Attacker mot konst- och kulturutövare runt om i världen har ökat de senaste åren. Förra året rapporterades 1 028 attacker i 78 länder mot konst- och kulturutövare. Konstnärer måste få arbeta fritt från hot och inskränkningar.

I ett digitalt medielandskap flyttas bilder, åsikter och rykten blixtsnabbt över jordklotet. Men också hat kan mobiliseras snabbt vilket är ett hot mot den konstnärliga friheten. År 2016 rapporterades över tusen attacker mot konst- och kulturutövare enligt en rapport från organisationen Freemuse. Hoten mot konstnärer hamnar ofta i skuggan av attackerna mot andra utsatta grupper som journalister och människorättsaktivister.

Konstnärer har en unik roll i samhället. Konsten kan skapa skönhet och riva ner den, den kan roa och oroa, och ge inspiration till kreativitet. I konsten innesluts samhällets minnen, erfarenheter och berättelser. Därför är just konsten provocerande i odemokratiska samhällen.

Många förknippar Unescos arbete med bevarande av världsarv och kulturarv. Men för att ha ett kulturarv i morgon måste vi ha levande konst idag.

År 2005 antogs Unescos konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar. Den handlar om att erkänna länders rätt och skyldighet att föra en kulturpolitik till stöd för kulturell mångfald. Konventionen främjar interkulturell dialog och respekt för kulturella rättigheter samt att verka för ett stärkt internationellt kultursamarbete.

Konventionen syftar till att konstnärer, kulturarbetare och medborgare i hela världen ska ges möjlighet att skapa, sprida och ta del av ett brett utbud av konst och kultur. Den utgör också ett ramverk för att skapa insatser för inkluderande, rättvis och hållbar tillväxt och utveckling som hjälper oss att uppfylla de globala målen i Agenda 2030. De kulturella och kreativa näringarnas betydelse för ekonomisk och social utveckling erkänns också i konventionen.

Alla 144 länder som är anslutna till konventionen har en skyldighet att implementera och arbeta för att uppfylla dess målsättningar.

Politiker, organisationer och aktivister världen över arbetar för konstnärlig frihet och mot censur med stöd av konventionen.

Rädslan för censur leder ofta till självcensur som är ett allvarligt hot mot yttrandefriheten. Självcensur kan också vara en konsekvens av hot och våld: instrument och konstverk krossas, butiker, teatrar och gallerier bränns ner, konstnärer blir misshandlade eller i värsta fall mördade. Därför är ett ständigt pågående förebyggande arbete nödvändigt för att skapa långsiktigt skydd.

Konventionens frågeställningar är högt prioriterade för Sverige både nationellt och internationellt. Därför har Svenska Unescorådet och Kulturrådet i veckan bjudit in ett flertal internationella experter inom konstnärlig frihet och kulturpolitik till Stockholm. Bland annat har ett seminarium organiserat av Svenska Unescorådet, Kulturrådet och Unesco ägt rum under torsdagen.

Det är av största vikt att se att yttrandefrihet också är en möjlighet att ta del av kultur och konst, en medborgerlig rättighet som är essentiell för ett välmående och väl fungerande samhälle.

Mats Djurberg, generalsekreterare, Svenska Unescorådet

Staffan Forssell, generaldirektör, Kulturrådet