Två unika arkiv i Sverige har nu erkänts som Världsminnen av Unesco: Karl Tiréns jojkarkiv, en samisk kulturskatt som bevaras på Svenskt visarkiv, och Ravensbrückarkivet vid Lunds universitetsbibliotek, som rymmer vittnesmål från överlevande i nazisternas koncentrationsläger. Dessa arkiv belyser båda den stora betydelsen av att bevara historiska dokument och rätten till sin historia.
– Det är mycket glädjande att Karl Tiréns jojkarkiv och Ravensbrückarkivet har skrivits in som Världsminnen av Unesco. De innehåller vittnesmål som ger oss ovärderlig kunskap om samisk kultur och om Förintelsens fasor och bygger upp vår gemensamma förståelse. Vi är imponerade av det gedigna arbete som har gjorts för att bevara dessa minnen till kommande generationer, säger Maria Wilenius, generalsekreterare för Svenska Unescorådet.
Unik dokumentation av jojk
Mellan åren 1913 och 1915 genomförde stationsinspektorn, konstnären, fiolbyggaren och jojksamlaren Karl Tirén sex resor i den svenska delen av Sápmi där han dokumenterade samisk jojk på fonograf och vaxrullar. Hans arbete resulterade i en av Sveriges mest omfattande insamlingar av samisk jojk, med över 300 ljudinspelningar och fler än 500 nedtecknade jojkar.
Det är första gången ett urfolks kulturuttryck utses till Världsminne, vilket är en milstolpe i erkännandet av urfolks och i synnerhet samisk kultur och historia.
Karl Tiréns samling är en unik och tidig dokumentation av en samisk kulturyttring, något som få utomstående hade tillträde till och vars uttryck länge motarbetades av de svenska myndigheterna. Arkivet finns idag till största del bevarat hos Svenskt visarkiv vid Statens musikverk, men även hos Institutet för språk och folkminnen (Isof) och andra kulturarvsinstitutioner. Det innehåller inspelningar, uppteckningar, brev och manuskript.
Vittnesmål från Förintelsen
Ravensbrückarkivet består av 500 djupintervjuer med förintelseöverlevare som kom till Sverige med Folke Bernadottes Vita bussar våren 1945. Majoriteten av de som intervjuades var kvinnor och de flesta kom från koncentrationslägret Ravensbrück i Tyskland – ett läger som var särskilt avsett för kvinnor och barn. Arkivet innehåller även personliga ägodelar som fotografier, brev och textilier som finns bevarade på Kulturen i Lund.
Intervjuerna genomfördes av personer som själva var förintelseöverlevare. Närheten i tid till de upplevelser som förintelseöverlevarna genomlevt och det vetenskapliga genomförandet gör arkivet till en central källa för historisk forskning. Innehållets känsliga natur gjorde att man förseglade arkivet fram till år 1995. Materialet är idag tillgängligt för allmänheten. Ravensbrückarkivet i Lund är ett av de mest efterfrågade och använda arkiven i Europa.
–Det har nu gått snart 80 år sedan andra världskriget avslutades och Förintelses fasor blev kända. I takt med att överlevarna blir allt färre blir deras röster också allt viktigare, inte minst för en yngre generation för vilken Förintelsen kan tyckas så avlägsen att den saknar relevans. Överlevarnas röster gör tydligt hur oerhört skör en demokrati är; hur snabbt den moraliska grunden för ett samhälle kan vittra sönder och göra det otänkbara tänkbart, säger Erik Renström, rektor vid Lunds universitet.
Världsminnesprogrammet
Unescos Världsminnesprogram syftar till att skydda och tillgängliggöra dokumentarv av särskild betydelse för mänskligheten. Med dessa två nya tillskott har Sverige nu tio Världsminnen, där sedan tidigare följande ingår: Tryckfrihetsförordningen från 1766, Dag Hammarskjölds samling, Alfred Nobels familjearkiv, Ingmar Bergmans arkiv, Astrid Lindgrens arkiv, Stockholm stads byggnadsritningar, Codex argenteus – Silverbibeln och Emanuel Swedenborgs arkiv.
-Våra arkiv ger möjlighet till delaktighet, sammanhang och perspektiv. Därför är det glädjande att dessa två unika arkiv nu erkänts som Världsminnen. Min förhoppning är att det leder till att kunskapen om dem och deras innehåll blir mer kända både för forskare och allmänhet, säger Karin Åström Iko, riksarkivarie och ordförande i Svenska kommittén för Världsminnesprogrammet.
I Sverige finns en nationell expertkommitté med ansvar för samordning av landets befintliga Världsminnen och beredning av nya nomineringsförslag. Vem som helst kan när som helst inkomma med nomineringsförslag till kommittén. Arbetet i Svenska kommittén för Världsminnesprogrammet leds av Riksarkivet. Kommittén föreslår nomineringar till Unescorådet som i sin tur fattar beslut och nominerar till Unesco.
Länkar:
The Ravensbrück archive | UNIVERSITETSBIBLIOTEKET
Svenskt visarkivs webbkataloger – Karl Tiréns fonografinspelningar av jojkning