Internationell universitetsrankning påverkar offentlig politik och valen som studenter gör. De ses ofta som mått på kvalitet och skapar konkurrens mellan universitet från hela världen. Men gör de egentligen mer skada än nytta?
Unesco har nyligen släppt Rankning och trovärdighet i högre utbildning: bruk och missbruk (Rankings and Accountability in Higher Education: Uses and Misuses);en publikation där fördelarna och nackdelarna med att klassificera universitet diskuteras. I publikationen deltar personer som ligger bakom universitetsrankning från fem kontinenter. Syftet med skriften är att hjälpa läsaren av rankningtabeller – må så vara studenter, föräldrar, regeringar eller institutionella ledare – att bli bättre och mer kräsna användare med hjälp av detta verktyg. Det uppfylls genom att publikationen först och främst innehåller en överblick av den nuvarande filosofin på området, och därefter visas alternativa tankesätt och komplimenterande verktyg för att bidra till transparens inom rankningen.
Av världens mer än 17 000 universitet är endast en procent i fokus när de olika världsrankningarna som publiceras av de tre främsta rankningsinstituten. Det råder en viss variation mellan universiteten, men de flesta av de som är bland topp 200 brukar vara äldre lärosäten, som mestadels fokuserar på forskning och med ungefär 25 000 studenter och 2 500 personer stor personalstyrka.
Nian Cai Liu från Shanghai Jiao Tong University (som var en av dem som först lanserade en global universitetsrankning) påpekar att rankningar inte borde användas som den enda informationskällan när man tar beslut angående ett universitets kvalitet. Däremot påstår Phil Baty, från Times Higher Education, och Ben Sowter, från QS University Ranking, att rankningarna är här för att stanna och att de kan hjälpa till med att förbättra transparensen och trovärdigheten i högre utbildning.
Emellertid borde rankningarna utvecklas, så att de inkluderar information som är mer relevant för universitetens, studenternas och beslutsfattarnas behov, och så att de passar in i den lokala kontexten. Författarna till publikationen lyfter fram flera nackdelar med rankningssystem, bland annat den överdrivna fokusen på vetenskapliga mätbara resultat och bristen på diskussion om hur universiteten påverkar de sociala strukturerna i samhället