Sverige anslöt sig under förra året till det andra protokollet i Haagkonventionen. Haagkonventionen från 1954 är den första överenskommelsen mellan Unescos medlemsländer om skydd för kulturarv och den enda som specifikt handlar om kulturarv och krig och konflikt. Vi har intervjuat Måns Pedersen som arbetar på Riksantikvarieämbetet som berättar varför det här är viktigt.

Vad innebär Haagkonventionen?
Haagkonventionen handlar om att skydda kulturegendom vid väpnad konflikt eller ockupation. Konventionen omfattar både lösa föremål men också byggnader och platser. Reglerna som ratificerande stater blir bundna av handlar t.ex. om inventering, utmärkning och andra typer av förberedande åtgärder i fredstid att kunna dra nytta av i tider av konflikt. Totalt har konventionen med dess två tilläggsprotokoll tre olika skyddsnivåer som kan tillämpas beroende på hur skyddsvärd egendomen är.

Vad handlar det andra protokollet till Haagkonventionen om?
Det andra tilläggsprotokollet medför ytterligare förstärkningar av skyddet av kulturegendom under väpnad konflikt eller ockupation. En viktig del är att det andra tilläggsprotokollet får den högsta skyddsnivån – Förstärkt skydd- som innebär att kulturegendom som skyddas ska vara ”av största vikt för mänskligheten”. En annan viktig del är att det andra tilläggsprotokollet ställer krav på ratificerande stater att införa specifika straffsanktioner för den som begår en gärning i strid mot bestämmelserna i protokollet. En stor del av de gärningar som ska kriminaliseras kommer i Sverige att räknas som krigsförbrytelser enligt lagen (2014:406) om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser.

Varför är det viktigt att Sverige ratificerar det?
Att bevara mänsklighetens kulturegendom är naturligtvis viktigt för alla runtom i världen oavsett var den finns. Det är därför viktigt att kulturarvet är skyddat, särskilt i samband med krig och konflikt. Det kan också innebära att arbetet med liknande frågor stärks vilket skapar synergieffekter.

Vad innebär ratificeringen av det andra protokollet för kulturarv världen över?
När vi ratificerar protokollet innebär det att Sverige bidrar och stödjer det internationella arbetet som bedrivs för att minimera skador på kulturarv av största vikt för mänskligheten. Vi visar att frågorna tas på stort allvar i Sverige.