalists | UNESCO

Rapport om onlinevåld mot kvinnliga journalister: The Chilling: Global trends in online violence against women journalists (unesco.org)

Ett exempel på hur kvinnliga journalister tränas och informeras om säkerhet: UNESCO, IWMF and Knight Center for Journalism launch self-directed courses to improve safety of women journalists | UNESCO