Den 23 april firas årligen Världsbokdagen (World Book and Copyright Day). Dagen instiftades av Unesco 1995 för att sprida glädje kring böcker och läsning samt för att uppmärksamma vikten av yttrandefrihet, tryckfrihet och författares rättigheter.

Svenska Unescorådet uppmärksammar dagen tillsammans med Stockholms Stadsbibliotek mfl. dagen under rubriken ”Med modet att berätta”, ett tema som omfattar yttrandefrihet men också modet att skildra svåra, personliga, berättelser. Medverkar gör Anneli Jordahl, svensk författare och litteraturkritiker, Stefan Eriksson, svensk ambassadör i Vitryssland och Rebecka Walker, amerikansk journalist och författare.

» Mer information om eventet

» Läs mer om ”World Book and Copyright Day” på unesco.org

Den fängslade etiopiska journalisten Reeyot Alemu har utsetts till vinnare av Unescos Världspressfrihetspris 2013! Alemu utsågs av en oberoende, internationell jury med motiveringen att hon har visat ”enastående mod och motståndskraft och engagemang för yttrandefrihet”.

Reeyot Alemu skrev kritiska texter om politiska och sociala frågor, med fokus på fattigdom och jämlikhet. Hon arbetade för flera oberoende tidningar och startade 2010 sitt eget förlag som gav ut tidningen Change. Både förlaget och tidningen lades ner av etiopiska myndigheter. I Juni 2011, då Alemu arbetade som kolumnist på tidningen Feteh, arresterades hon och avtjänar sen dess ett femårigt fängelsestraff på Kalityfängelset. Samma fängelse som de svenska journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson var inspärrade på.

Unescos Världspressfrihetspris delas sedan 1977 ut till minne av den mördade colombianska journalisten Guillermo Cano. Priset hedrar en individ eller organisation som på ett anmärkningsvärt sätt bidragit till att försvara och/eller främja yttrandefrihet någonstans i världen. Kandidater nomineras av Unescos medlemsländer och journalist- och yttrandefrihetsorganisationer. Vinnaren utses av en oberoende jury utnämnd av Unescos generaldirektör.

Torsdagen den 11 april höll Svenska Unescorådet i en nätverksträff för att presentera publikationen ”Medie- och informationskunnighet i nätverkssamhället – Skolan och demokratin” som tagits fram av Nordicom på Göteborgs Universitet, i samverkan med Svenska Unescorådet, Skolverket, Statens Medieråd, Filminstitutet och Filmpedagogerna. Publikationen består av en översättning av Unescos ”Media- and Information Literacy Curriculum for Teachers” samt analyser och reflektioner av forskare och praktiker. Vid nätverksträffen deltog kulturminister Lena Adelsohn-Liljeroth, representanter från de myndigheter som arbetat med publikationen, samt från UR, Digitaliseringskommissionen, Sveriges Kommuner och Landsting, Svensk Biblioteksförening, Kulturdepartementet och Utbildningsdepartementet.

Ulla Carlsson som är ledamot i Svenska Unescorådet och professor i medie- och kommunikationsvetenskap på Göteborgs Universitet har varit redaktör för boken. På mötet diskuterades de nya utmaningar som skolan står inför i en ny, digitaliserad, tidsålder. Dagens unga elever hanterar oftast teknik långt bättre än sina lärare, vilket innebär att pedagogiken måste anpassas då lärarna inte längre ”äger sitt ämne” så som tidigare. Som sades på mötet måste man betona att medie- och informationskunnighet handlar om mer än att hantera teknik. Källkritik och förståelse för vem man är och hur ens agerande bemöts och märks av i informationssamhället är viktig kunskap för samhället i stort och speciellt för barn och ungdomar, som spenderar mycket tid på internet.

Unesco verkar för att skapa mediekunniga/-medvetna lärare som utbildar mediekunniga/-medvetna elever som skapar mediekunniga/-medvetna samhällen.

Sverige stödjer – via Sida – Unescos insatser för att stärka yttrande- och pressfriheten i Nordafrika, bland annat genom kapacitetsbyggande insatser inom media och kommunikation. Det treåriga projektet riktar sig till en bred målgrupp; journalister, mediearbetare, intresseorganisationer, beslutsfattare och den breda allmänheten, framförallt kvinnor och ungdomar. I ett delprojekt utbildas unga radiojournalister vid nyetablerade lokalradiostationer i Tunisien.

När  utvecklingsagendan post-2015 sätts måste utbildning få hög prioritet.  Unescos biträdande generaldirektör för utbildningssektorn, Qian Tang, deltog vid ”The Global  Consultation on Education in the Post-2015 Development Agenda” tidigare i mars. Han presenterade två grundläggande visioner för utbildning som vi  måste ta med oss in i det nya decenniet. För det första, utbildning är en mänsklig rättighet som bör återfinnas i  var lands lagstiftning så väl som normativa regelverk. För det andra, utbildning är en kollektiv nyttighet. Staten måste skydda och ansvara  för utbildning som en kollektiv nyttighet och speciellt framhäva vikten  av en likvärdig utbildning för alla.

Även om staten leder arbetet måste vi också uppmärksamma att utbildning är ett kollektivt ansvar som måste tas av familjer, det civil samhället, organisationer och företag. ”Vi måste bli bättre på att utnyttja alla dessa aktörer för att höja nivån på utbildningen” sa Mr Tang.

Mr Tang sa också att vi måste ta med oss lärdomarna från det årtionde som gått när den nya utvecklingsagendan formuleras. Den första lärdomen, sa Mr Tang, är att utbildning för alla fortfarande är ett ”ouppnått mål”.

Allt för många barn är fortfarande helt utanför skolsystemet. Samtidigt lär sig många barn som redan finns i skolsystemet inte tillräckligt mycket. För lite resurser har lagts på att trygga en god kvalité på utbildningen. ”Lärare är centrala för kvalitén på utbildningen i alla nivåer av skolsystemet. Lärarna är inte bara kanaler för kunskap, det är de som överhuvudtaget gör lärande möjligt. Därför måste lärarutbildningen, lärares status och deras arbetsmiljö vara en central fråga”, sa Mr Tang.

Unesco har presenterat fyra strategier för post-2015 agendan:

• Fred och hållbar utveckling måste vara centrala prioriteringar för att säkra en jämlik och inkluderande utveckling post-2015. Utbildning för alla har redan hög prioritet i många länder – men det måste bli ett mätbart mål.
• Post-2015 agendan måste ha ett utvecklingsramverk som har relevans för och mobiliserar alla länder, världen över, oavsett deras nivå av utveckling. På så viss kan vi formulera gemensamma mål och metoder för en hållbar utveckling.
• Länken mellan utbildnings- och utvecklingssektorerna måste stärkas. Utbildning är en förutsättning för att nå millenniemålen, men det är också beroende av utveckling inom andra policyområden.
• Ett nytt ramverk för utbildning måste inkludera mål för att stärka ”life-long-learning” systemet. Alltså att utveckla och förbättra vuxenutbildning, fortbildning etcetera.

På Internationella Kvinnodagen den 8: mars ger Unesco tillsammans med Sveriges Radio P2 och Radio France en konsert på Unescos sekretariat i Paris för att uppmärksamma kvinnliga musiker.

Genom historien har kvinnor uteslutits från de offentliga rum där musik producerats och konsumerats.  Det svenska nätverket för kvinnliga tonsättare ”Kvast” har gjort en undersökning som visar att endast 1 procent av musiken som spelas i svenska konserthallar är skriven av kvinnliga kompositörer.

Fredagens program löper från ”romantik till elektronik” och inkluderar en stor bredd av svenska och franska artister. En röd tråd genom programmet är performance-artisten Charlotte Engelkes nyskrivna stycke i fem delar ”God is God”. Andra artister som uppträder är internationella stjärnsopranen Maria Fontosh, cellisten Hanna Dahlqvist som framför ”Songs My Mother Taught Me” skrivit av Ida Lundén , hyllade folkmusikern Jean & The Mean Machine och electronica-duon Midaircondo.

P2 live-sänder konserten med start klockan 19.00 på fredag kväll. Programmet inleds med en presentation av några av musikerna och tonsättarna som kommer att uppträda under kvällen. Sändningen slutar 22.00. 

» Se kvällens program

Vi har intervjuat Carl Lindberg, särskild rådgivare till Svenska Unescorådet om ESD (Education for Sustainable Development). Carl berättar om sitt engagemang för utbildning, vilka möjligheter utbildningssektorn erbjuder för arbetet med hållbar utveckling samt utmaningar för ESD framöver.

”ESD innebär utbildning för hållbar utveckling, inte bara om hållbar utveckling. Barn, ungdomar och vuxna måste lära sig hur de aktivt kan ta ansvar för en social, ekonomisk och miljömässig hållbar utveckling. De måste få ”action-competence”, alltså att kunna stå upp för idéer och agera även när det är obekvämt.”

» Läs hela intervjun här

Idag diskuteras på globala och europeiska forskningsarenor hur samhällsvetenskaperna ska kunna integreras i naturvetenskaplig och teknisk forskning i jakten på lösningar på samhällsproblem som rör t.ex. klimatfrågor och hållbar utveckling. Samhällsvetenskaperna behövs för att forskningsresultat ska kunna ge underlag för såväl politiska beslut som förändrade levnadsvanor.

Världsvetenskapsdagen i november 2012 tog bland annat upp denna fråga. Tyvärr fick huvudtalaren Heide Hackman, direktör för International Social Science Council (ISSC), förhinder på grund av sjukdom. Nu har vi bjudit in henne för att fortsätta diskussionen om hur det svenska forskarsamhället kan medverka till att utveckla ny kunskap genom integrated science.

Vid seminariet deltar även Fanny Duckert, dekan vid Oslo universitets Samhällsvetenskapliga fakultet, som har erfarenhet av hur integrated science kan tillämpas i praktiken.

Datum: 10 april 2013, kl 13.00 – 16.30

Plats: Kungl. Vetenskapsakademin, Lilla Frescativägen 4A, Stockholm

Anmälan görs till Svenska Unescorådet senast den 3 april på u.infounesco@regeringskansliet.se