Den 3 maj uppmärksammas den internationella pressfrihetsdagen. Press- och yttrandefrihet är avgörande för att samhällen ska präglas av demokrati och respekt för mänskliga rättigheter. Årets pressfrihetsindex från Reportrar utan gränser visar en historisk nedgång för pressfriheten globalt, med endast sju länder som anses ha god pressfrihet.

Idag kämpar medier för att överleva. Ekonomiska utmaningar och politisk inblandning gör att redaktioner stängs ner eller flyttar till andra länder. De stora techplattformarna, den ökade ägarkoncentrationen och otydlighet vad gäller statligt stöd och inblandning är några faktorer som påverkar journalistiken, enligt Reportrar utan gränser.

Antalet länder där pressfriheten är i allvarlig fara uppgår i år till 42 stycken (jfr 36 år 2024) och bland dessa återfinns Kyrgyzstan, Kazakstan, Jordanien, Uganda, Rwanda och Hongkong som 2024 låg något bättre till i Reportrar utan gränsers index.

En av Unescos viktigaste uppgifter är att främja mänskliga rättigheter, där press- och yttrandefrihet och journalisters säkerhet är centrala delar. Institutet Varieties of Democracy vid Göteborgs universitet ger varje år ut en demokratirapport. I V-Dems demokratirapport från 2025 framgår att tre av fyra personer i världen idag lever i autokratier – något som inte skett sedan 1978. Det främsta vapnet för auktoritära ledare är censur av medier, följt av att undergräva val och det civila samhället. Attackerna mot yttrandefriheten fortsätter i alarmerande takt. Situationen har försämrats i 44 länder under 2024, jämfört med 35 länder år 2023.

Unesco arbetar för att stötta journalister världen över. 1997 antog Unescos medlemsländer en resolution som fördömer våld mot journalister och uppmanar alla att förhindra, utreda och lagföra brott mot journalister. Sedan 1993 för Unescos statistik över mord på journalister runt om i världen. Genom denna statistik tillgängliggörs Unescos arbete med att övervaka och rapportera om journalisters säkerhet för allmänheten

Försämringen i mediefrihet, journalisters säkerhet, kulturell och akademisk frihet är alarmerande. När journalister tystas och det fria ordet hotas, kränks yttrandefriheten för oss alla. Idag sitter fyra svenska medborgare fängslade i olika länder för att de har utövat sin yttrande- och pressfrihet, en grundläggande mänsklig rättighet.

• Dawit Isaak fängslades i Eritrea 2001 och är den journalist som suttit fängslad längst tid i världen.
• Gui Minhai, förläggare och författare, har suttit fängslad i Kina sedan 2015.
• Ahmadreza Djalali, läkare och forskare vid Karolinska Institutet, har varit fängslad i Evinfängelset i Iran sedan 2016.
• Joakim Medin, journalist och författare, greps och fängslades i Turkiet den 27 mars 2025

Pressfrihetsdagen i Sverige
För att uppmärksamma pressfrihetsdagen anordnar Svenska Unescorådet, tillsammans med Kommittén för demokratins röstbärare och Stockholms stadsbibliotek, ett panelsamtal i samtalsserien ”Samtal pågår” den 8 maj.

Samtalet ”Vem vågar prata om klimatet?” lyfter frågan om hur journalister, forskare och författare som skriver om klimatet allt oftare utsätts för hot och hat. Hur kommer det sig? Varför är klimatfrågan så laddad? Och vad händer med det demokratiska samtalet och pressfriheten om deras röster tystas?

I panelen medverkar Erik Larsson, journalist och ordförande för Reportrar utan gränser, Jonathan Jeppsson, författare och gräv- och samhällschef på Aftonbladet och Nina Wormbs, professor i teknikhistoria vid Kungliga Tekniska högskolan. Samtalet modereras av Maja Åström, journalist och folkbildare.

Datum: Torsdag 8 maj 2025
Tid: 18:00 – 19:15
Plats: Tranströmersbiblioteket, Stockholm.
Evenemanget är kostnadsfritt men du behöver boka plats: Evenemang: Samtal pågår: Vem vågar prata om klimatet? — Stockholms stadsbibliotek

Internationella pressfrihetsdagen 2025
Årets internationella pressfrihetskonferens äger rum i Bryssel den 7 maj. I år är temat artificiell intelligens (AI) och dess påverkan på pressfrihet och media.

AI förändrar journalistiken genom att tillhandahålla verktyg som har möjlighet att förbättra och samtidigt underminera pressfriheten. AI kan användas för att underlätta och effektivisera det journalistiska arbetet och faktagranskningar men medför också risker som till exempel AI-genererad desinformation, övervakning, och nya former av censur mot journalister och medborgare.

Unescos pressfrihetskonferens i Bryssel kommer att utforska dessa frågor genom samtal med journalister, beslutsfattare, civilsamhällesaktörer och mediearbetare, för att säkerställa att AI stärker det journalistiska arbetet snarare än undergräver pressfrihet och demokratiska värderingar.

Olle Zachrisson, nyhetsredaktör inom AI på BBC News (tidigare på Sveriges Radio) och vinnare av Svenska Unescopriset 2024, kommer moderera ett högnivåsamtal om information som allmännytta i tider av AI-användning.

UNESCO/Guillermo Cano World Press Freedom Prize
Unesco delar årligen ut ett pressfrihetspris, UNESCO/Guillermo Cano World Press Freedom Prize. Det tilldelas en individ eller organisation som gjort en framstående insats för försvar och främjande av pressfrihet, i synnerhet när det har skett trots fara. Priset instiftades till minne av den colombianske journalisten Guillermo Cano Isaza som mördades 1986 utanför kontoret till den tidning där han arbetade.

Läs mer:
Årets pressfrihetskonferens i Bryssel: World Press Freedom Day 2025 | UNESCO

Programmet till konferensen: Draft Programme | UNESCO

Ta del av vad som sker i andra länder för att uppmärksamma pressfrihetsdagen här: WPFD 2025 – Celebrations around the world | UNESCO

Ta del av Unescos arbete för journalisters säkerhet här: Safety of Journalists | UNESCO

Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex 2025: Pressfrihetsindex – Reportrar utan gränser

Varieties of Democracys demokratirapport 2025: V-Dem