Bernardita Núñez startade Sveriges första kvinnojour för kvinnor med utländsk härkomst, Terrafem, år 2000. Idag är hon verksamhetsledare för Terrafem, en ideell organisation som arbetar för kvinnors och flickors rätt att leva utan mäns våld och dominans. De bedriver idag bland annat en rikstäckande jourtelefon på mer än 70 språk, en juristjour och skyddsboenden.

Vad var bakgrunden till att du startade Terrafem?

Bakgrunden var att jag kände en solidaritet med andra kvinnor och empati att kunna sätta mig i deras skor; vad skulle jag själv ha behövt i en liknande situation där jag behövde stöd men saknade språkkunskap? Kvinnojourrörelsen i Sverige har en modell som är värd all beundran. Det vi tillför till modellen är språkaspekten; kvinnor som är utsatta för våld är människor i kris. Under sådana förhållandena är man mycket nära sina känslor. Att då få prata på sitt modersmål är oerhört viktigt och nödvändigt för att kunna bearbeta våldet. Terrafem bidrar även till kunskap om våld i olika kulturella kontexter.

Hur arbetar ni på Terrafem för att kvinnor med utländsk härkomst ska bli mer delaktiga i samhällslivet?

Dels genom vårt stödjande arbete där målet är att kvinnor ska få leva fritt från våld, dels genom att hjälpa kvinnor att återerövra sin självkänsla, självständighet, få kunskap om våld och bilda gemenskap. Allt detta ökar möjligheterna för att kvinnor ska kunna bli delaktiga i samhällslivet. Terrafem arbetar även med att informera alla kvinnor med utländsk härkomst om rättigheter och skyldigheter i Sverige. Terrafem förmedlar kunskap om normer och värderingar kring kön, Sveriges jämställdhetsmål samt att se till att det finns en ökad förståelse och kunskap om våld i olika kulturella kontexter. Det är också viktigt att visa att kvinnor med utländsk härkomst kan ta ledande positioner inom just vårt arbete på Terrafem. På så sätt motverkar vi en offerroll som annars riskerar att befästas.

Vad ser du för utmaningar och möjligheter framöver?

Genom att fortsätta driva vår verksamhet kan vi belysa våldet och därigenom motverka det. Den stora utmaningen är att öka och sprida kunskap om könsrelaterat våld. För att förstå och bekämpa våld måste vi se hur våldet hänger ihop med normer om kön och maktrelationer, exempelvis etnicitet, religion, klass och sexualitet.