Under 2022 dödades 86 journalister och mediearbetare i världen, enligt siffror från Unesco. Hälften av dessa dödades utanför tjänsten. Det motsvarar en person var fjärde dag. Ökningen från föregående år sätter ytterligare ljus på de allvarliga risker journalister utsätts för i yrket.  

– Det är alarmerande att antalet journalister som dödats ökat med hela 50 procent under föregående år. Det är farligt för samhällsutvecklingen i världen om journalister inte vågar utföra sitt arbete på grund av rädsla att dödas, säger Anna-Karin Johansson, generalsekreterare på Svenska Unescorådet.   

Straffrihet bidragande orsak
En viktig faktor som bidrar till att journalister fortsätter att utsättas för våldsbrott, hot och hat samt i värsta fall mord, är så få ställs till svars för dessa brott. Så många som 86% av alla mord på journalister klaras inte upp eller får någon påföljd.  

– Myndigheter måste öka sina ansträngningar för att motverka dessa brott och försäkra sig om att förövare straffas. Likgiltighet är en viktig faktor i detta våldsklimat, säger Audrey Azoulay, Unescos generaldirektör.

Under pandemin gick antalet mord på journalister ner från en toppnotering år 2018 då 99 journalister dödades. Den positiva trenden har nu vänt och de värst drabbade regionerna år 2022 var Latinamerika och Karibien, där över hälften av morden skedde. I Ukraina dödades 10 journalister under 2022. I Unescos databas över mördade journalister intar även Mexiko en särställning med 19 dödade journalister, vilket är flest för ett enskilt land föregående år: UNESCO observatory of killed journalists | UNESCO

Journalister dödas på sin fritid
Ungefär hälften av journalisterna var inte i tjänst när de dödades. Deras liv togs i hemmet, på resa, på parkeringsplatser eller på andra offentliga platser när de inte var i tjänst. Detta är en fortsättning på de senaste årens trend och visar den sårbarhet många journalister lever med i vardagen.

Flest mord i icke konfliktdrabbade länder
Antalet dödade journalister i konfliktländer steg från 20 till 23 från år 2021 till 2022. Den största globala ökningen skedde dock i icke konfliktdrabbade länder. Där fördubblades antalet fall från 25 till 61 under samma tidsperiod.

Riskerna för yttrandefriheten är stora, då bakgrunden till morden bland annat var repressalier för rapportering om organiserad brottslighet eller känsliga ämnen som korruption, miljöbrott, maktmissbruk och protester. Utöver rena mord hotas journalister även av kidnappning, godtyckliga gripanden, juridiska trakasserier och digitalt våld av olika slag.

Unescos insatser
Unesco arbetar för att skydda journalister i hela världen – bland annat genom FN:s handlingsplan för journalisters säkerhet och frågan om straffrihet.

Unesco fördömer alla mord på journalister samt tränar journalister liksom domare, åklagare och säkerhetsstyrkor för att förstärka journalisters rättigheter och säkerställa att attacker mot journalister utreds och att förövarna åtalas. Unesco arbetar även med att tillsammans med de 193 medlemsstaterna utveckla och implementera lagar och policydokument för nationella media.

Unesco tar också återkommande fram rapporter om utmaningarna för yttrandefriheten i världen: Home | World Trends in Freedom of Expression and Media Development: 2021/2022 Online Report (unesco.org)

Presskontakt:
Thérèse Amnéus, therese.amneus@regeringskansliet.se, tel: 073 840 91 75

Läs Unescos pressmeddelande här: UNESCO: Killings of journalists up 50% in 2022, half targeted off duty | UNESCO