Personer håller upp unite4heritage loggan. "We support #unite4heritage". © UNESCO
© UNESCO

Förstörelsen av kulturarv, däribland flera världsarv, är ett sätt att utplåna historiska spår. Men världsarven kan också hjälpa till att förena olika kulturer. Det budskapet framförde Irina Bokova, Unescos generaldirektör, när hon besökte Almedalen för att tala om förstörelsen av kulturarv och hur det påverkar oss.

”Konflikten i Syrien och Irak blottar den våldsbejakande extremismens rätta ansikte. Vad vi kan se nu är att medvetna attacker mot kulturarv används för att utplåna minnet av historien,”sa Irina Bokova.

Hon påminde om attackerna mot Buddha-statyerna i Bamiyan (Afghanistan), som sedan följts av andra attacker mot kulturarv i Timbuktu, Syrien och Irak. Men också att extremism, radikalisering och förstörelse av kulturarv är nära kopplat till varandra.

”Historien visar att människor från olika kulturer och med olika religiösa uppfattningar länge levt sida vid sida i Irak och Syrien. Extremisterna vill förstöra den här mångfalden och utradera minnet av historien,” sa hon.

”Men idag ser vi betydelsen av den kulturella mångfalden,” sa Irina Bokova. ”Unescos ståndpunkt är att ingen kultur ska dominera över någon annan. Vi blir alla sårade när kulturarv i Timbuktu, Hatra eller Nimrud förstörs, för vi känner oss förenade med dem. Detta är också grunden för idén om världsarvens ”enastående universella värden”, sa Irina Bokova.

Lars Amréus, riksantikvarie på Riksantikvarieämbetet delade Unescos syn att kulturarv tillhör vårt gemensamma arv som vi borde dela med oss av.

”Vi måste vara uppmärksamma när vi talar om mitt, ditt eller deras kulturarv, för vi kan alla lära oss av andras erfarenheter och kulturer. I ett historiskt perspektiv är vi alla jämlika.” sa han.

”Unescos världsarv kan också hjälpa oss att föra en dialog där olika kulturer kan förenas. ” sa Irina Bokova.

Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke och Sidas generaldirektör Charlotte Petri Gornitzka medverkade också i seminariet. Seminariet arrangerades av Riksantikvarieämbetet och Svenska Unescorådet den 7 juli 2016.

Hela seminariet kan du lyssna på här.

 

Unescos Generaldirektör Irina Bokova

Den globala medvetenheten om utbildningens betydelse för en hållbar utveckling har aldrig varit så hög, enligt Irina Bokova, Unescos generaldirektör. Utbildning har en fundamental betydelse för att nå målen om hållbar utveckling inom Agenda 2030.

Minst 58 miljoner barn i världen har fortfarande inte tillgång till utbildning. Men det faktum att 250 miljoner människor efter fyra års utbildning fortfarande inte kan läsa eller skriva ställer också högre krav på utbildningens kvalitet.

– För att nå dessa mål måste vi bland annat prioritera att öka kapaciteten hos lärare, stärka ungdomars egen förmåga att arbeta för en hållbar utveckling och skynda på arbetet med hållbara lösningar på lokal nivå, sa Irina Bokova. Hon framhöll också Unescos roll som en plattform för att dela olika erfarenheter från arbetet för utbildning för en hållbar utveckling mellan  olika länder.

Utbildningens roll för en hållbar utveckling var ämnet för torsdagens seminarium i Almedalen. Seminariet arrangerades av Svenska Unescorådet och SWEDESD.

Lyssna på seminariet här.

Jan Holmberg Foto: Mathilda Åsell
Jan Holmberg Foto: Mathilda Åsell

Ingmar Bergmans arkiv består av en unik samling dokument som fångar sextio års kreativ verksamhet. Här finns handskrivna dokument, fotografier, teckningar, regimanus och brev.  Arkivet ingår i Unescos internationella förteckning över världsminnen.

Vem är du och vilket världsminne är du kopplad till?

Jan Holmberg, vd för Stiftelsen Ingmar Bergman med Ingmar Bergmans arkiv

Vad består världsminnet av?

Världsminnet innehåller Ingmar Bergmans privata arkiv. Det är arbetsmaterial som sparats under 60 års tid. I arkivet finns allt från skrivböcker från Bergmans gymnasietid och framåt. Intressant är att en stor del av breven är skrivna av Ingmar Bergman som tidvis hade en assistent som kopierade och sparade kopiorna innan breven skickades iväg. Ibland gjordes detta av hans hustru. Det finns även foton och skisser från inspelningar.

Hur har kopplingen till Unesco påverkat arbetet med arkivet?

Jag är väldigt stolt över att arkivet finns med i Unescos register över världsminnen. Det är viktigt framförallt ur ett kulturarvsperspektiv. Varje arkiv och sparat minne är som en tidskapsel. Att bli utnämnd till ett världsminne öppnar även nya nätverk för oss som arbetar med världsminnet.

Världsminnesprogrammet är ett expertnätverk som samordnas av Unesco. Målet är att finna metoder för bevarande t. ex. att digitalisera samlingar, skapa större medvetenhet om vikten av dokumentarkiv (dokument, foton, film etc) och öka tillgängligheten till arkiven. De för också diskussioner om metoder och skapar samarbeten. Experterna utses av Unescos generaldirektör.

Till programmet hör ett internationellt register över dokument och samlingar med internationell räckvidd, The Memory of the World Register. Sverige har sex arkiv i registret: Astrid Lindgrens arkiv, Emanuel Swedenborgs arkiv, Ingmar Bergmans arkiv och Alfred Nobels familjearkiv samt Silverbibeln och Stockholms Stads Byggnadsritningar. Kungliga biblioteket har nominerat Dag Hammarskjölds arkiv till den internationella förteckningen och beslut kommer förmodligen under 2017.

Mer information om Ingmar Bergmans arkiv hittar du här: http://ingmarbergman.se/arkivet

Har du egna förslag på nya svenska världsminnen kan du lämna dessa här: http://www.svenskavarldsminnen.se/

Södra Ölands odlingslandskap
Södra Ölands odlingslandskap

”Det är inte Unesco som lovat skydda Södra Ölands odlingslandskap. Det är Sverige. Den som nominerar ger ett löfte till världen: Arvet ska bevaras och bevarandet finansieras av landet självt. Världsarv kan förändras men det som definierar värdet hos världsarvet ska bevaras,” skriver Inger Davidson och Mats Djurberg, Svenska Unescorådet, i en artikel i Barometern.

För sexton år sedan blev Södra Ölands odlingslandskap Sveriges tionde världsarv, men etableringen av vindkraft nära området kan nu hota världsarvets status.

Läs hela artikeln här.

 

 

KatinkaAhlbom
Katinka Ahlbom Foto: Mathilda Åsell

Astrid Lindgrens arkiv är ett svenskt världsminne och infört i Unescos förteckning över särskilt värdefulla skrivna kulturarv.  Redan 1980 började Astrid Lindgren föra över delar av sitt privata arkiv till Kungliga bibliotekets handskriftsavdelning. Vi har träffat Katinka Ahlbom som kan berätta mer om arkivet.

Vem är du och vilket världsminne är du kopplad till?

Katinka Ahlbom, chef för Kungliga bibliotekets enhet för handskrifter, kartor och bilder, Astrid Lindgrens arkiv

Vad består världsminnet av?

Astrid Lindgrens arkiv är ett personarkiv: ett enskilt arkiv med över 140 hyllmeter material. Det finns material kring Astrids politiska aktiviteter till exempel ”Pomperipossaaffären”. Där finns även färdiga manuskript, det är ett väldigt stort arkiv. En stor del av arkivet är brev från läsare, det var till exempel många barn som skrev brev till Astrid. De skrev till henne som om hon vore Gud och ställer frågor om livet i stort. Breven sparades i arkivet och mycket av det materialet är ännu outforskat.

Hur har kopplingen till Unesco påverkat arbetet med världsminnet?

Astrid Lindgren är ett namn som marknadsför sig själv, men att bli världsminne innebär ett ökat fokus på tillgängliggörande. Det görs idag en hel del evenemang på Kungliga biblioteket, till exempel så tillkännages varje år vinnaren av Almapriset till Astrid Lindgrens minne, som är världens största pris för barnlitteratur.

Världsminnesprogrammet är ett expertnätverk som samordnas av Unesco. Målet är att finna metoder för bevarande t. ex. att digitalisera samlingar, skapa större medvetenhet om vikten av dokumentarkiv (dokument, foton, film etc) och öka tillgängligheten till arkiven. De för också diskussioner om metoder och skapar samarbeten. Experterna utses av Unescos generaldirektör.

Till programmet hör ett internationellt register över dokument och samlingar med internationell räckvidd, The Memory of the World Register. Sverige har sex arkiv i registret: Astrid Lindgrens arkiv, Emanuel Swedenborgs arkiv, Ingmar Bergmans arkiv och Alfred Nobels familjearkiv samt Silverbibeln och Stockholms Stads Byggnadsritningar. Kungliga biblioteket har nominerat Dag Hammarskjölds arkiv till den internationella förteckningen och beslut kommer förmodligen under 2017.

Mer information om Astrid Lindgrens arkiv hittar du här: http://www.astridlindgren.se/sv/mer-fakta/arkivet-pa-kungliga-biblioteket

Om du har förslag på nya svenska världsminnen kan du lämna dessa här: http://svenskavarldsminnen.se/

admin-ajaxVill du veta mer om Sveriges världsarv kan du läsa mer om dessa i Världsarv i Sverige. Här får du bland annat veta vad ett världsarv är och vad världsarvskonventionen innebär. Du får tillfälle att lära känna de femton svenska världsarven som är särskilt värdefulla natur- och kulturmiljöer med en unik historia att berätta.

” Att informera om världsarven är dessutom ett åtagande som följer av att Sverige ställt sig bakom världsarvskonventionen, som är den internationella överenskommelse som ligger till grund för arbetet. Kännedom och kunskap om dessa natur- och kulturmiljöer är en förutsättning för att de ska kunna bevaras, användas och utvecklas.” Inger Davidson, ordförande i Svenska Unescorådet

Skriften är framtagen av Svenska Unescorådet i samarbete med Riksantikvarieämbetet och Naturvårdsveket.

Den går att beställa i tryckt form eller kan laddas ner som pdf  här. Den finns även publicerad på engelska.

© Frédéric Demeuse
© Frédéric Demeuse

Polen har börjat att fälla träden i  Bialowieza trots ilskna protester från miljöorganisationer. Området är ett av Unescos världsarv och inrymmer en av Europas sista urskogar.

Att avverkningen börjat bekräftades av Konrad Tomaszewski, chef för Polens nationella skogsvårdsstyrelse. Anledningen till avverkningen är enligt Tomaszewski  att stoppa granbarkborrens angrepp på träden. De angripna träden riskerar att falla och skada turister och parkarbetare som befinner sig i området.

Men representanter för miljörörelsen menar att avverkningen kommer att  förstöra ett ekosystem som bevarats under mer än 10.000 år.

IUCN, (Internationella Naturvårdsunionen), som bevakar hur väl vården och skyddet av världsarven fungerar och är rådgivande organ till Unescos världsarvskommitté  har besökt området för att se över vilka effekterna av avverkningen blir.

– IUCN rekommenderar att avverkningen av skogen i Bialowieza inte påbörjas  förrän konsekvenserna för områdets status som världsarv har utretts, säger Luc Bas, chef för IUCN.

Att bryta mot EUs naturvårdslagar, som art-, habitat och fågeldirektiven, kan leda till kraftiga böter och indrag av bidrag.

Bialowieza är en urskogsartad lövblandskog som är den enda i sitt slag i Europa. Skogen är 7000-10000 år gammal och täcker ett område på 1600 kvadratkilometer. Skogen utmärks av stor artrikedom. Här lever sällsynta fågelarter som vitryggig hackspett och rovfåglar som mindre skrikörn och dvärgörn. Förutom den svarta storken och däggdjur som varg, lo och kronhjort finns det också 800 visenter i skogen. Delar av skogen brukas medan andra delar skyddas som nationalpark.1979 upptogs Bialowieza på Unescos världsarvslista.

Mer information om Bialowieza finns på Unescos hemsida.

 

Almedalen för pub2
Foto: Region Gotland

Almedalsveckan 2016

Unescos generaldirektör, Irina Bokova, deltar i tre seminarier under Almedalsveckan. Seminarierna kommer att ta upp tre skilda men lika brännande ämnen.

Education’s role in achieving sustainable development

Unescos generaldirektör Irina Bokova och utbildningsminister Gustav Fridolin kommer att diskutera utbildningens roll för att uppnå en hållbar utveckling. Vad behöver Sverige göra för att utbildningen ska leva upp till målen i Agenda 2030? Vilka förändringar av utbildningssystemet behövs, i Sverige och globalt? Det är ett par av frågorna som kommer att diskuteras på seminariet.

I Agenda 2030 ses utbildning som en förutsättning för hållbar utveckling och utgör ett av de 17 huvudmålen. I mål 4 står det uttryckligen att alla människor ska få den kunskap som behövs för att främja en hållbar utveckling. Arbetet med utbildning för hållbar utveckling har varit en av FNs målsättningar under mer än tio år. Hur tidigare lärdomar kan bidra till en reform av utbildningssystemen kommer också att tas upp på seminariet.

Medverkande:

Irina Bokova, generaldirektör Unesco

Gustav Fridolin, utbildningsminister

Eva Friman, föreståndare SWEDESD

Mats Djurberg, generalsekreterare Svenska Unescorådet

Tid: Torsdag 7 juli, Kl. 13.00- 14.00

Lokal: Sal B23 Cramérgatan 3, Campus Gotland 

Arrangör: SWEDESD och Svenska Unescorådet 

               

Kulturarv under attack

Förstörelse och plundring av kulturarv är ett sätt att utplåna historiska spår. Spåren är viktiga byggstenar i människors identitetskapande. Dessa i sig kan bidra till upplevelser av både tillhörighet och utanförskap. Förstörelse av kulturarv är ett angrepp riktat mot människors själva identitet och berättelser. Hur påverkar denna förstörelse våra möjligheter att förhålla oss till historien för att förstå vår nutid?

Irina Bokova, Unesco, och kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke deltar i ett samtal om konsekvenserna av förstörelsen av kulturarven.

Medverkande:

Irina Bokova, generaldirektör Unesco

Alice Bah Kuhnke, Kultur- och demokratiminister

Lars Amréus, riksantikvarie, Riksantikvarieämbetet

Charlotte Petri Gornitzka, generaldirektör, Sida

Moderator: Lisa Nilsen, Riksantikvarieämbetet

Tid : Torsdag 7 juli, kl. 14.30-15.30

Lokal: Hörsalen, Donners plats 1

Arrangör: Riksantikvarieämbetet och Svenska Unescorådet

 

Who will take the political responsibility to protect free speech?

Frågan om journalisters säkerhet och det fria ordet är en demokratifråga för hela världen. Men utvecklingen är dyster. Förra året dödades 111 journalister. Näst intill ingen  straffas heller för dessa hemska dåd. Irina Bokova, Unescos generaldirektör, kommer att berätta om Unescos arbete med att förhindra våld mot journalister.

FN och EU kan ta initiativ som syftar till att trygga säkerheten för journalister. Men för att genomföra detta i praktiken krävs det ett tydligt agerande från politikerna, både i Sverige och i andra länder. Arbetet med journalisters säkerhet  är ett led i att värna tryckfriheten i världen. I Sverige firar vi i år tryckfrihetsförordningens 250-årsjubileum.

Medverkande:

Irina Bokova, generaldirektör Unesco

Alice Bah Kuhnke, kultur- och demokratiminister

Maria Persson Löfgren, utrikeskorrespondent, Sveriges Radio

Jonathan Lundqvist, Reportrar utan gränser

Jeanette Gustafsdotter, Tidningsutgivarna

Moderator: Ginna Lindberg, utrikeschef, Sveriges Radio

Tid: Torsdag 7 juli, kl. 10.30-12.00

Lokal: Wisby Strand, Vall

Arrangör: Sveriges Radio 

Länk till programmet.