Den 24 februari 2026, markerar den fjärde årsdagen av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Utöver de stora förlusterna av människoliv, är även skadorna på kulturarv och utbildningssystem omfattande. Dessutom finns stora utmaningar vad gäller pressfriheten och tillgången till information.

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina den 24 februari 2022 har stödet för Ukraina ökat inom Unesco och därmed även de frivilliga bidragen från medlemsstater till Unescos insatser i Ukraina.

Unesco samordnar olika globala insatser i Ukraina och följer utvecklingen noga inom mandatområdena utbildning, kultur, vetenskap och kommunikation/information. Bland annat handlar det om att säkerställa att studenter och elever får fortsatt utbildning, skydda utbildningsinstitutioner, skydda kulturarv och kulturmiljöer samt stödja konstnärer och skydda journalister och mediearbetare.

Sedan 2022 har Unesco mobiliserat över 75 miljoner US dollar till Ukraina. Det inkluderar även ett tillskott från Japan från den 10 februari 2026, på 3,8 miljoner US dollar, som ska gå till konkreta insatser på plats utifrån aktuella behov.

Unesco för kontinuerlig statistik över antalet mördade journalister och den förstörelse som sker av till exempel utbildningsinstitutioner och kulturarv i Ukraina. Sedan 2022 har Unesco bidragit med bland annat följande insatser:

  • Tillgången till psykosocialt stöd och stöd för mental hälsa har ökat för 320 000 elever och studenter i Ukraina.
  • Över 42 000 pedagoger och skolpsykologer har fått träning i hur man bidrar till mental hälsa
  • Över 5100 journalister har fått stöd genom träning i första hjälpen säkerhetsutbildning, psykologiskt stöd, utrustning och akuta bidrag för att kunna fortsätta arbeta
  • 7 solidaritetscenter har öppnats i Ukraina för att stödja journalister i deras arbete och över 13 miljoner har sett Unescos media- och informationskunnighetskampanjer
  • 77 000 lärare har utbildats i digital pedagogik
  • 31 utbildningsinstitutioner har återuppbyggts
  • 61 000 datorer har skickats ut till lärare och elever
  • Över 2 500 kulturarbetare har utbildats i bevarande och skydd av kulturarv. Därutöver har Unesco stöttat återuppbyggnad av 20 kulturella platser i sex regioner och etablerat Lviv Culture Hub, som har arrangerat 130 evenemang för ca 3 500 deltagare.
  • Över 300 kulturbyggnader har märkts med den blå-vita skölden (Blue Shield)

Unesco har samlat information om sina insatser i Ukraina – läs här

Krigets konsekvenser

I krig är det alltid de mänskliga förlusterna som är mest akuta – människor som dödas i strider och genom attacker från det angripande landet. Utöver de mänskliga förlusterna sker även attacker mot kulturarv, utbildningsinstitutioner och journalister. Unesco samlar in data på dessa områden och sprider information om det som sker i Ukraina.

Fram till den 11 februari 2026 rapporterar Unesco att:

  • 3798 utbildningsinstitutioner har skadats
  • 365 utbildningsinstitutioner har förstörts
  • 519 kulturbyggnader har skadats
  • 26 journalister och mediearbetare har dödats
Bild: Unesco

Chiara Dezzi Bardeschi är ansvarig för Unescos lokala kontor i Ukraina. Hon kommenterar Unescos insatser så här:

Samtidigt som befolkningen får hjälp att hantera krigets förödande konsekvenser, prioriterar Unesco att säkerställa att återuppbyggnad och rehabilitering sker enligt internationella normer, att stärka nationella system och mänskliga rättigheter, och att sätta människorna – särskilt kvinnor, barn, lärare, forskare, lokalsamhällen och kulturarbetare – i centrum, som både aktörer och mottagare av insatserna.”

Chiara Dezzi Bardeschi – Bild: Unesco Antenna Ukraina

Du kan också läsa en kortare intervju med Chiara Dezzi Bardeschi i Unescorådets nyhetsbrev från december 2025 här: Nyhetsbrev-december-2025.pdf

Uppskattningar visar att skadorna på kulturarvet i Ukraina uppgår till cirka 4,5 miljarder US dollar sedan den fullskaliga invasionen startade 2022. Samtidigt beräknas återhämtning och återuppbyggnad av samhället inom utbildning, medier och kultur att kosta närmare 52,13 miljarder US dollar de närmaste 10 åren.

Läs mer här: Rebuilding the foundations of peace in Ukraine | UNESCO

Läs Unescos pressmeddelande här: Four years on: Supporting culture, education, sciences and journalist´s saftey in Ukraine


Sveriges insatser

Bild: Utrikesdepartementet

Den svenska regeringen presenterade ett nytt energipaket till Ukraina i februari 2026. Det handlar om 1 miljard kronor till stöd för landets energisektor som under vintern utsatts för intensiva ryska attacker. Stödet syftar till att kunna bidra till att möta landets akuta energibehov och till att stärka energiförsörjningen på längre sikt.

Sverige är en av de största biståndsgivarna till Ukrainas energisystem och genom stödet får Ukraina olika typer av energiutrustning i form av bland annat elverk, värmefläktar och reservdelar.

Sedan februari 2022 har Sverige bidragit med motsvarande cirka 128 miljarder kronor till olika insatser för att stötta Ukraina.

Läs mer här:  Regeringen presenterar nytt energipaket till Ukraina – Regeringen.se

Läs mer om Sveriges bistånd till Ukraina här: Sveriges stöd till Ukraina – Regeringen.se

Bild längst upp på sidan: Krigets konsekvenser i Ukraina. Foto: Unesco,  Yuliia Yuskiv

Unesco har idag släppt flaggskeppsrapporten Re|Shaping Policies for Creativity, som analyserar hur de kreativa branscherna utvecklas mot bakgrund av 2005 års konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar.

Rapporten visar bland annat på snabba förändringar på grund av den digitala omställningen, AI och en förändrad handelsdynamik på den globala arenan, liksom ökade hot mot konstnärlig frihet.

Rapporten, som publiceras med stöd av Sverige och Sida, följer policyutvecklingen i över 120 länder och pekar på hur viktigt det är att skydda kulturutövare mot allt större ojämlikheter.  

Kulturrådets generaldirektör Kajsa Ravin var på plats i Paris under rapportsläppet och kommenterade innehållet:

Kajsa Ravin, generaldirektör Kulturrådet, under sitt tal vid lanseringen av rapporten. Foto: Unesco

”Rapporten dokumenterar ihållande ojämlikheter mellan länder och regioner, strukturella hinder som kvinnor, barn och unga, ursprungsfolk samt HBTQi+-personer och samhällen möter, samt växande utmaningar i den digitala miljön. Den lyfter också fram en oroande trend: det ökande trycket på konstnärlig frihet i många delar av världen. Det är därför den här rapporten är viktig.

Friheten att uttrycka sig konstnärligt är inte ett abstrakt begrepp. Den är en förutsättning för kulturell mångfald, för meningsfullt deltagande i kulturlivet och för själva demokratin. När den friheten begränsas förlorar samhällen sin förmåga till kritisk reflektion och dialog.

När konstnärer tystas, hotas eller tvingas till självcensur, är det inte bara deras rättigheter som står på spel – det är vår gemensamma offentliga sfär.”

Några punkter ur rapporten:

En mångfald av kulturyttringar stödjs inte tillräckligt
Även om kulturella och kreativa branscher numera erkänns som viktiga pådrivare av ekonomisk tillväxt, social sammanhållning och hållbar utveckling, så är de system och strukturer som ska stödja branscherna alltför svaga och ojämna.

Det offentliga stödet till kultur ligger globalt på under 0,6 procent av BNP – och minskar. Handel med kulturvaror har visserligen vuxit kraftigt och uppgick till 254 miljarder dollar år 2023, men det är framför allt rika länder som tjänar mest på det.

AI hotar kulturskapares inkomster
Den digitala ekonomin förändrar hur kulturskapare tjänar pengar. Digitala intäkter utgör nu 35 procent av deras inkomst, jämfört med 17 procent år 2018. Men utvecklingen har också en baksida: generativ AI väntas leda till att musikskapare förlorar upp till 24 procent av sina intäkter till år 2028, och kreatörer inom film och TV upp till 21 procent.

Dessutom domineras streamingmarknaden av ett fåtal stora aktörer, vilket gör det svårt för mindre kända aktörer att nå ut.

Stora klyftor mellan länder
Det finns också stora skillnader mellan rika och fattiga länder. Digitala kunskaper finns hos 67 procent av befolkningen i rika länder, men bara 28 procent i fattigare länder. Kvinnor leder 64 procent av kulturinstitutionerna i rika länder, men bara 30 procent i fattigare länder.

Konstnärers frihet och säkerhet hotas
Rapporten lyfter också fram att konstnärers frihet och säkerhet försämras på många håll. Bara 37 procent av länderna har program för att skydda kulturarbetare i konfliktdrabbade områden, och digital övervakning skapar nya risker.

Snabba fakta ur rapporten – med fokus på hållbar utveckling och jämställdhet.

Se även Unescos pressmeddelande här: Creators face projected global revenue losses of up to 24% by 2028

Årets rapport är den fjärde utgåvan sedan serien startade. Rapporten följer implementeringen av Unescos konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar (2005).

Kort om konventionen:
I konventionen slås fyra mål fast. De två första målen handlar om att länder ska ta fram hållbara regelverk för kulturutövning och stimulera ett flöde av kulturföremål och kulturutövning samt öka möjligheter för konstnärer att röra sig fritt i världen. Det tredje målet betonar att kulturen måste integreras i andra utvecklingsområden och det fjärde uppmanar länder att främja mänskliga rättigheter och konstnärlig frihet.

Bild längst upp: Unescos biträdande generaldirektör för kultur, Ernesto Ottone, i talarstolen. Foto: Unesco

I en värld där trovärdiga röster utmanas fungerar biblioteken som en opartisk, tillgänglig arena för yttrandefrihet och kunskap där många olika perspektiv får utrymme. Svenska Unescorådet fortsätter sitt samarbete med Stockholms stadsbibliotek och Kommittén för Demokratins röstbärare genom samtalsserien ”Samtal pågår”.  I serien ”Samtal pågår” lyfts aktuella och samhällsviktiga frågor inför publik på bibliotek i Stockholm och kan ses i efterhand på Biblioteket Play.

Den 19:e februari är du välkommen till årets första samtal med rubriken ”Om gangsterrap och mediers ansvar” på Kista bibliotek. Efterföljande samtal kommer att äga rum den 10e mars med rubriken ”Politikens nya språk – humor, memes och makt ” och vårens sista samtal hålls den 21a april under rubriken ”Supporterkultur i förändring – gemenskap, konflikt och framtid”.


Om gangsterrap och mediers ansvar

Idag är gangsterrapen en av vår tids mest ifrågasatta musikstilar som skildrar kriminalitet, utanförskap och våld. Samtidigt är musikstilen populär inte minst bland unga.  Detta samtal tar upp vilket ansvar medier har i berättelsen om gangsterrapen och diskuterar vem det är som har makten över hur kulturuttrycket beskrivs.

Torsdagen den 19 februari kl. 18.00 på Kista bibliotek hör du Mohammed Yussuf, journalist och författare till boken Nation av poeter. Petter Hallén, musikjournalist P3 och Alexandra Söderman, doktor i pedagogik som forskat om gangsterrap i panelsamtalet, som leds av journalisten och författaren Irena Pozar.

Datum: 19 februari

Tid: kl. 18.00-19.00

Plats: Kista bibliotek i Stockholm och Bibliotek Play

Anmäl dig till samtalet 19 februari här: Evenemang: Samtal pågår: om gangsterrap och medias ansvar — Stockholms stadsbibliotek


Politikens nya språk – humor, memes och makt

Politikens språk förändras. I sociala medier sprids budskap genom memes, humoristiska klipp och satir som snabbt får stor spridning. Hur påverkar detta den politiska samtalstonen, engagemanget och demokratin? Detta samtal tar upp hur humor används som ett politiskt verktyg, vart gränsen går mellan ironi och ansvar samt hur det nya politiska språket formar vår syn på makt och deltagande.

Tisdagen den 10 mars kl. 18.00 i Farsta bibliotek hör du journalisten och youtubern Tanvir Mansur och Moa Wallin, satiriker och programledare. Carl Heath senior forskare inom digital resiliens, demokrati och desinformation. Samtalet modereras av journalisten, Ülkü Holago.

Datum: 10 mars

Tid: 18.00-19.00

Plats: Farsta bibliotek i Stockholm och Bibliotek Play

Anmäl dig till samtalet 10 mars här: Evenemang: Samtal pågår: politikens nya språk — Stockholms stadsbibliotek


Supporterkultur i förändring – gemenskap, konflikt och framtid

Aldrig tidigare har så många svenskar gått på fotboll. Allsvenskan engagerar en bredare publik än någonsin där supporterkulturen blir en stark del av upplevelsen. Vad är det som lockar människor till läktarna, och vad är det som får den svenska supporterkulturen att sticka ut i ett internationellt perspektiv? Detta samtal tar upp fotbollens dragningskraft, dess konflikter och dess framtid.

Datum: 21a april

Tid: 18.00 – 19.00

Plats: Tranströmerbiblioteket, Stockholm och Bibliotek Play

Medverkande och länk till anmälan publiceras inom kort – håll utkik på våra sociala meder.

För att läsa mer om samtalen – läs här: Rap, meme-politik och läktarens kraft – Samtal pågår är tillbaka | Stockholms stad

Regeringen har utsett en ny ordförande och ledamöter till Svenska Unescorådet.

Regeringen har beslutat att utse Fredrik Malm (L) till ny ordförande i Svenska Unescorådet. Malm är idag ordförande i riksdagens utbildningsutskott.

Samtidigt har tre nya ledamöter utsetts till rådet:

  • Noura Berrouba, stabschef på Daniel Sachs Foundation
  • Silvia Ernhagen, generalsekreterare för Svensk Biblioteksförening
  • Johanna Sandahl, strateg på Stockholms Stad, tidigare ordförande i Naturskyddsföreningen.

Värdefull kompetens för viktiga frågor
Unescorådet består av 10 ledamöter som utses för fyra år i taget. Ledamöterna är verksamma inom Unescos ansvarsområden – utbildning, vetenskap, kultur och kommunikation. Som stöd för sitt arbete har Svenska Unescorådet ett kansli. 

– Det är med stor glädje som jag välkomnar ordförande och de nya rådsledamöterna till Svenska Unescorådet. Rådet spelar en viktig roll för Sveriges relation till Unesco och jag ser fram emot att tillsammans utveckla verksamheten. Deras kompetens och erfarenhet är värdefull, inte minst i det arbete som väntar i fråga om rätten till utbildning, stärkandet av yttrandefriheten och insatser för hållbar utveckling, säger Maria Wilenius, generalsekreterare i Svenska Unescorådet.

De nya ledamöterna tillträder den 22 februari 2026.

Omvalda ledamöter
Följande ledamöter har förordnats för ytterligare en fyraårsperiod:

  • Carolina Wennerholm, enhetschef för Fred och Migration, på Globala avdelningen på Sida. Carolina utses även till vice ordförande i Unescorådet.
  • Eric Fugeläng, chef för Riksantikvarieämbetets museiavdelning
  • Fredrik Hemmensjö, rektor på Polhemskolan i Lund
  • Marie-Louise Hänel Sandström, (M), ledamot i riksdagens kulturutskott
  • Jonas Ohlsson, föreståndare vid Nordicom
  • Brendan R Joseph, ungdomsrepresentant, läkarstudent och ordförande i Röda Korsets ungdomsförbund i Uppsala

Se även Utbildningsdepartementets pressmeddelande här.

Den 6 februari firar vi samernas nationaldag. Ett exempel på det samiska kulturarvets betydelse för världen är Karl Tiréns jojksamling som under år 2025 blev utsågs till världsminne av Unesco.

Karl Tirén var en stationsinspektor, konstnär, fiolbyggare och jojksamlare. Mellan åren 1913 och 1915 genomförde han totalt sex resor i den svenska delen av Sápmi där han med fonograf och vaxrullar dokumenterade samisk jojk. Detta kom till att bli en av Sveriges mest omfattande insamlingar med över 300 ljudinspelningar och mer än 500 nedskrivna jojkar. Karl Tiréns jojksamling är det första världsminne som dokumenterar ett urfolks kulturuttryck.

Idag förvaras den större delen av samlingen hos Svenskt visarkiv vid Statens musikverk men delar finns även hos Institutet för språk och folkminnen (Isof) och andra kulturarvsinstitutioner.

För att läsa mer om jojksamlingen se här: Karl Tiréns samling av samisk jojk utsedd till världsminne av Unesco | Institutet för språk och folkminnen


Samiskt världsarv i Sverige
År 1966 utsåg Unesco kulturlandskapet Laponia, som är en del av Sápmi, till världsarv. Världsarvet Laponia är unikt eftersom renskötsel är en levande del av verksamheten. Den samiska kulturen har genom årtusenden präglats av relationen mellan människan och renen. I Laponia talas olika samiska språk – världsarvets förvaltningsorganisation Laponiatjuttjudus arbetar med att synliggöra och tillgängliggöra dessa språk.

Läs mer här: Laponia – Det samiska i världsarvet – Laponia


Internationellt decennium för urfolksspråk
Samernas nationaldag är också ett tillfälle att synliggöra FN:s internationella dekad för urfolksspråk, International Decade of Indigenous Languages, som pågår mellan 2022 och 2032. Syftet med dekaden är att engagera privatpersoner, grupper och organisationer i att värna ursprungsspråk världen över och stärka språklig mångfald och mångspråkighet.

Läs mer här: Indigenous Languages Decade (2022–2032) | UNESCO


För dig som vill läsa mer om samerna och hur de har utvecklat en förståelse för den arktiska regionen samt den kunskap de bidrar med för att skydda ekosystem och främja anpassningen till klimatförändringar – läs artikeln i senaste Unesco Courier: The Sámi people, indispensable guardians of climate change | The UNESCO Courier

Foto: CJUtsi

Från 1 februari till 30 april 2026 finns det möjlighet att lämna förslag på nya nomineringar till Svenska kommittén för Världsminneprogrammet.

Världsminneskommittén har ansvar för samordningen av Sveriges världsminnen och bereder nya nomineringsförslag.

I denna utlysning kommer Världsminneskommittén att prioritera dokument eller arkiv som kan skildra breda samhällsperspektiv utifrån olika aspekter. I varje förslag som lämnas in behöver materialets ägarskap, förvarande, unicitet och tillgänglighet framgå tydligt.

Förslag till nomineringar lämnas in här: Nominera till Unescos Världsminnesprogram 2026

Sista dag att lämna in förslag är 30 april 2026
Nomineringsprocessen genomförs i flera steg. Världsminneskommittén tar emot förslag till nomineringar. Under andra halvåret 2026 väljer därefter kommittén ut de förslag som går vidare i processen. Avslutningsvis gör den utvalda institutionen som förvarar ett förslaget världsminne en formell ansökan. Detta sker i samverkan med Världsminneskommittén. Sedan sänds ansökan till Svenska Unescorådet som fattar beslutet om förslaget ska nomineras till Unesco. Denna utlysning avser nomineringar till Unesco 2029.

Krav och kriterier för ett världsminne, riktlinjer för institutioner som förvaltar världsminnen hittar du här: Svenska kommittén för Världsminnesprogrammet 

Här finns en pdf med samlade kriterier och krav på svenska nomineringsförslag: Unescos kriterier för inskrivning i registret över världsminnen

Unescos Världsminnesprogram arbetar för skydd och tillgängliggörande av världens dokumentarv – sådant som texter, arkiv, filmer och ljudinspelningar som berättar om vår historia. I Sverige finns idag 10 världsminnen, inklusive de två nya världsminnen som utsågs 2025 av Unesco – Karl Tiréns jojksamling och Ravensbrückarkivet i Lund. Tidigare världsminnen som Unesco utsett från Sverige inkluderar bland annat Astrid Lindgrens arkiv och Tryckfrihetsförordningen från 1766. Läs om alla världsminnen från Sverige här: Världsminnen « Svenska Unescorådet

Frågor kan ställas till varldsminnen@riksarkivet.se
Kontaktperson är Maria Larsson Östergren, sekreterare i Svenska Kommittén för Världsminnesprogrammet.