Den 16 oktober lanserades Unescos årliga rapport om Utbildning för Alla. Flera länder, bland dem Sverige, deltog genom seminarier och event i den officiella lanseringen av Education for All Global Monitoring Report (EFA GRM) 2012, som är den tionde i raden.

Bilden: Asma Zubairi, Unesco, presenterar årets EFA-rapport i Stockholm.

I Stockholm arrangerade Svenska Unescorådet och Sida ett seminarium om GMR som i år går under temat Youth and Skills – putting education to work. Ett sjuttiotal deltagare besökte seminariet där Asma Zubairi från Unesco presenterade rapportens huvudbudskap och talare och debattörer gav sin bild på olika aspekter av ungas utbildning och arbete i Sverige och globalt. Framförallt efterlystes en starkare koppling mellan utbildning och arbetsliv, något som GMR också belyser. Under eftermiddagen hölls ett fördjupande seminarium för inbjudna deltagare.

På Unescos sekretariat i Paris hölls en ceremoni med anledning av den officiella lanseringen av rapporten. Vid lanseringen deltog ett antal betydande personer samt ett tusental åhörare. Bland deltagarna i panelen fanns bland annat Unescos generaldirektör Irina Bokova och FN:s speciella sändebud för global utbildning Gordon Brown.

Den övergripande bilden GMR 2012 ger är att trots att framsteg har gjorts så verkar den positiva utvecklingen nu ha avstannat. 61 miljoner barn går fortfarande inte i skolan, och 775 miljoner människor saknar tillräckliga läs- och skrivkunskaper – en grupp som växer även i de rika länderna. Två tredjedelar av dem som saknar läs- och skrivförmåga är kvinnor. Men att gå i skolan är inte nog, det behövs också möjligheter att använda kunskaperna. Idag är det 200-300 miljoner ungdomar som behöver uppdatera sina kunskaper för att kunna fungera på arbetsmarknaden.

Vi närmar oss nu slutet av programmet EFA, med målsättning att alla barn ska gå i skolan senast 2015. Det verkar nu klart att detta mål inte kommer att kunna uppnås. Under GMR-lanseringen i Paris argumenterade Gordon Brown starkt för att länderna måste ta sig samman för att dramatiskt öka sina insatser.

» Läs mer om EFA Global Monitoring Report.

» Ladda ner GMR 2012 som fulltext eller en sammanfattning av rapporten.

» Läs Sidas artikel om lanseringen i Stockholm.

Millenniemålen har haft stor betydelse för den globala utvecklingen sedan de utformades för 12 år sen. Fram till FN-dagen den 24 oktober skriver vi om ett av dessa åtta mål som ska uppfyllas till år 2015. Mål 1 om fattigdom och hunger och mål 2 om utbildning hör till de mer framgångsrika målen. Idag kan du läsa om Millenniemål 3, att öka jämställdheten mellan kvinnor och män och stärka kvinnors inflytande.

Som för alla milleniemålen behövs mätbara indikatorer för att kunna läsa av vilka framsteg som skett inom området. För att mäta jämställdhet för Millenniemål 3 tittar man bland annat på hur stor andel flickor som börjar skolan, kvinnor i världens parlament samt lönearbetande kvinnor utanför jordbrukssektorn. Inom detta mål är utvecklingen ojämn mellan olika regioner, och mycket återstår innan målet är uppnått.

Målet om jämställdhet i skolan har uppnåtts på global basis – idag börjar ungefär lika många flickor som pojkar skolan.

Det sker också en ökning av kvinnligt deltagande i politiken. Sedan år 2000 har andelen kvinnor i parlamenten ökat från 14 till 20 procent – men fortfarande är mer än 80 procent av världens parlamentsledamöter män. Här är skillnaden dock inte särskilt stor mellan rika och fattiga länder.

Färre kvinnor än män förvärvsarbetar, men andelen lönearbetande kvinnor i världen växer långsamt och uppgår idag till 40 procent. Kvinnor tjänar också mindre, har högre arbetslöshet och osäkrare arbetsförhållanden. Att stärka kvinnors roll är viktigt både för individer och för samhällsutvecklingen. Forskning visar exempelvis att en kvinna som har gått i skolan i större utsträckning ser till att de egna barnen får lära sig läsa och skriva och att barn till en utbildad kvinna har större chans att överleva sin 5-årsdag.

Vill du lära dig mer om Millenniemålen? Den 24 oktober är det FN-dagen vilken kommer uppmärksammas av FN-familjen i Sverige genom aktiviteter på Centralstationen i Stockholm. Kom och fira dagen med oss! Ett detaljerat program kommer läggas ut på hemsidan inom kort.

» Läs mer om Milleniemålen på FN:s hemsida och på millenniemålen.nu.

Varje dag fram till FN-dagen den 24 oktober skriver vi om Millenniemålens framsteg och utmaningar. För mer än tio år sedan skrev världens ledare under millenniemålsdeklarationen och millenniemålen utformades – åtta globala utvecklingsmål som ska uppnås till 2015. Sedan dess har många framsteg gjorts, bland annat har millenniemålen bidragit till minskad fattigdom och barnadödlighet, att fler barn än någonsin tidigare börjar i skolan, samt stora satsningar på rent vatten.

Milleniemål 2 lyder att alla barns ska få gå i grundskola.

Idag börjar nio av tio barn i skolan vilket innebär att stora framsteg gjorts de senaste åren. Siffran avspeglar dock inte hur många barn som fullföljer utbildningen, vilket är ett problem med detta mål. Många av världens fattigaste länder har gjort de största framstegen, genom tex. slopande av skolavgifter.

I Afrika söder om Sahara har andelen barn inskrivna i skolan ökat mycket, från 58 procent år 1999 till 76 procent år 2010.

Trots de framsteg som skett saknar fortfarande närmare 70 miljoner barn möjligheten att börja skolan. Det kan handla om barn som måste hjälpa till hemma, om barn som bor i ett krigsdrabbat område där skolan – eller vägen till skolan – har förstörts, eller barn med funktionshinder.

Vill du lära dig mer om Millenniemålen? Den 24 oktober är det FN-dagen vilken kommer uppmärksammas av FN-familjen i Sverige genom aktiviteter på Centralstationen i Stockholm. Kom och fira dagen med oss! Ett detaljerat program kommer läggas ut på hemsidan inom kort. 

» Läs mer om Milleniemålen på FN:s hemsida och på millenniemålen.nu.

Den 11 oktober var den första Internationella flicka-dagen (UN International Day of the Girl Child). Dagen har tillkommit för att väcka uppmärksamhet om diskriminering av flickor och för att mobilisera för deras mänskliga rättigheter. Världen över är flickor de som drabbas främst av fattigdomen, marginaliseringen och våldet. Flickors rättigheter inskränks genom tidiga giftermål, diskriminering och brist på möjligheter. Allt för många flickor föds till ett liv i ojämlikhet och orättvisa. 

Foto: © Unesco/Christophe Buffet

Unescos generaldirektör Irina Bokova trycker på vikten av flickors utbildning för att bryta den onda cirkeln av diskriminering. Utbildning kan ge flickor de nödvändiga redskapen att forma sina liv och samhällen. Utbildning leder till bättre hälsa och välbefinnande inte bara för individen utan för hela samhället, nu och långt in i framtiden. Det finns inget mer lönsamt än att investera i flickors rättigheter.

Enligt Unescos uppskattningar går 32 millioner flickor i grundskoleålder inte i skolan. Detta måste förändras. Unesco arbetar för att alla flickor ska ha tillgång till god utbildning, att de avslutar grundutbildningen och fortsätter till högre nivåer. Bland annat arbetar Unesco med medlemsstaterna för att utbildningssystemen ska anpassas till flickors behov, och i samarbete med utbildningsministerier tränar man beslutsfattare, planerare, ledare och lärare. Unescos Globala Partnerskap för Flickors och Kvinnors Utbildning (UNESCO’s Global Partnership for Girls and Women’s Education) i nära samverkan med privata sektorn lanserades år 2011 med målet att ge flickor och kvinnor som hoppat av eller aldrig börjat skolan en andra chans till utbildning.

Flickors rättigheter är en nyckelfråga för social rättvisa och regeringar världen över måste göra sitt yttersta för att skydda dem och skapa förutsättningar för att de ska kunna uppfylla sina mål och uppnå sin potential. Starkare lagstiftning krävs, liksom riktat arbete för att bryta stereotypa mönster och lyfta nya modeller. Stärkta flickor betyder stärkta samhällen. På den första Internationella Flicka-dagen uppmanade därför Unescos Irina Bokova alla stater att anta en strategi för mänskliga rättigheter och utveckling som utgår från flickors rättigheter.

» Läs Irina Bokovas uttalande.

För mer än tio år sedan skrev världens ledare under millenniemålsdeklarationen och millenniemålen utformades – åtta globala utvecklingsmål som ska uppnås till 2015. Sedan dess har många framsteg gjorts, bland annat har millenniemålen bidragit till minskad fattigdom och barnadödlighet, att fler barn än någonsin tidigare börjar i skolan, samt stora satsningar på rent vatten.

Milleniemål 1 handlar om att halvera jordens fattigdom och hunger.

Den första delen av mål 1, att halvera fattigdomen på global nivå, är ett av de mål som redan uppnåtts (andelen människor som lever på mindre än 1,25 dollar om dagen har halverats jämfört med 1990-års nivå). Enligt den senaste statistiken lever 600 miljoner färre människor i extrem fattigdom jämfört med 1990. Men fortfarande är knappt 1,4 miljarder människor extremt fattiga.

Den andra delen av detta mål, att halvera den extrema hungern i världen, går det sämre med. Denna del av målet kommer förmodligen inte att nås. Idag räknar man med att runt 900 miljoner människor är kroniskt undernärda.

Ökade matpriser är en viktig anledning till att hungern inte minskar – detta beror i sin tur på extremare väder (med mer torka och översvämningar) i klimatförändringens spår. Enligt UNDP:s Human Development Report från 2011 har hälften av världens undernäring klimatrelaterade orsaker.

Vill du lära dig mer om Millenniemålen? Den 24 oktober är det FN-dagen vilken kommer uppmärksammas av FN-familjen i Sverige genom aktiviteter på Centralstationen i Stockholm. Kom och fira dagen med oss! Ett detaljerat program kommer läggas ut på hemsidan inom kort.

» Läs mer om Milleniemålen på FN:s hemsida och på millenniemålen.nu.

Ledande ämnesföreträdare för utbildning på Sida. 

Malin berättar om Unescos Education for All Global Monitoring Report (EFA GMR) som fyller tio år i år. Sida har stöttat GMR sedan start och lanserar 2012 års rapport tillsammans med Svenska Unescorådet den 16 oktober.

1342

Vilken roll har GMR spelat för diskussionen om globala utvecklingsfrågor?
Vi på Sida värderar EFA Global Monitoring Report oerhört högt, den har haft väldigt stor betydelse för utvecklingsbiståndet och utvecklingsdebatten. Genom rapporten utvärderas givares och regeringars prestationer och varje EFA-mål följs upp, liksom man också gjort med milleniemålen. Den årliga uppföljningen baserar sig på statistik från UNESCO Institute for Statistics (UIS). Därmed får man det mer svart på vitt hur utvecklingen inom utbildningssektorn ser ut, och det blir inga större överraskningar vid utvärderingen av målen 2015. Att rapporten bygger på olika teman som tangerar andra områden än enbart utbildning gör också att man kan nå ut till en bredare målgrupp.

Varför är GMR viktig?
Tyngden i rapporten ligger i att den är tillförlitlig. UIS samlar in nationell statistik från länderna och gör inte egna uppskattningar. GMR sammanställer forskning inom ett tematiskt område och hanteras av väldigt kompetenta personer som lyckas göra statistik och forskningsresultat begripliga. Att resultaten är förmedlas tydligt och pedagogiskt är en av rapportens stora förtjänster.

Vilka utmaningar ser du inom utbildningssektorn framöver?
Oj, det är många. Framför allt handlar det om ojämlikheterna inom utbildningssystemen, både mellan och inom länder, vilket också kan innebära en konfliktrisk. Ojämlikheten numerärt mellan flickor och pojkar har gått framåt de senaste 10 åren. Nu är det framför allt funktionshindrade, olika etniska grupper, nomadgrupper, flyktingar, internflyktingar och personer på landsbygden som är de mest utsatta. Den snabba expansionen av utbildningssystemet i många länder har också gjort att kvalitén på utbildningen inte alltid kunnat hålla takten. EFA står för att allas rätt till likvärdig och god utbildning. Det är också viktigt att utbildningen fungerar som en väg in på arbetsmarknaden.

Har du några tankar på hur EFA GMR kan få ännu större effekt?
Rapporten är framför allt intressant för biståndsgivare, men i länder med specifika utmaningar kan olika fragment behöva lyftas fram för att få mer relevans. Det kan också anses omodernt med tjocka pappers-publikationer, som riskerar att bli hyllvärmare. GMR behöver vara proaktiv. De satsningar som gjorts på sociala medier kan leda till att GMR nås av en helt annan publik. Dessutom tror jag att valet av tematik för rapporten är helt avgörande. Utbildningsbistånd behandlas ofta som ett isolerat område med det berör en mängd andra områden, tex årets rapport om arbetsmarknad. Genom temat kan rapporten nå fler.

» Läs mer om Unescos Education for All Global Monitoring Report.

(Intervju oktober 2012)

Missa inte att anmäla dig till seminariet för lanseringen av Unescos Education for All Global Monitoring Report 2012.

Anmälan skickas senast 15 oktober kl.15.00 till u.infounesco@education.ministry.se

Allt fler av världens barn går i skolan allt längre. Men den positiva trenden har avtagit de senaste åren. Vad beror det på att vissa länder lyckas bättre än andra? Och hur ser kopplingarna ut mellan utbildning och sysselsättning?

Som en del i den globala lanseringen bjuder Svenska Unescorådet och Sida in till en presentation av Unescos Education for All Global Monitoring Report 2012. Årets rapport har temat ungdomar och kompetens och visar på globala framsteg och utmaningar.

…ledande ämnesföreträdare för utbildning, och under hösten tf. enhetschef enheten för jämställdhet, demokrati/mänskliga rättigheter, hälsa och utbildning på Sida.

Malin berättar om Unescos Education for All Global Monitoring Report (EFA GMR) som fyller tio år i år. Sida har stöttat GMR sedan start och lanserar 2012-års rapport tillsammans med Svenska Unescorådet den 16 oktober.

Vilken roll har GMR spelat för diskussionen om globala utvecklingsfrågor?
Vi på Sida värderar EFA Global Monitoring Report oerhört högt, den har haft väldigt stor betydelse för utvecklingsbiståndet och utvecklingsdebatten. Genom rapporten utvärderas givares och regeringars prestationer och varje EFA-mål följs upp, liksom man också gjort med milleniemålen. Den årliga uppföljningen baserar sig på statistik från UNESCO Institute for Statistics (UIS). Därmed får man det mer svart på vitt hur utvecklingen inom utbildningssektorn ser ut, och det blir inga större överraskningar vid utvärderingen av målen 2015. Att rapporten bygger på olika teman som tangerar andra områden än enbart utbildning gör också att man kan nå ut till en bredare målgrupp.

Varför är GMR viktig?
Tyngden i rapporten ligger i att den är tillförlitlig. UIS samlar in nationell statistik från länderna och gör inte egna uppskattningar. GMR sammanställer forskning inom ett tematiskt område och hanteras av väldigt kompetenta personer som lyckas göra statistik och forskningsresultat begripliga. Att resultaten är förmedlas tydligt och pedagogiskt är en av rapportens stora förtjänster.

Vilka utmaningar ser du inom utbildningssektorn framöver?
Oj, det är många. Framför allt handlar det om ojämlikheterna inom utbildningssystemen, både mellan och inom länder, vilket också kan innebära en konfliktrisk. Ojämlikheten numerärt mellan flickor och pojkar har gått framåt de senaste 10 åren. Nu är det framför allt funktionshindrade, olika etniska grupper, nomadgrupper, flyktingar, internflyktingar och personer på landsbygden som är de mest utsatta. Den snabba expansionen av utbildningssystemet i många länder har också gjort att kvalitén på utbildningen inte alltid kunnat hålla takten. EFA står för att allas rätt till likvärdig och god utbildning. Det är också viktigt att utbildningen fungerar som en väg in på arbetsmarknaden.

Har du några tankar på hur EFA GMR kan få ännu större effekt?
Rapporten är framför allt intressant för biståndsgivare, men i länder med specifika utmaningar kan olika fragment behöva lyftas fram för att få mer relevans. Det kan också anses omodernt med tjocka pappers-publikationer, som riskerar att bli hyllvärmare. GMR behöver vara proaktiv. De satsningar som gjorts på sociala medier kan leda till att GMR nås av en helt annan publik. Dessutom tror jag att valet av tematik för rapporten är helt avgörande. Utbildningsbistånd behandlas ofta som ett isolerat område med det berör en mängd andra områden, tex årets rapport om arbetsmarknad. Genom temat kan rapporten nå fler.

Unescos internationella lärardag firas 5 oktober varje år sedan 1994. Temat för i år är ”Take a stand for teachers!”. Internationella lärardagen lyfter den centrala roll som lärare spelar för god utbildning på alla nivåer och firar de framsteg som gjorts för lärare.

Fram till år 2015 behöver 6,8 miljoner nya lärare anställas för att uppnå universell grundutbildning, som är ett av FN:s millenniemål. Inte bara antal är viktigt: underkvalificerade lärare anställs ibland när behovet av att nyanställa är stort i länder som Angola och Malawi. Totalt behöver 22 000 nya lärare rekryteras i Sverige för att ersätta lärare som slutar och för nya tjänster som tillkommer.

» Informationsblad om internationella lärardagen.

» Se lärardags-firanden runt om i världen, och ladda upp egna arrangemang på Unescos karta över vad som sker den 5 oktober.