Monthly Archives: november 2024

Unesco fördömer ryska attacker mot världsarvet Odessa i Ukraina

Postat

Unesco fördömer de attacker som drabbat flera historiska byggnader och skolor i hjärtat av det historiska centret i hamnstaden Odessa i Ukraina.  Odessa blev världsarv 2023 och fördes samtidigt in på Unescos lista över världsarv i fara.

Efter den storskaliga ryska attacken mot världsarvet under natten mellan torsdagen den 14 och fredagen den 15 november har Unesco skickat ut en expertgrupp till Odessa för att bedöma skadorna och förbereda åtgärder för att säkra byggnaderna.

Preliminära rapporter säger att omkring tjugo byggnader har skadats, inklusive historiska och religiösa byggnader samt vissa utbildningsbyggnader.

Unesco fördömer dessa attacker som strider mot internationell lag och uttrycker sitt stöd för offren, befolkningen och de lokala myndigheterna och upprepar kravet på ett slut på alla attacker mot internationellt skyddade kulturarv.

Världsarv i fara
Odessa står på Unescos lista över världsarv i fara. Det möjliggör tillgång till förstärkt internationell teknisk och finansiell hjälp för att skydda och reparera skador på världsarvet. Ukraina kan efterfråga denna hjälp vid behov

Unescos medlemsstater, där Ryssland ingår, har kommit överens om att inte medvetet göra något som direkt eller indirekt kan skada världsarvet. Här ingår även att bidra till att skydda världsarvet. Både Ryssland och Ukraina är parter till Haagkonventionen och Världsarvskonventionen.

Läs mer om konventionerna här: Kulturarvsförstörelse och illegal handel « Svenska Unescorådet

Unesco stöttar Ukraina på flera sätt
Unesco stöttar och bistår Ukraina på många olika sätt. Unesco har ett kontor i Kyiv och mandat att arbeta i Ukraina under sina områden kultur, vetenskap, utbildning och kommunikation. Detta mandat förlängdes senast på styrelsemötet hösten 2024.

Situationen idag
Per den 21 oktober 2024 har Unesco verifierat att 3 793 skolor och 457 kulturella platser har skadats. Dessutom har Unesco fastställt att 18 journalister har dödats när de varit i tjänst.


För att kunna genomföra olika insatser i Ukraina har Unesco mobiliserat 70 miljoner US dollar med hjälp av medlemsstater och partners.
Det har bland annat inneburit att 1 600 personer inom kultursektorn har utbildats i att ta hand om kulturarvet och att ca 300 kulturobjekt har märkts ut med den blå-vita skölden (Blue Shield) och dessutom har ca 30 medlemsstater lovat att genom Unesco öka sitt stöd för att Ukrainas kultursektor ska kunna återhämta sig (3 juni 2024). Återhämtningen ska ske genom en medellång och en långsiktig handlingsplan som tagits fram i samråd med över 40 internationella och ukrainska institutioner.

Inom utbildningssektorn har man bland annat distribuerat 61 000 laptops, och utbildat 50 000 lärare i online-pedagogik. Det sker även en återuppbyggnad av 30 skolor och förskolor.

Inom mediesektorn har 2000 journalister utbildats i första hjälpen, säkerhetstänkande och mental hälsa och 360 journalister har fått ekonomiska nödbidrag. Nära 100 nyhetsredaktioner och medieföretag har fått materiellt, finansiellt och redaktionellt stöd på olika sätt. Därutöver har 6 solidaritetscenter för journalister öppnats runtom i Ukraina.

Symbolisk gräns överskriden
I juni 2024 passerades den symboliska gränsen på 400 kulturarvsplatser där Unesco har kunnat verifiera skador. Här finns bland annat 191 byggnader av historiskt och konstnärligt intresse, 137 religiösa platser, 31 museer, 25 monument, 15 bibliotek och 1 arkiv.

De ekonomiska behoven för att restaurera är enorma. En utvärdering från Unesco som publicerades i februari 2024, uppskattar kostnaden till i genomsnitt 680 miljoner dollar per år fram till 2033.

Läs mer här:

In the face of war, UNESCO’s action in Ukraine | UNESCO

Sverige samarbetar med Unesco för att rusta upp skolor i Ukraina « Svenska Unescorådet

2 år av krig, 2 år av motstånd – Unescos insatser i Ukraina « Svenska Unescorådet

Bild längst upp: Hamnen i Odessa ovanifrån © GN Consulting Agency, Alexey Acepovsky, Yuri Filonenko, Dmitry Moiseev

Unesco: 34 kulturarv i Libanon får förstärkt skydd

Postat

Unescos kommitté för skydd av kulturarv i händelse av väpnad konflikt har den 18 november beslutat att ge provisoriskt förstärkt skydd till 34 kulturarv i Libanon och att bevilja internationellt finansiellt stöd för att genomföra akuta åtgärder för kulturarvsskydd.

Se listan över libanesiska kulturarv som fått förstärkt skydd

– Unesco har ett djupt och långvarigt samarbete med Libanon. Vi kommer att bistå med all nödvändig expertis och hjälp för att skydda dess unika kulturarv,” säger Unescos generaldirektör Audrey Azoulay i ett pressmeddelande från Unesco.

Det extrainsatta mötet i kommittén för skydd av kulturarv hölls i Paris den 18 november. 34 libanesiska kulturarv har till följd av mötet provisoriskt inkluderats på den internationella listan över kulturarv med förstärkt skydd. Här ingår till exempel världsarven Baalbek och Tyre. Det är i närheten av dessa världsarv som även attacker nyligen noterats.

Att skyddet är provisoriskt innebär att Libanon behöver säkerställa att den listade kulturegendomen är i överensstämmelse med reglerna för utökat skydd. Det vill säga att platserna skyddas av lämpliga inhemska rättsliga och administrativa åtgärder som säkerställer den högsta skyddsnivån. Platserna får t.ex. inte användas för militära ändamål.

Godkänd finansiering
På mötet diskuterades även om Libanon kan få tekniskt och finansiellt stöd från en särskild fond under konventionens andra tilläggsprotokoll. Libanon har efterfrågat ett stöd på 83000 USD som godkändes i mötet. Detta ska bland annat möjliggöra inköp av nödvändig utrustning för att dokumentera och säkra kulturegendomarna.

Unesco utför också i samarbete med UNOSAT satellitövervakning av historiska platser och kulturarvsplatser för att bedöma deras bevarandestatus och eventuella skador.

Därutöver har Unesco lanserat ett nödhjälpsprogram för Libanon som täcker kultur-, utbildnings-, informations- och kommunikationssektorerna.

Läs Unescos pressmeddelande här för mer information:

PR_Lebanon-34-cultural-properties-placed-under-enhanced-protectionLadda ner

Bild: Tyre, Libanon © UNESCOAuthor: Véronique Dauge

Unesco släpper ny rapport om straffrihet för brott mot journalister

Postat

Under 2022-2023 mördades 38 procent fler journalister än under föregående tvåårsperiod och 85 procent av brotten förblir olösta eller utan ansvarsutkrävande. Det slår Unescos nya rapport ”Journalists at the frontlines of crises and emergencies” fast. Straffriheten för brott mot journalister är således fortsatt alarmerande hög.

Läs rapporten här.

Svenska Unescorådet har med anledning av den Internationella dagen mot straffrihet för brott mot journalister skrivit om situationen i Göteborgs-Posten. Tillsammans med 20 andra organisationer i Sverige som arbetar för fritt yrkesutövande, yttrandefrihet, konstnärlig frihet och pressfrihet lyfter Unescorådet att journalisternas arbete är grundläggande för att samhällen ska fungera demokratiskt och rättvist.

Läs artikeln här: Straffriheten för brott mot journalister måste få ett slut | Göteborgs-Posten (gp.se)

”I dag den 2 november är det Internationella dagen mot straffrihet för brott mot journalister och det är hög tid att öka takten i arbetet mot hot och hat liksom dödligt våld mot de yrkesmänniskor som håller oss andra informerade om vad som sker i världen. Vi kan alla motverka hat och hot i sociala medier, vi kan stödja kvalitetssäkrad journalistik och de som arbetar för pressfrihet och mot straffrihet, och vi kan ifrågasätta hur mycket som görs bland världens regeringar för att förbättra möjligheterna för journalister att verka fritt. Straffriheten måste få ett slut.”

Svenska Unescorådet och 20 andra organisationer i Göteborgs-Posten den 2 november 2024

Ny kampanj sätter ljuset på brott mot journalister
Unesco lanserar nu även en ny kampanj för att uppmärksamma brott mot journalister och den straffrihet förövarna åtnjuter. Bakom varje reportage vi läser i tidningen eller hör och ser i radio och tv, finns en journalist som kanske till och med riskerat sitt liv för att vi ska få ta del av informationen. Under åren 2022-2023 mördades 162 journalister för att de gjorde sitt jobb. Följ kampanjen i sociala medier under hashtagen #EndImpunity.

Denna vecka uppmärksammas frågan i en mängd olika länder, se här: IDEI Commemorations – Around the world | UNESCO

Journalister stoppas genom ogrundade anklagelser om brott
Under de senaste åren har det även skett en ökning av antalet fall där oberoende journalister och mediekanaler utpressas, skräms eller tystas genom påståenden om finansiella felaktigheter. Det visar en rapport från Unesco där 60 procent av 120 granskade fall från år 2004 inträffade mellan 2019 och 2023.

– Journalister spelar en avgörande roll i samhället genom att granska oegentligheter och främja transparens. De bör aldrig utsättas för grundlösa anklagelser om ekonomiska brott eller juridiska trakasserier i syfte att tysta dem. Detta undergräver pressfriheten och yttrandefriheten för oss alla. UNESCO uppmanar alla sina medlemsstater att skydda journalister från detta, säger Unescos generaldirektör Audrey Azoulay.

De handlar oftast om anklagelser om skatteflykt, penningtvätt och utpressning. Till skillnad från när det gäller förtal och ärekränkning kan anklagelser om ekonomiska brott riktas mot medierna utan grund i redaktionellt material vilket riskerar att de verkliga motiven förblir dolda.

Det är oftast statliga aktörer som initierar den här typen av anklagelser mot journalister och mediekanaler. Det finns en risk att missbruk av finanslagstiftning leder till att myndigheter fryser tillgångar, vilket minskar mediernas möjligheter att fortsätta rapportera. Hot av det här slaget kan också leda till självcensur.

Problemet är mer utbrett i Östeuropa, Asien och Stillahavsområdet, särskilt i Centralasien. Trakasserierna uppstår ofta under perioder av protester, valkampanjer och i samband med stora internationella evenemang när värdlandet och regeringen får ökad internationell uppmärksamhet.

Underlaget till granskningen baseras på offentligt tillgängligt material och intervjuer med jurister, journalister och experter på pressfrihet. Det faktiska antalet fall är troligen högre.

Läs hela pressmeddelandet här: New UNESCO research reveals sharp increase in the use of financial laws to silence journalists | UNESCO