Göran Blom är ordförande i programkommittén för biosfärprogrammet i Sverige som syftar till att skapa modellsamhällen för en mer hållbar utveckling.

Vad är biosfärprogrammets syfte?
Biosfärprogrammet syftar till bättre förståelse för miljön och uppmuntrar till utveckling av lokala lösningar på globala utmaningar. Vi vill att erfarenheterna från biosfärarbetet ska inspirera samhället i stort.

Hur jobbar man med biosfärprogrammet i Sverige?
Vi jobbar på olika nivåer med biosfärprogrammet Sverige; från lokalt till internationellt. Det lokala är allt som görs i de fem biosfärområdena och två kandidatområdena. Vi arbetar även med att stärka det nationella programmet där den nationella koordinatorn har en jätteviktig roll tillsammans med programkommittén och Svenska Unescorådet. Internationellt är vi med i olika nätverk och deltar i den globala styrelsen för världsnätverket. Biosfärområden handlar om samverkan och nätverkande – att inspirera och låta sig inspireras.

Hur har arbetet med biosfärområdena utvecklats i Sverige sedan programmet startade?
Jättemycket! Det går knappt att jämföra då och nu. Arbetet med Kristianstads Vattenrike var banbrytande för utvecklingen i Sverige och det blev vårt första moderna biosfärområde. Det ekonomiska stödet från Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten var också till stor hjälp.
Åren 2010 til 2012 fick vi fyra nya biosfärområden. En viktig faktor för programmet är att vi har en nationell koordinator, som ger stöd till initiativ för kandidatområden och biosfärområden, men är även aktiv i det internationella arbetet. De senaste åren har vi haft fokus på Agenda 2030 och hur biosfärarbetet bidrar till genomförandet.

Hur är programmet kopplat till Agenda 2030 och vad kan biosfärområdena bidra med för att uppnå målen för hållbar utveckling?
I Lima Action Plan, handlingsprogrammet till den nya globala strategin, står det att biosfärområden ska bidra till att genomföra Agenda 2030. Vi har inom det svenska programmet tagit fram en vägledning till stöd för biosfärområdenas arbete, där det står vilka aktiviteter vi prioriterar i Sverige och hur dessa här ihop med den globala strategin.

Vad ser du för utmaningar för programmet inom den närmaste framtiden?
En fråga vi arbetar med just nu är att hitta en organisationsform för programmet. Det måste fungera långsiktigt och även för de myndigheter och organisationer som stödjer programmet, och samtidigt hantera ekonomiska bidrag på programnivå. Syftet är att stärka programmet och fortsätta stödja biosfärområdena.
Inom de närmsta åren kommer också fyra av biosfärområdena genomföra sin första 10-årsutvärdering (periodic review) vilket kommer kräva mycket jobb.

På vilket sätt tror du att programmet kommer att utvecklas och vad hoppas du på för framtiden?
Jag tror att vi kommer få fler biosfärområden inom de närmsta 10 åren. Vindelälven-Juhtatdahka och Voxnadalen redan nästa år. Jag tror också att fler myndigheter och organisationer ser möjligheterna med biosfärområden och engagerar sig i programmet.
Sen hoppas jag att vi ser tydliga effekter av biosfärområdenas funktion som modell för fler områden att ta till sig nya arbetssätt och erfarenheter. Det är nog en nödvändighet om vi ska närma oss de globala hållbarhetsmålen.