Östra Vätternbranten

Vi behöver skapa ett nytt och mer hållbart sätt att leva, vilket är syftet med biosfärområden. Biosfärområden är modellområden där nya metoder och kunskaper utvecklas genom att stimulera ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar samhällsutveckling. Biosfärområden ska helt enkelt utveckla lokala lösningar på globala problem.

Men hur görs detta?

Bland annat genom forskning, samverkan och lärande. Biosfärprogrammet är ett tvärvetenskapligt forskningsprogram där natur- och samhällsvetenskap förenas för att på vetenskaplig grund förbättra relationen mellan människan och hennes livsmiljö. Biosfärområdena ska ligga i framkant gällande att generera, använda och sprida ny kunskap från den forskning som bedrivs.

I Sveriges alla sju biosfärområden sker forskning för hållbar utveckling. Ofta i samverkan med de närliggande lärosätena.

I biosfärområdet Vänerskärgården med Kinnekulle pågår ett projekt med forskare från Göteborgs universitet och Högskolan i Gävle om vilken roll kulturarv och kulturmiljön har för en hållbar landskapsförvaltning. Det tvärvetenskapliga projektet, där både samhälls- och naturvetare ingår, undersöker hur kulturarv, kulturmiljö och platsidentitet relaterar till människans välmående och hur det påverkar bevarandet och skötseln av landskapet.

Stockholms universitet, Linnéuniversitetet och Statens Veterinärmedicinska Anstalt bedriver forskning om tiaminbrist (vitamin B₁) hos vilda djur. I biosfärområdet Blekinge Arkipelag tas bland annat prover från fisk i Blekinge skärgård, där flera arter har påträffats sjuka på grund av tiaminbrist. Genom kontakt med andra biosfärsområden runt Östersjön och ökad kunskap om tiaminforskningen vill Blekinge Arkipelag skapa opinion och på så sätt stödja forskningen.

Hur många träd som finns på betesmarker ger effekt på biologisk mångfald. Det visade ett doktorandprojekt vid Göteborgs universitet i samarbete med biosfärområdet Östra Vätternbranten. Studien undersökte lantbrukares syn på EU:s regler om öppna betesmarker med begränsning av trädens täthet och dess påverkan på mångfald av växter, fåglar och fladdermöss. Resultatet? Avverkning av träd på betesmarker påverkade biologisk mångfald negativt.