Gemensam debattartikel av Svenska Unescorådet, UNDP, UN Women, FN-förbundet, UNICEF och UNHCR som publicerades i Upsala Nya Tidning den 18e juni. 

Efter årtionden av framsteg ökar åter hungern, fattigdomen och ojämlikheten i världen, enligt en ny rapport från FN. Coronakrisen försvårar arbetet för en bättre värld samtidigt som FN-arbetet hotas av brist på resurser. Nu är behovet av globalt ledarskap och samarbete större än någonsin, skriver företrädare för sex FN-relaterade organisationer i Sverige.

Efter årtionden av framsteg ökar åter hungern och ojämlikheten i världen. Det är budskapet i en ny rapport från FN:s generalsekreterare António Guterres om arbetet med utvecklingsavtalet Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling.

Hittills har 6,4 miljoner människor smittats och drygt 380 000 avlidit i coronapandemin. Nu blir också de ekonomiska effekterna tydliga. I den informella sektorn, med 1,6 miljarder arbetare, minskar inkomsterna med 60 procent. Globalt kan 305 miljoner heltidsjobb komma att försvinna.

I flera länder i Asien och Afrika, och i konflikthärdar som Syrien och Jemen, saknas resurser för att hindra smittspridning liksom tillgång till sjukvård, respiratorer och läkare. Världshälsoorganisationen leder tillsammans med andra FN-organisationer den globala kampen mot viruset. FN stärker nu insatserna i länder med svaga hälsosystem.

Samtidigt hotas världsorganisationen av ekonomisk kris. Flera länder avvaktar med att betala sin medlemsavgift. BNP minskar med 3,2 procent under 2020 vilket leder till minskat bistånd. Det försvårar både arbetet mot smittsamma sjukdomar och det långsiktiga utvecklingssamarbetet.

Just nu behöver världsorganisationen särskilt stöd, inte minst från ett aktivt FN-land som Sverige. Vi, som företräder organisationer som varje dag arbetar med FN-frågorna, riktar följande budskap till regering och riksdag.

Fortsätt att ge stöd till FN-arbetet. Sverige svarade snabbt på FN:s appell om humanitärt stöd i coronakrisen. FN och dess organisationer behöver politiskt och ekonomiskt stöd även efter pandemin.

Stå upp för jämställdhet. Coronakrisen har stoppat flera möten om kvinnors rättigheter. Våld mot kvinnor i hemmet, ojämn fördelning av resurser, flickors skolgång och kvinnors utsatta roll som vårdare är nya utmaningar under krisen.

Barns framtid hotas. 1,6 miljarder barn och unga påverkas när skolor stängs. Tvål och vatten saknas och fysiskt avstånd till andra är omöjligt för 31 miljoner barn på flykt. Investeringar i hälsa, utbildning och utveckling krävs för att undvika oåterkalleliga konsekvenser för världens barn och unga.

Glöm inte de mest utsatta. Att inte lämna någon utanför är ett av huvudbudskapen i Agenda 2030. När coronaviruset drabbar i konflikthärdar, flyktingläger, länder med hunger och områden som utsätts för miljö- och klimatkatastrofer behövs särskilda insatser för de mest utsatta.

Försvara mötes- och pressfriheten. Politisk opposition, media och organisationer måste övervaka att begränsningarna av mötesfriheten som införts med hänvisning till folkhälsan inte blir permanenta. Pressfriheten måste värnas.

Ställ om samhället i hållbar riktning. Socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling är viktigare än någonsin när våra samhällen ska resa sig efter pandemin. Skydd för de mest utsatta kräver investeringar i socialt arbete. Hållbar samhällsutveckling förutsätter nya transportlösningar och miljövänlig teknik.

Engagera privata aktörer. Före och under coronakrisen har privata företag visat ett ökande intresse för hållbar utveckling. Vi ska fortsätta att välkomna privata aktörer i arbetet för utvecklingsfinansiering och hållbar utveckling.

FN-chefen varnar i sin rapport för att 40–60 miljoner människor kan återfalla i extrem fattigdom på grund av coronapandemin. Även andra processer, som Parisavtalet för klimatet, riskerar att påverkas. Guterres, som själv har föreslagit bland annat en global vapenvila i väpnade konflikter, behöver Sveriges och övriga FN-medlemmars stöd för sin aktiva linje.

Samarbetet i FN har under 75 år bidragit till ökat välstånd, bättre hälsa och stärkta rättigheter för hundratals miljoner människor. Sverige har genom åren satsat stora resurser, bidragit med personal och haft en aktiv roll i världsorganisationen. Att även nu sluta upp kring det multilaterala samarbetet i FN är att förvalta framgångar och investera för framtiden. Coronakrisen tydliggör än en gång att globalt samarbete är avgörande när vi ställs inför stora utmaningar.

Annelie Börjesson, ordförande i Svenska FN-förbundet

Pernilla Baralt, generalsekreterare UNICEF Sverige

Petra Engberg, verksamhetschef UN Women Sverige

Henrik M. Nordentoft, regional representant UNHCR

Caroline Åberg, Sverigerepresentant UNDP

Karin Stenson, tf generalsekreterare Svenska Unescorådet

Biosfärområden bidrar till hållbar samhällsutveckling genom att vara modellområden där nya metoder utvecklas i lokal samverkan. Ett sådant exempel är ElectriVillage i biosfärområdet Vänerskärgården med Kinnekulle. Vi träffade Susanné Wallner för att ta reda på mer.

Vad är ElectriVillage?
Det är en test- och demonstrationsplats där vi försöker hitta sätt att skapa en hållbar utveckling i Vänerskärgården med Kinnekulle. Det är gemensamt initiativ från politiker och näringslivet som lanserades 2015. Initiativet har haft stort fokus på infrastruktur och har bland annat resulterat i världens största solcellsdrivna vätgasstation har byggts i området.

Vad är din roll i projektet?
Jag är utvecklingsstrateg på Mariestads kommun där jag jobbar mycket med Agenda 2030. Jag har som mål att skapa ett helhetstänk kring hållbarhet inom kommunen och vill då bredda engagemanget i samhället kring dessa frågor. Det innebär att jag tittar på olika områden och förmedlar kontakter och kunskap mellan olika parter i samhället, företag, akademi och medborgare men också affärsutveckling inom hållbarhetsområdet.

Bland annat har vi bett kommunanställda, som ofta har väldigt stor kunskap om sina arbetsområden, att skicka in förslag till en klimatåtgärdsbank. Vi fick in nästan 200. I nästa steg skulle vi vilja bredda initiativet så att alla som bor i området kommer att kunna skicka in förslag.

Vad vill man uppnå med ElectriVillage?
Vi utgår från Agenda 2030 och målet är att bli en hållbar kommun. Vi tittar mycket på andra kommuner och lär oss av dem vad som fungerar. Vi ser att vi är bra på många av delmålen men det finns fortfarande många utmaningar kvar. Ett viktigt delmål för oss är att Mariestad ska bli en fossilfri kommun och då är den solcellsdrivna vätgasstationen en viktig pusselbit.

Vad har uppnåtts hittills?
Vätgasstationen är naturligtvis ett mycket konkret resultat. Men vi har också sett att Mariestad har börjat attrahera hållbara företag som vill etablera sig i området.

Tack vare arbetet med ElectriVillage har kommunen som enda område i Norden blivit utvald av Fuel Cell Hydrogen for Europe, att få ett projektstöd från EU för att bidra till en hållbar energiomställning. Projektet handlar om att ställa om tågbanan i Kinnekulle till att drivas på vätgas.

Vad är biosfärområdets roll för ElectriVillage?
Kommunen har ett nära samarbete med biosfärprogrammet och de har bland annat hjälpt till att förmedla kontakter och skriva ansökningar. De kompletterar vårt arbete och har en viktig expertis, framför allt inom många av frågorna som är kopplade till naturen.

Vad är nästa steg?
Nu planerar vi att bygga en förskola med en helhetslösning för värme och energi, den kommer till exempel att ha solceller på taket och få sin energi från vätgas. Vi jobbar också med pedagogerna för att hjälpa dem att lyfta hållbarhet i undervisningen. Det kommer också att finnas en vägg inomhus där man odlar sallad!

Vi är dessutom med i ett projekt med flera olika aktörer, bland annat matbutiker och taxibolag, där målet är att få till bättre leveranser till de äldre i området. Behovet blev tydligt i samband med corona-pandemin men kommer att vara viktigt också på längre sikt för att bibehålla en levande landsbygd. Med samordnad varudistribution sparas både tid och pengar samtidigt som utsläppen minskar.

 

Svenska Unescopriset går i år till Khazar Fatemi, föreläsare och kulturjournalist med fokus på internationella frågor på bland annat SVT. Khazar Fatemi får priset för sitt outtröttliga engagemang för kulturarv i fara. Vi ställde några frågor till henne för att höra hur priset påverkar hennes arbete och vad som händer härnäst.

Hur känns det att vara årets vinnare av Svenska Unescopriset?
En stark tacksamhetskänsla sköljer över mig. Jag vet vad Unesco står för och att tilldelas detta pris är otroligt hedrande och jag bär den med en stark känsla av stolthet.

Vad betyder det för dig personligen att ha fått utmärkelsen? Vad betyder det för ditt arbete?
Att få denna utmärkelse är för mig en bekräftelse på att den väg jag har valt att gå har varit rätt. Att sprida kunskap om kulturarv genom att väcka tankar, nyfikenhet  och framför allt genom att beröra och väcka känslor har varit rätt. Att uppmärksamma mitt arbete har också varit att uppmärksamma de röster och berättelser som mitt arbete bygger på. Jag har påverkats så starkt av de människor jag mött under mina resor och platser jag har varit på. Det är dessa röster och berättelser som burit mig framåt, gett mig mod och ork att fortsätta. De har inspirerat mig att vilja inspirera andra. Denna utmärkelse motiverar mig arbeta ännu hårdare för att få vår omgivning att förstå hur unik, värdefull och utsatt vår gemensamma kulturarv är och hur beroende den är av vår omtanke och skydd.

Varför har du valt att arbeta med kulturarv?
Jag har alltid varit intresserad inte bara av samhällen men också av hur enskilda individer formas. Själv tillhör jag den kurdiska etniciteten, världens största folkgrupp utan ett land men med en stark nation som står på pelare som enligt mig till största del består av kulturarv.  I mitt arbete, oavsett vilken del av världen jag har besökt och vem jag har intervjuat, har jag vittnat om hur avgörande kulturarvet är för deras identitet och existens. Ju mer vi vet om vårt kulturarv desto bättre förstår vi inte bara oss själva men också andra. Det är just den här förståelsen och respekten för varandra som kulturarvet skapar och som har lockat mig mest till ämnet.

Vad är ditt bästa minne från arbetet med ”Kultur i farozonen”?
Det har utan tvekan varit de möten jag har haft med kulturräddarna. Deras driv, mod och fantastiska förmåga att återberätta och hålla liv i kulturarvet. Det är bl.a dessa människor som har lyckats föra kunskapen vidare så att vi idag kan fånga det magiska känslan i de världsarv som är bevarade. I dokumentärseriens 12 avsnitt  är varje plats unik och jag har för varje avsnitt påverkats starkt och vuxit som journalist men även som person så jag kan faktiskt inte välja. Känner mig så otroligt priviligerad och älskar mitt yrke.

Vad blir nästa projekt? 
Mitt livsprojekt har ju nu kommit och det är vår lilla dotter och jag vill så gärna lära henne det kurdiska språket. Mot hösten ser jag verkligen fram emot kommande uppdrag var av en del är att fortsätta sprida kunskap, inspirera och beröra kring ämnet kulturarv genom föreläsningar.

Blekinge Arkipelag är det svenska biosfärområdet som var först med ett tydligt fokus på Östersjöfrågor. Det har varit ett biosfärområde sedan 2011 och ARK56 är bara ett av många spännande initiativ för att bidra till hållbar utveckling i området. ARK56 är ett nätverk av leder i Unescos biosfärområde Blekinge Arkipelag. Lederna upplevs på cykel, till fots, i kajak eller med båt och möts vid 13 nav där du hittar service och kan byta färdsätt. Initiativet, som hjälper dig hitta allt från sevärdheter, grillplatser och toaletter till gourmetrestauranger och spa, finns både som app, websida och papperskarta. Vi pratade med Susanne Mattson som jobbar på biosfärområdet med bland annat ARK56 .

ARK56Berätta om ARK56! Vad är det?
ARK56 är ett nätverk av leder, företag och produkter inom biosfärområdet Blekinge Arkipelag som lanserades 2019. Målet är att skapa en levande och hållbar kust- och skärgård och tillgängliggöra och öka förståelsen för den unika natur- och kulturmiljön för både för turister, och året-runt-boende. ARK56 främjar företagen genom att nå fler besökare och att förbättra deras hållbarhetsarbete.  Exempelvis hjälper ARK56 appen besökaren att hitta lokala företag som ex erbjuder ekologisk och närproducerad mat, boende eller kajakuthyrning, vilket gynnar den lokala ekonomin. Det görs också insatser riktat till hur besökaren kan bidra till ett renare biosfärområde.

Vad är din roll?
Jag började arbeta inom biosfärområdet i februari men innan dess var jag biosfärambassadör så jag har följt projektet länge. Idag jobbar jag bl a med att utveckla företagsnätverket och med hållbarhetsfrågor relaterat till hållbar besöksnäring. Ca 60 företag deltar i ARK56 och vi träffas två gånger om året för att   stimulera samverkan mellan företagen, inspirera till hållbarhetsarbete och utveckla ARK56 vidare.

Tillsammans med Visit Blekinge arbetar jag också med att utveckla nya produkter som till exempel turförslag och med att uppdatera den information som finns på appen och hemsidan.

Hur har biosfärområdet arbetat för att skapa ARK56?
Biosfärområdet har varit projektledare i projektet Arkipelagrutten där ARK56 utvecklades mellan 2015-2019. Biosfärområdet har varit drivande i att sammanföra olika aktörer, ta fram allt material samt genomföra hållbarhetsutbildningar och andra kompetenshöjande insatser för företagen. För att kunna genomföra projektet har vi fått finansiering från bl a Tillväxtverket och Leader. Nu ligger fokus på att upprätthålla engagemanget och se till att projektet lever vidare.

På vilket sätt bidrar det till hållbar utveckling?
Projektet jobbar med alla aspekter av hållbarhet, både ekonomisk, social och miljömässig. Från ett socialt perspektiv är det mycket viktigt att vi har en levande skärgård där människor kan arbeta och bo året runt, och genom att lyfta lokala företag och stärka deras samarbete fyller ARK56 en mycket viktig roll.

Projektet har också utvecklat en handbok för hållbar utveckling som visar hur företag kan förbättra sitt miljöarbete med allt vad gäller avlopp och avfall till hållbar energi. ARK56 uppmuntrar också till hållbart resande genom att lyfta och tillgängliggöra miljövänliga sätt att upptäcka skärgården, till exempel genom att vandra eller paddla kajak.

Hur påverkas lokala företagare?
Enligt en undersökning som gjordes sade 74 procent av företagarna att hållbarhet har blivit viktigare tack vare ARK56. Flera företag har också installerat solceller och Karlshamn, Karlskrona och Ronneby kommuner har dragit igång ett initiativ med solenergidrivna soptunnor.

ARK56 har fört samman många företag som inte tidigare haft ett samarbete, tex om du bor på ett pensionat kan du få rabatt på uthyrning av kajak på ett annat ställe. Nätverksträffarna har också varit mycket uppskattade eftersom de ger lokala företagare, som kanske inte skulle ha träffats annars, en chans att träffas och utbyta erfarenheter med varandra.

Porträtt