Monthly Archives: januari 2019

Modersmålsdagen 21 februari

Postat

c79c0ee550

Modersmålsdagen instiftades 1999 för att påminna om alla människors rätt att fritt tala och skriva sitt modersmål. Den firas världen över med olika aktiviteter som konferenser, konserter och seminarier. Det finns en ökad medvetenhet om att språk spelar en viktig roll i utveckling, för kulturell mångfald och dialog mellan kulturer, men också för att stärka samarbete, bygga inkluderande kunskapssamhällen och bevara kulturarv.

Det är en mänsklig rättighet att få tillgång till de verktyg som möjliggör fullt deltagande i samhället, och det är ofta de grupper som talar minoritetsspråk som också är marginaliserade på andra sätt, bland annat saknar de ofta tillgång till grundläggande utbildning.

Positiva effekter av undervisning på modersmål

Unesco uppmuntrar alla att sprida budskapet om Modersmålsdagen och vikten av undervisning även på minoritetsspråk.

Läs mer om modersmålsdagen här

 

Manos Antoninis: ”Svenska elever är mest positiva till att invandrare ska ha lika rättigheter”

Postat

Manos Antoninis är chef för Unescos rapport Global Education Monitoring (GEM). Vi passade på att ställa några snabba frågor till Manos om rapporten och vad den betyder för Sverige. Läs mer om GEM-rapporten här.  

Manos Antoninis

Varför är Unescos rapport Global Education Monitoring så viktig?

Rapporten är ett verktyg som hjälper det internationella samfundet att bevaka utbildning utifrån Agenda 2030 –  FN:s agenda för hållbar utveckling. Det gäller framför allt mål 4, som ska säkerställa inkluderande och jämlik utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla.

Rapporten visar både framsteg och utmaningar inom utbildning, och ger en överblick över hur nationella och internationella strategier implementeras. Det är på grund av detta som varje rapport har ett nytt tema. I år ville vi illustrera hur konflikter, utanförskap eller kön kan förhindra någon från att få den utbildning hen har rätt till.

GEM-rapporten vill påverka utbildningspolitik och utbildning världen över. Den visar på det bästa inom utbildning från flera olika länder och sammanhang och bidrar till en nyttig debatt bland beslutsfattare, lärare och skolledare.

Varför valde ni att fokusera på migration och flyktingar som tema för årets rapport?

Agenda 2030 slår tydligt fast att ingen ska lämnas utanför, men barn vars föräldrar till exempel är säsongsarbetare eller har flyttat från en fattig landsbygd till slum i stora stöder hamnar ofta utanför skolsystemet. Barn till invandrare i höginkomstländer har ofta stora utmaningar när det gäller utbildning – det är 30 procent större chans att de inte når upp till minimikraven vad gäller skriva, läsa och räkna jämfört med barn som inte har invandrarbakgrund.

Allra störst risk är det för flyktingar – bland flyktingar i tonåren så är det bara 23 procent som går i skolan. Om inte åtgärder vidtas så kan detta innebära att mål fyra inte uppnås.

Men det finns också positiva effekter av migration. Utbildning kan bidra till att samhället kan hantera de utmaningar som migration och invandring innebär. Utbildning kan utmana fördomar och bidra till att barn och unga får kunskaper om historia och mångfald, lär sig om hur invandrare bidrar till samhället och därmed bidra till öppenhet och kritisk tänkande.

Vad är de viktigaste rekommendationerna i årets rapport?

2019 års rapport – ”Bygg broar, inte murar” – uppmanar alla länder att erkänna alla barns rätt till utbildning oavsett om de är migranter eller flyktingar. Länder måste inkludera alla migranter och flyktingar i sina nationella utbildningssystem och anpassa utbildningssystemen utifrån deras behov.

Det är positivt att många länder redan har ansträngt sig för att genomföra det här – också fattiga länder som Tchad, Etiopien, Rwanda och Uganda. Men rapporten visar också att dessa länder behöver internationellt stöd och bistånd eftersom de bara kan täcka en tredjedel av kostnaderna.

Ett annat problem är att barn i flyktingmottagningscenter har ingen eller begränsad tillgång till utbildning i länder som Australien, Ungern, Indonesien, Malaysia och Mexiko.

I Europa kan vi också notera att invandrare ofta hamnar i sämre skolor vilket innebär en nackdel för dem – dubbelt så många avslutar sin skolgång i förtid jämfört med barn till europeiska föräldrar. 

Vad kan Sverige lära sig från rapporten?

GEM-rapporten berömmer Sverige för att möta de utbildningsbehov som migranter och flyktingar har, och för att hjälpa dem att lyckas. Sverige ligger i topp på det index för integration som mäter höginkomstländers förmåga att hjälpa invandrare inom utbildning. Sverige är också ett av få länder som till fullo har ett mångkulturellt utbildningssystem och bland annat hjälper nyanlända över 15 med språkkurser som är lagom långa. Man erbjuder också möjligheter för flyktingar som har arbetat inom sjukvården att snabbare komma ut på arbetsmarknaden genom anpassade åtgärder. Det finns också anpassade lärarutbildningar.

Allra viktigast är att enligt en studie som genomfördes i åttondeklassare i 14 EU-länder så var svenska elever de mest positiva till att invandrare ska ha lika rättigheter – andelen har också ökat mellan 2009 och 2016.

Detta innebär inte att det inte finns utrymme för förbättringar. Rapporten nämner visserligen inte Sverige specifikt, men den lyfter de problem som skolbarn med invandrarbakgrund har när det kommer till skolor i utsatta områden. Detta är en utmaning Sverige delar med många europeiska länder och som har en negativ inverkan på kunskapsnivåerna hos både invandrarbarn och infödda barn.

Debatt: Kommuner, så tar ni ledartröjan i hållbarhetsfrågan

Postat

Lena Sommestad, Svenska Unescorådets ordförande, har tillsammans med Katarina Sundberg, ordförande för biosfärområdet Vänerskärgården med Kinnekulle, och Johanna MacTaggart, nationell koordinator för Unescos biosfärprogram i Sverige, skrivit en debattartikel som lyfter Unescos biosfärområden roll för att genomföra FN:s agenda för hållbarhet. Kommunerna har chansen att ta ledningen i det svenska hållbarhets arbetet, skriver de.

Det är sedan länge känt att kommuner och landsting har spelat en nyckelroll i Sveriges framgångsrika arbete för god miljö och hållbar utveckling. Svenska kommuner har stor kapacitet och stark demokratisk förankring. Genom självständigt arbete, lokala nätverk och en vilja att hitta kreativa lösningar är kommunerna en motor för samhällsförändring.

En alltför sällan uppmärksammad – men fruktbar – utgångspunkt för lokalt arbete med Agenda 2030 är Unescos biosfärområden. Unescos program Människan och biosfären etablerades redan 1971, och var då unikt genom att sätta människans relation till livsmiljön i fokus. Idag fungerar biosfärområden runt om i världen som modellområden för Agenda 2030.

Läs hela artikeln här.

Östersund: hållbar mat blir en del av undervisningen

Postat
Malin Ölund, chefskock Torsta. Foto: Robert Henriksson / Torsta

Östersund och Region Jämtland Härjedalen är sedan 2010 medlem i Unescos nätverk för Kreativa Städer där staden tillsammans med regionen arbetar för hållbarhet genom gastronomi. Torsta Gårdsrestaurangs arbete med skolmat är ett av de många projekt som tillsammans skapar en stolthet i Östersund över stadens och regionens hållbarhetsarbete.

Dag Hartman, projektkoordinator i Region Jämtland Härjedalen, berättar att man tidigt såg potentialen i att kunna samla ihop Östersunds och regionens arbete med de 17 globala hållbarhetsmålen, genom att arbeta med gastronomi som ett tydligt fokusområde:

– Att få hållbarhet att hänga ihop är såklart en utmaning, det är viktigt att hela tiden ha med både den sociala, den ekologiska och den ekonomiska dimensionen. Men de 17 globala målen kan faktiskt alla brytas ned till att handla om matproduktion. Genom att titta på dem utifrån ett tydligt perspektiv blir målen plötsligen mer konkreta och lättbegripliga, säger Dag.

En av många aktörer som arbetar med hållbarhet genom mat är Torsta Gård utanför Östersund. Där finns bland annat ett naturbruksgymnasium och en gårdsrestaurang. Gårdsresturangen är också skolmatsal för gymnasiestudenterna, som delar den med övriga restaurangbesökare.

– Vi har märkt att det blir en väldigt bra stämning av att inte göra någon åtskillnad mellan gymnasiestudenter och andra besökare. På restaurangen är man inte längre student utan istället är man en restauranggäst. Det betyder att det nästan aldrig är stökigt eller hög ljudnivå, säger Malin Ölund som är kock på Torsta Gårdsrestaurang.

Utöver den sociala dimensionen är även den ekologiska hållbarheten central för gårdsrestaurangen. Malin berättar att gårdsrestaurangen jobbar mycket med att inte placera köttet i huvudrollen, utan istället behandla det som ett komplement.

– Att skriva köttet sist på menyn och placera det längst ned på buffén så att du fyller upp tallriken med grönt först är enkla saker som räcker riktigt långt!

Rätterna är lagade på råvaror som till största delen producerats på plats, och köttet som serveras är alltid svenskt. Malin Ölund berättar att det ofta blir en bra ingång för dialog om en hållbarare matproduktion:

– På naturbruksgymnasiet går många som i framtiden kommer att arbeta i det svenska jordbruket, och då kan man faktiskt påminna om att en förutsättning för att de ska kunna få jobb är att det närproducerade jordbruket lever kvar. Maten blir på det sättet en del av undervisningen, säger Malin.

Genom att matproduktion och hållbarhet lyfts i skolan, letar frågan sig ofta hem till matbordet och därifrån vidare ut i staden. Både Malin Ölund och Dag Hartman betonar att den här typen av hållbarhetsarbete skapat en stor stolthet över Östersund och regionen, och medlemskapet i Unescos kreativa nätverk innebär att idéer och inspiration kan fortsätta strömma till och från stad och land i samverkan.

– Det finns en energi och en enorm drivkraft i nätverket, vi känner att Östersund tillsammans med Region Jämtland Härjedalen verkligen blivit en del av en global familj, säger Dag.