Karl Grandin Foto: Matilda Åsell
Karl Grandin Foto: Matilda Åsell

Emanuel Swedenborg var teosof men också vetenskapsman och naturvetare. Han var ledamot i Kungliga Vetenskapsakademien och skrev vetenskapliga artiklar. Emanuel Swedenborgs arkiv ingår i den internationella förteckningen över världsminnen.

Vem är du och vilket världsminne är du kopplad till?

Karl Grandin, föreståndare för Centrum för vetenskapshistoria vid Kungl. Vetenskapsakademien, Emanuel Swedenborgs arkiv

Vad består världsminnet av?

Arkivet består av 110 fysiska volymer av både tryckt och handskrivet material. Vissa volymer är sedan Swedenborgs tid och andra är sammansatta senare. Materialet är ett blandat privatarkiv. Emanuel Swedenborg var ledamot i Kungliga Vetenskapsakademien och släkt med Carl von Linné. Från början var Swedenborg vetenskapsman inom naturvetenskapen och startade en vetenskaplig tidskrift. Swedenborg applicerade sina teorier ”uppifrån och ner” på allt i livet som en bulldozer. Detta ledde senare till en religiös kris och efter denna återgick aldrig Swedenborg till att vara en aktiv vetenskapsman. Han satt emellertid kvar i akademien och skrev artiklar om tolkningar av Bibeln och om hur änglar talat till honom.

Vad är historian bakom arkivet?

Den vetenskapliga akademien fick efter Swedenborgs religiösa kris en mer ambivalent inställning till honom men Swedenborgs släkt hade skänkt hans kvarlåtenskapen till akademien. Några år efter detta började elever till Swedenborg att låna material från arkivet. Akademien började då inse värdet av arkivet och försökte hålla ordning och återfå hela arkivet. Efter en viss oenighet bland de inblandade avgjorde Högsta domstolen 1828 att arkivet tillhörde Kungliga Vetenskapsakademien som då fick nytt mandat att kräva tillbaka materialet. Under mitten av 1800-talet hade ambivalensen gentemot Swedenborg minskat och istället ökade intresset för hans forskning, bland annat den om hjärnan.

Hur har kopplingen till Unesco påverkat arbetet med arkivet?

Utbytet av erfarenheter mellan förvaltare av världsminnen under möten och träffar är bra. Att komma med i Unescos förteckning över världsminnen har ökat statusen på arkivet och gjort det lättare att via andra få medel. Det blir då avsevärt mycket lättare att sprida information om arkivet. Exempelvis fick arkivet, 8 år efter att det förtecknats, en skanner skickad från USA av privata Swedenborgföljare för att digitalisera materialet.

Världsminnesprogrammet är ett expertnätverk som samordnas av Unesco. Målet är att finna metoder för bevarande t. ex. att digitalisera samlingar, skapa större medvetenhet om vikten av dokumentarkiv (dokument, foton, film etc) och öka tillgängligheten till arkiven. De för också diskussioner om metoder och skapar samarbeten. Experterna utses av Unescos generaldirektör.

Till programmet hör ett internationellt register över dokument och samlingar med internationell räckvidd, The Memory of the World Register. Sverige har sex arkiv i registret: Astrid Lindgrens arkiv, Emanuel Swedenborgs arkiv, Ingmar Bergmans arkiv och Alfred Nobels familjearkiv samt Silverbibeln och Stockholms Stads Byggnadsritningar. Kungliga biblioteket har nominerat Dag Hammarskjölds arkiv till den internationella förteckningen och beslut kommer förmodligen under 2017

Har du egna förslag på nya svenska världsminnen kan du lämna dessa här: http://www.svenskavarldsminnen.se/