Idag lanserar UNESCO och Ukrainas utbildnings- och vetenskapsministerium utbildning av 15 000 skolpsykologer för skapa mental motståndskraft mot kriget hos ukrainska elever och lärare.

Enligt en studie har 75% av de ukrainska skolbarnen upplevt stress och 26% av de ukrainska tonåringarna har diagnostiserats med posttraumatiskt stressyndrom. Det finns ett brådskande behov av att stärka det psykosociala stödet så att de kan få hjälp att återhämta sig från krigstrauman och den känslomässiga påfrestning kriget orsakar.

De senaste månaderna har UNESCO med partners certifierat 117 psykologer från 24 regioner i Ukraina. De kommer nu att utbilda 15 000 skolpsykologer och rusta dem med kunskap och kompetenser som krävs för att erbjuda mental hälsa och psykosocialt stöd under krig. Japan har gått in med ekonomiskt stöd till programmet.

”UNESCO är fast beslutet att stödja Ukraina i att främja mental hälsa och psykosocialt stöd inom utbildningssektorn”, sade Stefania Giannini, UNESCO:s biträdande generaldirektör för utbildning. ”Vårt initiativ kommer att stärka elevers och pedagogers motståndskraft och bidra till att minska stigmat kring mental ohälsa.”

Att främja motståndskraft under krig
Kursen omfattar fyra moduler som bygger på lärdomar från en djupgående bedömning av nuvarande metoder inom mental hälsa och psykologiskt stöd samt en undersökning av över 4 500 psykologer på utbildningsinstitutioner. Varje modul består av tre videoföreläsningssessioner, en praktisk uppgift, en handledningssession och ett avslutande test.

Utbildningen kommer att utrusta skolpsykologer med kunskap, färdigheter och verktyg för att identifiera och hantera psykiska hälsoproblem inom utbildningssektorn, med syfte att skapa säkra och hälsosamma lärmiljöer som främjar välbefinnande och motståndskraft under pågående krig.

”Tillsammans arbetar vi för att möta dagens utmaningar så att eleverna kan övervinna hinder, uppnå akademisk framgång och bli friska och ansvarsfulla medborgare”, sade Oksen Lisovyi, utbildnings- och vetenskapsminister i Ukraina.

Initiativet kompletterar UNESCO:s befintliga stöd för lärare, inklusive distributionen av över 50 000 Google Chromebooks och utbildningen i digital pedagogik. Det överensstämmer också med UNESCO:s omfattande program för att stärka utbildningssystemets motståndskraft i Ukraina, som stöds av Global Partnership for Education.

Läs mer om Unescos arbete i Ukraina här: In the face of war, UNESCO’s action in Ukraine | UNESCO

I år tar Unescos Global Education Monitoring Report upp användningen av teknologi i undervisningen som huvudsakligt tema.

Rapporten sätter ljuset på vikten av att hålla eleven i centrum och låta teknologin stödja ett lärande som sker tillsammans med andra och inbegriper mänskligt utbyte av tankar och idéer. Inte minst med AI:s frammarsch blir dessa frågor högaktuella.

Rapporten manar till att fundera kring om teknologin som används bidrar till lärande eller tvärtom distraherar från lärande. Sättet vi använder teknologi på i undervisningen kan behöva förändras om utbildningen ska hållas relevant.

Fyra frågor
De regler som gäller för hur teknologi används i samhället går inte alltid att överföra direkt till undervisningssituationer. Unesco tagit fram fyra frågeställningar för att underlätta beslut kring att ta in teknologi i lärandet:

Är den lämplig?
Det är inte alla tekniska produkter som är lämpliga för alla elever. Det är viktigt att välja den lämpligaste teknologin för varje given lärandesituation.

Är den rättvis?
Teknologi behöver inte vara avancerad för att vara effektiv i lärandeprocessen. Fortfarande används radio för att nå elever i ett 40-tal länder. Investeringar i teknologi bör fokusera på de elever som är mest marginaliserade, menar rapporten. Under pandemin kunde mängder av elever fortsätta sin utbildning tack vare digitala lektioner, samtidigt hamnade en tredjedel av eleverna utanför den digitala undervisningen, och bland de allra fattigaste lämnades hela två tredjedelar utanför.

I GEM-rapporten framgår att rätten till utbildning allt oftare blir synonym med rätten till att koppla upp sig mot internet. Fortfarande står dock mängder av skolor utan elektricitet.

Är den skalbar?
Idag utvecklas teknologi så snabbt att vi inte hinner utvärdera den. Det är dock viktigt att förstå hela bilden innan beslut fattas om att skala upp vissa teknologiska val. Bland annat behöver man utvärdera hur effektiv teknologin är och hur kostnaderna ser ut på både på kort och lång sikt.

Är den hållbar?
En hållbar framtid betyder att vi behöver skydda teknikanvändarnas rättigheter. Det finns stora risker för intrång i barns och ungas privatliv liksom säkerhetsfrågor online. Idag är det bara 16 % av världens länder som har lagar som skyddar barns dataintegritet, medan en analys har visat att 89% av 163 techprodukter som rekommenderades för utbildning under pandemin kunde övervaka barn.

Teknologi är även en miljöfråga och den energikonsumtion och det e-skräp som är resultatet av teknikinköp är en viktig faktor i beslutsfattandet.

Teknik ska stödja, inte ersätta
Årets GEM-rapport menar att vi behöver kunna leva både med och utan teknologin och att det är viktigt att låta teknologin stödja, men inte ersätta, den mänskliga faktorn när det kommer till lärande och undervisning.

Rapporten manar oss att ställa frågorna ”varför” och ”om” ny teknologi kommer att förbättra inlärningen, innan vi investerar.

Läs mer här: Home | Global Education Monitoring Report (unesco.org)

#TechOnOurTerms

Den 10 juli återinträdde USA officiellt som medlem i Unesco, som därmed består av 194 medlemsstater.

Unescos generaldirektör Audrey Azoulay benämnde händelsen som ett ”historiskt ögonblick” och sade att USA:s återinträde är mycket goda nyheter för multilateralismen som helhet.

”Om vi ska möta vår tids utmaningar kan det bara finnas ett kollektivt svar.”

USA i sin tur berömde hur Unesco har moderniserats under de gångna året och menade att några av skälen till att de åter vill bli medlemmar är hur Unesco arbetar med att tackla samtidens utmaningar som t.ex. det globala ramverket för AI och etik, program för att skydda våra hav och reformering av Unescos styrning som gjort organisationen mer effektiv. Dessutom nämnde de Unescos medlingsinsatser som har minskat interna politiska spänningar, särskilt i mellanöstern.

Mer resurser
I och med att USA har blivit medlem, ökar även Unescos möjligheter att hjälpa människor över hela världen.

”USA:s återinträde, och de extra resurser som följer med, kommer att hjälpa oss att ge ännu bättre stöd till alla runt om i världen: elever och studenter, forskare, akademiker, konstnärer, pedagoger, journalister – alla som vi fokuserar på i vårt dagliga arbete. Unesco kommer också att ha mer resurser för de två strategiska prioriteringarna Afrika och jämställdhet mellan könen”, sade Audrey Azoulay.

Läs Unescos pressmeddelande här: The United States becomes the 194th Member State of UNESCO | UNESCO