Monthly Archives: maj 2025

Unescos styrelsemöte präglat av USA:s agerande

Postat

Unescos 221:a styrelsemöte hölls i Paris den 2–17 april 2025, med flera frågor som väckte både uppmärksamhet och debatt. Mötet präglades av USA:s nya politik, fortsatt stöd till Ukraina, diskussioner om det nya arbetsprogrammet och intervjuer av ny generaldirektör.

Styrelsen består av 58 länder och Island har för närvarande (2022–2025) den nordiska platsen. Det innebär att Sverige för fram positioner till Island i olika frågor, som samordnar det nordiska engagemanget.

USA:s motståndslinje
USA kom tillbaka till Unesco i juli 2023 efter att ha lämnat organisationen under president Trumps förra mandatperiod 2017–2021, och har därefter suttit med i styrelsen. Den 4 februari 2025 aviserade den nya Trump-administrationen en 90 dagars översyn av Unesco för att bland annat bedöma om organisationen är anti-semitisk.

Under styrelsemötet visade USA tydligt sitt motstånd mot Agenda 2030, jämställdhet, mångfald och inkludering och nya internationella dagar genom att begära omröstning på 20 punkter, något som vanligtvis inte sker i en konsensusbaserad organisation som Unesco. USA fick dock inte med sig styrelsen i att rösta emot förslagen. Ett land följde USA:s linje, ett mindre antal avstod av olika anledningar att rösta men majoriteten av styrelsens medlemmar röstade för förslagen.

USA höll även ett nationellt inlägg där de menade att de ville undvika politisering och att Unesco ska fokusera på att främja fred genom internationellt samarbete inom sitt mandat

Stabilt stöd för Ukraina
Unescos krisstödsprogram i Ukraina fick fortsatt starkt stöd, även från USA. Sverige lyftes särskilt fram som givare och deltog aktivt i förankringsarbetet.

Unescos arbetsprogram
Unescos nya fyraåriga arbetsprogram, det så kallade 43 C/5-dokumentet, diskuterades flitigt under styrelsemötet. Island, med aktivt stöd av Sverige, hade framgångar med att stärka hur Unesco ska arbeta med jämställdhet. Diskussionerna kring budgeten försvårades av frågan om USA kommer vara kvar som medlem i Unesco. USA står för 22 procent av Unescos reguljära budget, vilket betyder omprioriteringar av medlen om de väljer att återigen lämna organisationen. Därför sköts budgetbesluten upp till höstens möte, då USA troligtvis lämnat besked om sitt fortsatta engagemang i organisationen.

Audrey Azoulay, Unescos generaldirektör, under styrelsemötet i april 2025

Val av ny generaldirektör i höst
Tre kandidater intervjuades till posten som ny generaldirektör efter avgående Audrey Azoulay. Den egyptiske kandidaten Khaled El-Enany, Firmin Matoko (Republiken Kongo) och Gabriella Ramos (Mexiko) presenterade sig och svarade på frågor från styrelsen. Valet av ny generaldirektör sker under Unescos generalkonferens i höst.

Unescos vårmöte 2025 visade tydligt hur globala spänningar påverkar organisationens arbete. Samtidigt var det en stor framgång att de ansträngningar som gjordes för att behålla det tidigare överenskomna jämställdhetsspråket i Unescos arbetsprogram lyckades. Dessutom var det viktigt att det fortsatta starka stödet för Ukraina är stabilt. Framtiden för USA:s medlemskap, budgeten och valet av ny generaldirektör väntas dominera höstens styrelsemöte

Läs utkastet till Unescos arbetsprogram här: 43 C/5, Volume 1: Draft resolutions: first biennium of the 2026-2029 quadrennium, Volume 2: Draft Programme and budget, first biennium of the 2026-2029 quadrennium – UNESCO Digital Library

Läs USA:s presidents exekutiva order om att göra en översyn av Unesco här: Withdrawing the United States from and Ending Funding to Certain United Nations Organizations and Reviewing United States Support to All International Organizations – The White House

Bild längst upp: Unescos styrelsemöte 2025.

Nicaragua begär utträde ur Unesco

Postat

Nicaragua har beslutat att landet inte längre ska vara medlemmar i Unesco på grund av att årets pressfrihetspris gick till den nicaraguanska tidningen La Prensa.

Unesco har i uppdrag att försvara yttrandefrihet och pressfrihet. UNESCO/Guillermo Cano World Press Freedom Prize, tilldelas varje år en person, organisation eller institution på rekommendation av en oberoende professionell jury.

2025 gick priset till La Prensa med motiveringen:
”La Prensa har gjort modiga insatser för att förmedla sanningen till det nicaraguanska folket. Liksom andra civilsamhällesorganisationer har La Prensa utsatts för allvarlig repression. Tvungen till exil fortsätter tidningen modigt att hålla pressfrihetens låga levande,” Yasuomi Sawa, ordförande för den internationella juryn av medieexperter

2024 gick priset till palestinska journalister som rapporterar om kriget i Gaza och år 2023 till Niloofar Hamedi, Elaheh Mohammadi och Narges Mohammadi, som alla fängslats i Iran, efter att ha rapporterat om Masha Aminis död i september 2022.

Den 4 maj svarade Unescos generaldirektör Audrey Azoulay på beskedet om Nicaraguas utträde ur Unesco:
”Som generaldirektör för Unesco mottog jag i morse ett brev från Nicaraguas regering där de meddelar sitt utträde ur organisationen, som svar på att UNESCO:s/Guillermo Cano-priset för pressfrihet i går tilldelades den nicaraguanska tidningen La Prensa – El Diario de los Nicaragüenses av en oberoende internationell jury. Jag beklagar detta beslut, som kommer att beröva det nicaraguanska folket fördelarna av samarbetet, särskilt inom utbildning och kultur. Unesco agerar helt inom sitt mandat när organisationen försvarar yttrandefrihet och pressfrihet världen över.”

Nicaragua har 2025 tappat ytterligare placeringar i Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex. I år hamnar de på plats 172 av 180. När Daniel Ortega kom till makten 2006 såg situationen helt annorlunda ut – då låg landet på plats 69.

Nicaragua har varit medlem i Unesco sedan 1952. Enligt Unescos konstitution lämnar ett medlemsland organisationen den sista december året efter att man har aviserat sitt utträde.

Unescos Guillermo Cano-pris för pressfrihet hedrar modiga journalister som försvarar yttrandefriheten – ofta med risk för sin egen säkerhet. Priset påminner oss om vikten av en fri press för demokrati och mänskliga rättigheter världen över.

Läs mer här: UNESCO Statement following Nicaragua’s decision to withdraw from the Organization | UNESCO

Läs mer om Nicaragua här: Nicaragua – Demokrati och rättigheter | Utrikespolitiska institutet

År 2024 gjorde Reportrar utan gränser en analys av situationen för media i Nicaragua. Läs den här: Nicaraguas häxjakt på journalister–ny unik analys från RSF Sverige – Reportrar utan gränser

Läs mer om priset: UNESCO/Guillermo Cano World Press Freedom Prize | UNESCO

La Prensa är årets mottagare av UNESCO/Guillermo Cano pressfrihetspris

Postat

Den nicaraguanska tidningen La Prensa har utsetts till mottagare av UNESCO/Guillermo Cano World Press Freedom Prize 2025, efter rekommendation från en internationell jury bestående av medieexperter.

”UNESCO/Guillermo Cano-priset är en hyllning till alla journalister som fortsätter att informera oss, trots stora risker och hot mot sin personliga säkerhet. Varje år påminner detta pris oss om hur viktigt det är att stå upp för dem som skyddar och för vidare information.”
— Audrey Azoulay, generaldirektör för UNESCO

”La Prensa har gjort modiga insatser för att förmedla sanningen till det nicaraguanska folket. Liksom andra civilsamhällesorganisationer har La Prensa utsatts för allvarlig repression. Tvungen till exil fortsätter tidningen modigt att hålla pressfrihetens låga levande.”
— Yasuomi Sawa, ordförande för den internationella juryn av medieexperter

Om La Prensa
La Prensa – El Diario de los Nicaragüenses – grundades 1926 i Nicaraguas huvudstad Managua och är ett historiskt mediehus i landet. Under nästan ett sekel har tidningen och dess journalister utsatts för återkommande repression, något som intensifierats under de senaste åren i takt med ökade inskränkningar och distributionsförbud.

Sedan 2021, efter att dess ledning fängslats och utvisats samt dess tillgångar beslagtagits, har La Prensa fortsatt sitt arbete online. Större delen av redaktionen är i exil och verkar från Costa Rica, Spanien, Mexiko, Tyskland och USA.

Läs La Prensa här: La Prensa – Noticias de Nicaragua y el mundo

Prisutdelningen sker i Bryssel, Belgien, den 7 maj 2025 i samband med Världskonferensen om pressfrihet.
Ackreditering här: Brussels: Award ceremony for the UNESCO/Guillermo Cano World Press Freedom Prize 2025

Unescos arbete för att skydda journalister
Unesco är FN:s fackorgan med ett särskilt mandat att värna yttrandefrihet och journalisters säkerhet globalt. Organisationen samordnar FN:s handlingsplan för journalisters säkerhet och kampen mot straffrihet.

I flera delar av världen stöder Unesco akutinsatser för exil- och fördrivna journalister. Det inkluderar stöd till solidaritetscenter i Ukraina, skyddade boenden i Afghanistan och Sudan, samt regionala center i Costa Rica (för Latinamerika) och Kenya (för Östafrika). Dessa center erbjuder en trygg arbetsmiljö, säkerhetsutbildningar, psykologiskt och medicinskt stöd samt ekonomisk hjälp.

Unesco fördömer varje mord på en journalist och följer upp rättsprocesser. Organisationen utbildar både journalister och rättsväsendets aktörer, och samarbetar med regeringar för att utveckla lagar och policies som stärker journalisters rättigheter.

Unesco bidrar även till ökad medvetenhet globalt genom temadagar som Internationella dagen mot straffrihet för brott mot journalister (2 november) och Världsdagen för pressfrihet (3 maj), som i år fokuserar på artificiell intelligens (AI) och dess påverkan på journalistik och medier.

Läs mer om Nicaragua:
Nicaragua – Demokrati och rättigheter | Utrikespolitiska institutet

Nicaraguas häxjakt på journalister–ny unik analys från RSF Sverige – Reportrar utan gränser

Pressfrihetsdagen 2025 – situationen har försämrats

Postat

Den 3 maj uppmärksammas den internationella pressfrihetsdagen. Press- och yttrandefrihet är avgörande för att samhällen ska präglas av demokrati och respekt för mänskliga rättigheter. Årets pressfrihetsindex från Reportrar utan gränser visar en historisk nedgång för pressfriheten globalt, med endast sju länder som anses ha god pressfrihet.

Idag kämpar medier för att överleva. Ekonomiska utmaningar och politisk inblandning gör att redaktioner stängs ner eller flyttar till andra länder. De stora techplattformarna, den ökade ägarkoncentrationen och otydlighet vad gäller statligt stöd och inblandning är några faktorer som påverkar journalistiken, enligt Reportrar utan gränser.

Antalet länder där pressfriheten är i allvarlig fara uppgår i år till 42 stycken (jfr 36 år 2024) och bland dessa återfinns Kyrgyzstan, Kazakstan, Jordanien, Uganda, Rwanda och Hongkong som 2024 låg något bättre till i Reportrar utan gränsers index.

En av Unescos viktigaste uppgifter är att främja mänskliga rättigheter, där press- och yttrandefrihet och journalisters säkerhet är centrala delar. Institutet Varieties of Democracy vid Göteborgs universitet ger varje år ut en demokratirapport. I V-Dems demokratirapport från 2025 framgår att tre av fyra personer i världen idag lever i autokratier – något som inte skett sedan 1978. Det främsta vapnet för auktoritära ledare är censur av medier, följt av att undergräva val och det civila samhället. Attackerna mot yttrandefriheten fortsätter i alarmerande takt. Situationen har försämrats i 44 länder under 2024, jämfört med 35 länder år 2023.

Unesco arbetar för att stötta journalister världen över. 1997 antog Unescos medlemsländer en resolution som fördömer våld mot journalister och uppmanar alla att förhindra, utreda och lagföra brott mot journalister. Sedan 1993 för Unescos statistik över mord på journalister runt om i världen. Genom denna statistik tillgängliggörs Unescos arbete med att övervaka och rapportera om journalisters säkerhet för allmänheten

Försämringen i mediefrihet, journalisters säkerhet, kulturell och akademisk frihet är alarmerande. När journalister tystas och det fria ordet hotas, kränks yttrandefriheten för oss alla. Idag sitter fyra svenska medborgare fängslade i olika länder för att de har utövat sin yttrande- och pressfrihet, en grundläggande mänsklig rättighet.

  • Dawit Isaak fängslades i Eritrea 2001 och är den journalist som suttit fängslad längst tid i världen.
  • Gui Minhai, förläggare och författare, har suttit fängslad i Kina sedan 2015.
  • Ahmadreza Djalali, läkare och forskare vid Karolinska Institutet, har varit fängslad i Evinfängelset i Iran sedan 2016.
  • Joakim Medin, journalist och författare, greps och fängslades i Turkiet den 27 mars 2025

Pressfrihetsdagen i Sverige
För att uppmärksamma pressfrihetsdagen anordnar Svenska Unescorådet, tillsammans med Kommittén för demokratins röstbärare och Stockholms stadsbibliotek, ett panelsamtal i samtalsserien ”Samtal pågår” den 8 maj.

No alternative text description for this image

Samtalet ”Vem vågar prata om klimatet?” lyfter frågan om hur journalister, forskare och författare som skriver om klimatet allt oftare utsätts för hot och hat. Hur kommer det sig? Varför är klimatfrågan så laddad? Och vad händer med det demokratiska samtalet och pressfriheten om deras röster tystas?

I panelen medverkar Erik Larsson, journalist och ordförande för Reportrar utan gränser, Jonathan Jeppsson, författare och gräv- och samhällschef på Aftonbladet och Nina Wormbs, professor i teknikhistoria vid Kungliga Tekniska högskolan. Samtalet modereras av Maja Åström, journalist och folkbildare.

Datum: Torsdag 8 maj 2025
Tid: 18:00 – 19:15
Plats: Tranströmersbiblioteket, Stockholm.
Evenemanget är kostnadsfritt men du behöver boka plats: Evenemang: Samtal pågår: Vem vågar prata om klimatet? — Stockholms stadsbibliotek

Internationella pressfrihetsdagen 2025
Årets internationella pressfrihetskonferens äger rum i Bryssel den 7 maj. I år är temat artificiell intelligens (AI) och dess påverkan på pressfrihet och media.

AI förändrar journalistiken genom att tillhandahålla verktyg som har möjlighet att förbättra och samtidigt underminera pressfriheten. AI kan användas för att underlätta och effektivisera det journalistiska arbetet och faktagranskningar men medför också risker som till exempel AI-genererad desinformation, övervakning, och nya former av censur mot journalister och medborgare.

Unescos pressfrihetskonferens i Bryssel kommer att utforska dessa frågor genom samtal med journalister, beslutsfattare, civilsamhällesaktörer och mediearbetare, för att säkerställa att AI stärker det journalistiska arbetet snarare än undergräver pressfrihet och demokratiska värderingar.

Hitta till programmet här: Draft Programme | UNESCO

Olle Zachrisson, nyhetsredaktör inom AI på BBC News (tidigare på Sveriges Radio) och vinnare av Svenska Unescopriset 2024, kommer moderera ett högnivåsamtal om information som allmännytta i tider av AI-användning.

UNESCO/Guillermo Cano World Press Freedom Prize
Unesco delar årligen ut ett pressfrihetspris, UNESCO/Guillermo Cano World Press Freedom Prize. Det tilldelas en individ eller organisation som gjort en framstående insats för försvar och främjande av pressfrihet, i synnerhet när det har skett trots fara. Priset instiftades till minne av den colombianske journalisten Guillermo Cano Isaza som mördades 1986 utanför kontoret till den tidning där han arbetade.

Läs mer:
Årets pressfrihetskonferens i Bryssel: World Press Freedom Day 2025 | UNESCO

Programmet till konferensen: Draft Programme | UNESCO

Ta del av vad som sker i andra länder för att uppmärksamma pressfrihetsdagen här: WPFD 2025 – Celebrations around the world | UNESCO

Ta del av Unescos arbete för journalisters säkerhet här: Safety of Journalists | UNESCO

Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex 2025: Pressfrihetsindex – Reportrar utan gränser

Varieties of Democracys demokratirapport 2025: V-Dem