Ravensbrückarkivet

Ravensbrückarkivet består av 500 djupintervjuer med förintelseöverlevare som kom till Sverige med Folke Bernadottes Vita bussar våren 1945. Majoriteten av de som intervjuades var kvinnor och de flesta kom från koncentrationslägret Ravensbrück i Tyskland – ett läger som var särskilt avsett för kvinnor och barn. Arkivet innehåller även personliga ägodelar som fotografier, brev och textilier som finns bevarade på Kulturen i Lund.

Intervjuerna genomfördes av personer som själva var förintelseöverlevare. Närheten i tid till de upplevelser som förintelseöverlevarna genomlevt och det vetenskapliga genomförandet gör arkivet till en central källa för historisk forskning. Innehållets känsliga natur gjorde att man förseglade arkivet fram till år 1995.

Materialet är idag tillgängligt för allmänheten. Ravensbrückarkivet i Lund är ett av de mest efterfrågade och använda arkiven i Europa.

Karl Tiréns jojkarkiv

Mellan åren 1913 och 1915 genomförde stationsinspektorn, konstnären, fiolbyggaren och jojksamlaren Karl Tirén sex resor i den svenska delen av Sápmi där han dokumenterade samisk jojk på fonograf och vaxrullar. Hans arbete resulterade i en av Sveriges mest omfattande insamlingar av samisk jojk, med över 300 ljudinspelningar och fler än 500 nedtecknade jojkar.

Det är första gången ett urfolks kulturuttryck utses till Världsminne, vilket är en milstolpe i erkännandet av urfolks och i synnerhet samisk kultur och historia.

Karl Tiréns samling är en unik och tidig dokumentation av en samisk kulturyttring, något som få utomstående hade tillträde till och vars uttryck länge motarbetades av de svenska myndigheterna.

Arkivet bevaras hos Svenskt visarkiv vid Statens musikverk, men även hos Institutet för språk och folkminnen (Isof) och andra kulturarvsinstitutioner. Det innehåller inspelningar, uppteckningar, brev och manuskript.

Tryckfrihetsförordningen från 1766

År 1766 antog Sverige som första land i världen en lag som reglerade rätten till det fria ordet. Genom tryckfrihetsförordningen fick medborgarna rätt att uttrycka sig fritt och att ta del av allmänna handlingar.

Tryckfrihetsförordningen utsågs till världsminne av Unesco år 2023 och består av handlingar och material som ledde fram till lagen liksom ett tusental pamfletter som visar på den politiska debatt som följde i lagens spår. Tryckfrihetsförordningen från 1766 var en väl genomarbetad förordning, vilket inte minst visar sig i att vi än i dag kan spåra vår moderna tryckfrihetsförordning ända tillbaka till denna första text.

Världsminnet förvaras på Riksarkivet och Kungliga biblioteket i Stockholm.

Dag Hammarskjölds samling

Dag Hammarskjöldsamlingen är sedan 2017 ett svenskt världsminne. Dag Hammarskjöld (1905-1961) är en av Sveriges mest kända och inflytelserika personer. Han var FN:s generalsekreterare från 10 april 1953 till 18 september 1961, då han omkom i en flygolycka under ett fredsuppdrag i Kongo.

Samlingen innehåller bland annat dokument kring FN, manuskript, brev och personliga dokument om världspolitik. Den täcker en viktig tid i FN:s historia och omfattar ca 45 hyllmeter, i huvudsak på engelska.

Samlingen förvaras på Kungliga biblioteket.

Alfred Nobels familjearkiv

Nobel var uppfinnare, kemist, företagsledare och donator vilket speglas i arkivet som omfattar 14 hyllmeter. Där finns kopieböcker och manuskript, korrespondens och andra handlingar. Han skrev 20 till 40 brev en vanlig dag och hade med sig en portabel kopieringsapparat på sina resor. Många dokument rör ungefär 355 patent i skilda länder.

Riksarkivet är ansvarigt för Nobels arkiv och samlingar.

Ingmar Bergmans arkiv

I Ingmar Bergmans arkiv, som till stora delar är digitaliserat, finns manus till filmer och böcker, dramatik och essäer samt inköpskvitton, matsedlar och beställningsblanketter för snöröjning. Filmskapandets kreativa process finns dokumenterad: från utkast, arbetsbok, handskrivet manuskript, maskinskrivet dito till ”shooting script”. Här ingår också ett antal tomma anteckningsblock av den sort som Bergman köpte hela restlagret av.

Det digitala arkivet med upphovsrättsskyddat material finns tillgängligt för forskning på lässtationer i Svenska Filminstitutets bibliotek.

Astrid Lindgrens arkiv

Astrid Lindgren var inte bara en mycket inflytelserik författare översatt till ca 95 språk, utan också en stor förespråkare för barns rättigheter och talade ofta om våld och övergrepp. Hon påverkade svensk lagstiftning direkt i flera fall. Arkivet har 150 hyllmeter, 75 000 brev, 100 000 pressklipp, 600 manuskript till föreläsningar samt 600 svårtydda stenogramblock – vilka återstår att tolka. Arkivet finns på Kungliga biblioteket.

Stockholms stads byggnadsritningar

Sedan tidigt 1700-tal har ritningar arkiverats över Stockholms stads byggnader och anläggningar. De ger tillsammans en bild av Stockholms utveckling från frihetstidens småstad till den moderna miljonstaden. I samlingen ingår ca 2,5 miljoner ritningar och majoriteten av ritningarna är digitaliserade. Byggnadsritningar som täcker en så pass lång tid, 1713-1978, för en hel stad är världsunikt.

Världsminnet finns på Stockholms stadsarkiv.

Codex argenteus – Silverbibeln

Silverbibeln är resterna av en prakthandskrift från 500-talet. 187 blad finns bevarade av de ursprungliga 366. Texten skrevs på 300-talet och är delar av den första översättningen av bibeln till gotiska. Goternas språk och kultur har lämnat många spår i Europa och Silverbibeln är den främsta källan till kunskap om detta arv. Silverbibeln kom som krigsbyte till Sverige från Prag 1648 och bevaras på Uppsala universitet sedan 1669.

Emanuel Swedenborgs arkiv

Emanuel Swedenborg startade den första naturvetenskapliga tidskriften i Sverige och reste flitigt utomlands. Han författade vetenskapliga verk och blev ledamot i Vetenskapsakademien 1741. Efter en religiös kris fick han uppenbarelser från andevärlden och ägnade resten av sitt liv till att tolka den. Efter hans död 1772 donerades hans efterlämnade manuskript till Vetenskapsakademien. Hans skrifter har inspirerat religiösa efterföljare och författare över hela världen.

Hans arkiv finns idag bevarat på Centrum för Vetenskapshistoria på Kungliga vetenskapsakademien.