• 

Under sin tid som marknadschef på MINE var Kate Plaskonis projektledare för initiativet Fördomsfönster Öresund. Projektet gick ut på att skapa nya jobbmöjligheter och att få företag och organisationer i Öresundsregion att inse vikten av den kompetens som finns hos utrikesfödda.

Hur kom du på idén till Fördomsfritt fönster Öresund?

Bakgrunden, idén och syftet med projektet var att jag blev uppmärksam på att arbetsmarknadspotentialen i Öresundsregionen inte utnyttjades i förhållande till utrikesfödda akademiker. Vi gick in i projektet med MINE men även i samarbete med Föreningen Norden, Öresundsinstitutet och Lunds universitet.

Hur arbetade ni under projektets gång med företag för att ändra attityder och riva barriärer i form av fördomar?  

Inom ramen för projektet var vi i kontakt med företag och intervjuade arbetsgivare angående attityder kring att anställa utrikesfödda. När vi hade samlat underlag för hur arbetsgivare tänkte kring detta utvecklade vi en metod och en utbildning för respektive företag för att visa att det finns stor potential i att anställa någon som vid första anblick inte ”passar in”, men som kan bidra med nya perspektiv. Att ha en högre grad av så kallad flexicurity har visat sig vara framgångsrikt.

Vad ser du för utmaningar och möjligheter framöver?

Om man lyckas samarbeta mellan länder för att få in arbetssökande i arbete finns det stora vinster att göra, inte minst samhällsekonomiska. Ett bekymmer är att en stor del av makten är centrerad kring huvudstadsområden, regeringen måste därför bli bättre på att prioritera även andra områden i landet. För näringslivets del handlar det om att våga, vara öppen och bli mer nyfiken. Vad gäller de arbetssökande är det viktigt att försöka förstå koder och normer i samhället samt att lära sig språket. Språket är nyckeln till arbete, men arbetet är också nyckeln till språket.

Bernardita Núñez startade Sveriges första kvinnojour för kvinnor med utländsk härkomst, Terrafem, år 2000. Idag är hon verksamhetsledare för Terrafem, en ideell organisation som arbetar för kvinnors och flickors rätt att leva utan mäns våld och dominans. De bedriver idag bland annat en rikstäckande jourtelefon på mer än 70 språk, en juristjour och skyddsboenden.

Vad var bakgrunden till att du startade Terrafem?

Bakgrunden var att jag kände en solidaritet med andra kvinnor och empati att kunna sätta mig i deras skor; vad skulle jag själv ha behövt i en liknande situation där jag behövde stöd men saknade språkkunskap? Kvinnojourrörelsen i Sverige har en modell som är värd all beundran. Det vi tillför till modellen är språkaspekten; kvinnor som är utsatta för våld är människor i kris. Under sådana förhållandena är man mycket nära sina känslor. Att då få prata på sitt modersmål är oerhört viktigt och nödvändigt för att kunna bearbeta våldet. Terrafem bidrar även till kunskap om våld i olika kulturella kontexter.

Hur arbetar ni på Terrafem för att kvinnor med utländsk härkomst ska bli mer delaktiga i samhällslivet?

Dels genom vårt stödjande arbete där målet är att kvinnor ska få leva fritt från våld, dels genom att hjälpa kvinnor att återerövra sin självkänsla, självständighet, få kunskap om våld och bilda gemenskap. Allt detta ökar möjligheterna för att kvinnor ska kunna bli delaktiga i samhällslivet. Terrafem arbetar även med att informera alla kvinnor med utländsk härkomst om rättigheter och skyldigheter i Sverige. Terrafem förmedlar kunskap om normer och värderingar kring kön, Sveriges jämställdhetsmål samt att se till att det finns en ökad förståelse och kunskap om våld i olika kulturella kontexter. Det är också viktigt att visa att kvinnor med utländsk härkomst kan ta ledande positioner inom just vårt arbete på Terrafem. På så sätt motverkar vi en offerroll som annars riskerar att befästas.

Vad ser du för utmaningar och möjligheter framöver?

Genom att fortsätta driva vår verksamhet kan vi belysa våldet och därigenom motverka det. Den stora utmaningen är att öka och sprida kunskap om könsrelaterat våld. För att förstå och bekämpa våld måste vi se hur våldet hänger ihop med normer om kön och maktrelationer, exempelvis etnicitet, religion, klass och sexualitet.