FN har beslutat att under 2021–2030 fokusera på havsforskning och hållbarhet. Syftet är att årtiondet ska höja hälsotillståndet i världshaven och stärka förutsättningarna för en hållbar utveckling av hav och kuster. För att göra det krävs ett internationellt erkännande av vetenskapens viktiga roll i att stärka kopplingen mellan havet och Agenda 2030.
Innan årtiondet inleds är det mycket som måste förberedas. Därför har en planeringsgrupp tillsatts, där experter från hela världen har till uppgift att lägga grunden för det kommande arbetet. En av medlemmarna i planeringsgruppen är Anna Jöborn, avdelningschef på kunskapsavdelningen på Havs- och Vattenmyndigheten. Anna, som själv är forskare i grunden och har disputerat inom marin mikrobiologi, har lång erfarenhet av att jobba med kommunikation och samverkan mellan forskning och samhället både inom privata och offentliga sektorn.
Hej Anna ! Du har nyligen blivit invald i planeringsgruppen för FN:s årtionde om havsforskning för en hållbar utveckling. Hur känns det?
Det känns väldigt ärofullt och spännande att få sitta i en grupp av experter som jobbar med dessa frågor!
Varför behövs detta årtionde om havsforskning för en hållbar utveckling?
Havsmiljöfrågorna är väldigt angelägna. Havet är en gemensam resurs som vi alla delar och som vi måste förvalta så att även framtida generationer kan ha nytta av havet. Det finns en tendens att tänka att havet är oändligt, att havet inte påverkas av vårt agerande. Vi måste påminnas om att havet är en ändlig resurs och en grundläggande förutsättning för vår existens, exempelvis är vartannat andetag vi tar beroende av det syre som produceras av plankton i havet. Klimatförändringarna har redan lett till varmare och surare hav och vi måste förstå och framförallt agera på kopplingarna mellan ett förändrat klimat och effekterna på havet. Skräp och föroreningar hamnar till slut i havet är det ställer till allvarliga problem. Vi är beroende av att havet är hälsosamt vilket är anledningen till att detta årtionde om havsforskning för en hållbar utveckling behövs.
Du deltog nyss på planeringsgruppens första möte – vad pratade ni om då?
Vi pratade om det praktiska genomförandet, hur vi ska skapa möten mellan forskare och samhället, hur vi kan mobilisera, engagera och samordna initiativet globalt. Vi som sitter i planeringsgruppen har en utblick över frågorna där vi både kan identifiera pågående initiativ, organisationer och framförallt ta fram nya möjligheter.
Vad vill du bidra med i planeringsgruppen?
Jag vill bidra med min långa erfarenhet av kommunikation och samverkan mellan forskning och samhället i övrigt, hur vi når ut med budskap och kunskap till samhället och framförallt till nästa generation, barn och unga. Jag vill jobba för att vi ska ta steget från att ha ett engagemang till att faktiskt göra det vi kan för att förvalta havet på ett klokt sätt.
Vad hoppas du uppnås under FN:s årtionde om havsforskning?
Jag hoppas att vi kan öka synligheten för havsmiljöfrågorna och kunskapen om haven för att främja hållbar förvaltning. Förståelsen för kopplingen mellan land och hav är grundläggande, att vi förstår hur våra individuella val och sättet vi organiserar våra samhällen på påverkar havsmiljön i förlängningen. Jag hoppas också att myndigheter och andra aktörer ges utrymme genom årtiondet att fatta kloka beslut då vi står inför stora samhällsutmaningar.