Denna vecka påbörjade Maria Wilenius sitt uppdrag som generalsekreterare för Svenska Unescorådet.

Maria kommer närmast från Stockholms universitet, där hon har varit chef för ledningssekretariatet vid Rektors kansli. Hon har en gedigen bakgrund inom högskolan och erfarenhet från Utbildningsdepartementet, Unesco och olika lärosäten där hon hanterat frågor kring högre utbildning, och forskning. Maria har även erfarenhet från offentliga utredningar, bland annat som huvudsekreterare i internationaliseringsutredningen.

Nu återkommer du både till Unesco och Utbildningsdepartementet. Hur ser du på din nya roll?

– Internationell samverkan ligger mig varmt om hjärtat och har gått som en röd tråd genom flera av mina olika uppdrag. Det känns mycket roligt och spännande att kliva in i rollen som generalsekreterare. Unescorådet täcker ett mycket brett fält med viktiga frågor och jag ser fram emot att utveckla arbetet tillsammans med kollegorna på kansliet, rådsledamöterna och andra som bidrar till Unescos verksamhet.

Maria Wilenius. Foto: Gustav Wilenius

Maria har var under en tid anställd som associerad expert vid ”Forum for Higher Education, Research and Knowledge” i Unesco. Projektet syftade till att stärka Unescos normativa roll och forskares möjligheter att nå ut med kunskap och kompetens kring systemfrågor inom utbildning och forskning. Nu breddas Unescoportföljen och inkluderar alla Unescos mandatområden.

Vilka frågor tycker du ska bli intressanta att arbeta med den närmaste tiden?

– Till att börja med kommer jag att fokusera på att sätta mig in i verksamhetens många olika delar. Jag känner mig väl hemma inom utbildnings- och vetenskapsfältet men Unesco täcker många andra områden som jag med stort intresse kommer närma mig. Närmast kommer jag att träffa och lära känna de aktörer som är centrala för Unescorådets verksamhet och skapa min bild av vad som är viktigt att prioritera.

Den 1 september startar de nordiska nationalkommissionernas årliga möte på Island, där Maria kommer att få möjlighet att träffa kollegor från våra grannländer.

– Det ser jag fram emot. Min erfarenhet är att vi har mycket gemensamt både när det kommer till arbetssätt och värderingar och att vi ofta kommer extra långt när vi arbetar tillsammans med nordiska kollegor.

Vilka utmaningar och möjligheter ser du för verksamheten framöver?

– Unescos huvuduppdrag – att skapa fred genom ökat samarbete mellan medlemsländerna inom utbildning, vetenskap, kultur och kommunikation/information – är lika aktuellt nu som när organisationen bildades. Utmaningarna, inom t.ex. hållbar utveckling, yttrandefrihet eller öppen vetenskap, finns där för alla medlemsstater, oavsett var i världen de befinner sig. Det finns mycket vi kan göra både i Sverige och globalt kring dessa frågor och jag hoppas att vi kan stärka Sveriges röst ytterligare internationellt och samtidigt utnyttja Unescos kompetens för att främja centrala frågor inom Sverige.

Idag beslutade regeringen att godkänna Storkrikets ansökan om att bli ett Unesco biosfärområde. Unesco kommer i sin tur att fatta beslut om vilka nya biosfärområden som antas till Unescos biosfärprogram, MAB, under världskongressen hösten 2025 i Hangzhou, Kina.

Karta från Storkrikets hemsida. Se detaljerad bild här: Om Biosfärområdet – Biosfärområde Storkriket

Storkriket är ett 110 000 hektar stort område mellan södra Eslöv, Lund och Sjöbo i Skåne län. här bor ca 150 000 människor idag. Områdets karaktär följer den sprickbildning som uppstod för 400 miljoner år sedan och som bland annat har lett till en gravsänka, kallad Vombsjösänkan. Landskapet liknar en mosaik och är hem för en unik mängd olika arter. Här återfinns 22 procent av Sveriges rödlistade arter.

Regeringen har godkänt att Svenska Unescorådet skickar in Storkrikets ansökan till Unesco och bedömer att Storkriket väl motsvarar Unescos kriterier för biosfärområden.

– Sverige har en unik natur som vi måste bevara – inte bara för djurens och växternas skull, utan också för vår egen skull. Vårt samhälle bygger på att vi värnar den biologiska mångfalden och de livsviktiga ekosystemtjänster som den ger oss. För att kommande generationer ska kunna ärva en värld i ekologisk balans, måste vi värna de resurser vi har. För Storkriket fortsätter nu processen inom Unesco, och jag hoppas att den leder till att området snart får status som Sveriges åttonde biosfärområde, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari.

Vad innebär det att bli ett Unesco biosfärområde
Om Unesco godkänner Storkriket som biosfärområde inom ramen för programmet Man and the Biosphere, kommer det framförallt att innebära att Storkriket kan samarbeta internationellt, bidra med kunskap på den globala arenan och ta del av kunskap från andra biosfärområden inom programmet. Det kommer inte att påverka äganderätt, nyttjanderätt eller brukanderätt, utan området förhåller sig till redan rådande regelverk och skyddsstrukturer.

Biosfären – vår livsviktiga miljö
Biosfären är det skikt av vatten, luft och levande organismer som omger vår planet. Vi människor kan inte leva utanför eller utan biosfären, utan ingår i detta komplicerade system, som vi behöver värna och skydda.

Storkriket biosfärområde. Foto: Lunds kommun

Ett biosfärområde är ett område med höga kulturhistoriska och biologiska landskapsvärden. Det fungerar som modellområde för en hållbar utveckling och bidrar till genomförandet av Agenda 2030. Unescos biosfärområden används t.ex. för att hitta lokala lösningar på globala problem. Programmet arbetar aktivt för att bevara biologisk mångfald, stärka och återställa ekosystemtjänster, skapa hållbara, rättvisa ekonomier och livskraftiga samhällen, liksom utveckla metoder och verktyg för att mildra effekten av klimatförändringar.

Biosfärprogrammet
Unescos biosfärprogram Man and the Biosphere (MAB) är ett mellanstatligt program med syftet att på vetenskaplig grund förbättra relationen mellan människan och hennes livsmiljö i ett globalt perspektiv. Programmet startade 1971 och förenar naturvetenskap och samhällsvetenskap.

Biosfärprogrammet leds av en internationell styrelse och har flera underprogram samt aktiviteter som rör bl.a berg, torrområden, tropiska skogar, stadslandskap, våtmarker, öar och kustnära ekosystem. Styrelsen möts en gång per år och beslutar bland annat om nya biosfärområden. Idag finns det 759 biosfärområden som ligger i 136 länder.

Läs mer om Storkriket och ta del av deras ansökan här.

Läs mer om Sveriges biosfärområden här

Läs regeringens pressmeddelande här

Bilder: Lunds kommun