Idag, den 2 december, firas den internationella dagen ”World Futures Day” för första gången. Dagen har instiftats av Unesco för att uppmärksamma ett område som växer i betydelse – framtidskompetens.

Föreställningar kring framtiden utgör en stark kraft i människors liv. De påverkar hur vi uppfattar och uppmärksammar världen och formar både rädsla och hopp. Unesco menar att det kan göra stor skillnad om vi kan förstå varifrån våra föreställningar kring framtiden kommer. Att skapa hoppfulla bilder av framtiden som inspirerar oss att agera i nuet har blivit än viktigare, inte minst mot bakgrund av covid-19 pandemin och klimatförändringarna.

Att föreställningar om framtiden påverkar de beslut vi tar idag, är självklart, men hur kan vi påverka dessa föreställningar till det bättre?

Cornelius Holtorf är Professor i arkeologi vid Linnéuniversitetet och innehavare av en Unescoprofessur om kulturarv och framtid (Heritage Futures). För honom är det viktigt att vi inte fastnar i nuet:
– Alltför ofta förutsätter vi att vår värld pågår utan början och slut och att det som kommer imorgon kommer att vara i princip samma saker som vi lever med idag. Men planering och hållbar utveckling kräver att tänka längre och kunna föreställa sig andra sätt att leva.

Men kommer det hjälpa att inrätta en dag för världens framtid?
– Absolut! World Futures Day är ett bra tillfälle att fundera över framtidens betydelse i nutiden. Framtiden används för många syften och ligger ofta till grund för de beslut vi tar och de regelverk som gäller idag.

Framtidskompetens är ett ord som vi inte hör så ofta, varför behöver vi ta till oss det?
– Det är viktigt att sätta ord på saker, först då kan det bli en kraft i samhället. Framtidskompetens behövs av två anledningar. För det första för att vi ska bli mer medvetna om de många antaganden vi gör om framtiden. Om du har framtidskompetens, kan du frigöra dig från dessa antaganden. Då kan du också börja föreställa dig helt andra framtider. För det andra utökar du därmed helt enkelt dina möjligheter. Är vi många som blir bättre på framtidskompetens, kan mänskligheten börja tänka i andra banor tillsammans.

Hur kan man vara säker på vad som kommer i framtiden och vad vi behöver kunskap om idag för att möta denna framtid?
– Det finns mycket i livet man inte kan vara säker på. Vad gäller framtiden finns några ganska tydliga utvecklingar, tex klimatförändringar, vissa teknologiska framsteg, och demografiska trender. Den kunskapen vilar på fakta som vi har viss koll på, men det krävs samtidigt en bra föreställningsförmåga för att tänka sig möjliga konsekvenser och reaktioner på detta som vi behöver hantera i framtiden.

Du arbetar med kulturarv – något som snarare påminner om dåtid än framtid. Hur kan kulturarvet bidra till en bättre framtid?
– Kulturarvet är ett bra exempel på behovet för framtidskompetens. Vi har statliga museer, lagstiftning och policy som ska bevara kulturarvet till nytta för kommande generationer. Ändå har vi aldrig riktigt försökt spana efter hur framtida generationer skulle kunna använda kulturarvet. I stället fortsätter vi att anta att de kommer att värdera och använda kulturarv på ungefär samma sätt som vi gör. Detta är dock osannolikt. Kulturarvet som ett samhällsintresse har bara funnits i några århundraden, och fördelarna som kulturarvet har kunnat erbjuda har förändrats ganska mycket under denna tid. Kulturarvet har varit ett medel för att skryta med makt, stärka den nationella identiteten, utbilda medborgare, locka turister och stärka människors välbefinnande, bland annat. Även i våra privata liv är vi långt ifrån att uppskatta allt vi ärver från tidigare generationer, och mycket arv som inte får nya användningsområden kasseras.

Så vad kan denna dag bidra med?
– En global framtidsdag som denna är en dag då vi kan försöka föreställa oss förändringarna som ligger framför mänskligheten. Att fundera över vad som ligger runt hörnet underlättar bland annat planeringen av hur kulturarvet kan komma att användas i framtiden. Eftersom vi kan förutsätta att samhället kommer att fortsätta förändras kontinuerligt, så kommer framtida generationer också att se annorlunda på det som de betraktar som sin dåtid. Det är ansvarsfullt att ta höjd för detta redan nu, avslutar Cornelius Holtorf.

The future of the past starts now
För dig som vill ha en snabb överblick över hur kulturarv och framtid hänger ihop se animationen: