Ungdomar är en prioriterad målgrupp i Unescos globala strategi och för Svenska Unescorådet. För att stärka och få en bättre förståelse för ungdomsengagemang inom svenska Unesco-koncept, genomförde Unescorådet under hösten 2024 en enkätbaserad undersökning. Studien avgränsades till tre utvalda koncept – världsarv, kreativa städer och biosfärområden. Enkäten skickades till kontaktpersonerna för de utvalda koncepten.

Med utgångspunkt i enkätsvaren kan Unescorådet bilda sig en uppfattning om vilka ungdomsinriktade projekt som finns idag och vilka utmaningar och möjligheter med att involvera ungdomar som koncepten erfarit. Detta kan i sin tur inspirera till fortsatt engagemang och utveckling av olika ungdomsprojekt. 

Sammanställning av initiativ
Studien lyfter fram tretton olika initiativ från sju av Sveriges Unesco-koncept. Bland dessa rapporterar särskilt biosfärområdena initiativ för sitt arbete med unga. Av totalt tretton initiativ står biosfärområden för nio av dem. Det finns en stor bredd av ungdomsinitiativ, med satsningar som riktar sig både till yngre åldrar och till äldre. Hur initiativen och engagemangen utformas skiljer sig Unesco-koncepten emellan.

Hällristningsområdet i Tanum arrangerar årliga volontärläger där ungdomar får möjlighet att aktivt bidra till bevarandet av världsarvet.

Kristianstad Vattenrike anordnar ett dagläger varje sommar för barn i åldrarna 10–14 år där de utforskar biosfärområdet tillsammans med ungdomsledare i åldrarna 16–18 år. De har även samarbeten med en lokal scoutkår och återkommande samarbete med elever på gymnasie- och högstadienivå. De driver det internationella projektet Biosphere for Baltic: Future generations med 12 biosfärområden runt Östersjön, där unga i åldrarna 18–28 år engageras i biosfärarbete för ett hållbart Östersjön. Läs mer om det här: Biosphere for Baltic – Future Generations – Biosfärområde Kristianstads Vattenrike.

Vindelälven-Juhttátahkka har ett pågående flerstegsprojekt som sträcker sig fram till maj 2026 där ungdomsperspektivet integreras i de olika arbetspaketen. De är också involverade i det internationella samarbetet Biosphere for Baltic: Future generations.

Värnerskärgården med Kinnekulle ger vid förfrågan föreläsningar på högstadie- och gymnasieskolor och arrangerar olika event riktade mot ungdomar.

Gastronomistaden Östersund har ett internationellt specialskoleutbyte mellan Odensalaskolan i Östersund och en skola i Dénia i Spanien där kontakt initierades genom Unescos kreativa städer-nätverk inom gastronomi.

Grimeton radiostation i Varberg har ett samarbete med en lokal scoutkår och med den kommunala verksamheten.

Södra Ölands odlingslandskap genomför samarbeten med skolor med alltifrån utställningar om världsarvet till skräpplockning.

Utmaningar och möjligheter
Bland de utmaningar som lyfts fram i studien är resursbrist återkommande, där balansgången mellan ekonomiska resurser och samhällsnyttiga initiativ beskrivs vara svår. Bland annat har bidraget till världsarvens samordning från Riksantikvarieämbetet mellan 2021–2024 varit en viktig resurs, och det beskrivs som en utmaning att det uteblir under 2025. Det önskas även mer stöd från Svenska Unescorådet. En annan svårighet är att det ofta saknas strategier för att behålla kontakten med ungdomar efter gymnasiet, när skolan inte längre finns som en naturlig mötesplats.

Bland möjligheterna listas bland annat de många initiativrika engagemang som riktas mot unga. Att involvera ungdomar är en investering i framtiden och ett sätt att tillföra nya perspektiv och kunskap till dagens arbete. Ungdomars delaktighet beskrivs vara avgörande för att skapa en långsiktig och positiv relation med Unesco-koncepten.

Studien är inte allomfattande, utan bygger på en enkät som skickades ut till utvalda Unesco-koncept (världsarv, biosfärområden och kreativa städer). Enkäten som skickades ut besvarades av 10 av 26 respondenter. Vid ett första utskick inkom endast fem svar, vilket ledde till att urvalsgruppen utökades och ytterligare fem svar inkom.

Svenska Unescorådet vill tacka koncepten för att de tog sig tid att besvara enkäten och imponeras av det arbete som pågår ute i landet med att involvera unga!

Undersökningen går att läsa i sin helhet här:

Den 14 mars invigde skolminister Lotta Edholm Svenska Unescorådets nationella konferens i Stockholm. Under två intensiva dagar samlades företrädare för Unescos olika koncept och program i Sverige för att utbyta tankar och idéer kring det fortsatta arbetet.

Konferensen erbjöd en mix av tal, föreläsningar, panelsamtal och praktiska workshops där deltagarna kunde dela med sig av goda exempel och diskutera gemensamma utmaningar. Ett centralt tema var Unescos värdegrund, särskilt dess roll i att främja fred och hållbarhet i en värld präglad av konflikter och utmaningar.

Många av Unescos koncept och program i Sverige brottas med utmaningar av olika slag – det kan till exempel handla om ekonomi, klimatförändringar eller besökstryck. Den nationella konferensen fokuserade på samarbete som en väg att hitta vägar framåt. Vikten av att bygga nätverk och söka gemensam finansiering från olika källor togs till exempel upp både i panelsamtal och workshops.

Lotta Edholm, skolminister med ansvar för Unesco.

Medlemskapet i Unesco ger Sverige viktig plattform att bidra till demokrati, respekt för mänskliga rättigheter och en fredlig, hållbar värld. Idealen om god, kvalitativ utbildning för alla, en fri ocensurerad media, ett rikt kulturliv och en fri akademi måste kämpas för. Det är genom samarbete, dialog och ömsesidig respekt som vi kan ta itu med de komplexa och sammanlänkade globala utmaningar som ligger framför oss.

Lotta Edholm

Betydelsen av Unescos arbete belystes både i skol- och Unescominister Lotta Edholms tal och i talet från Sveriges ambassadör till Unesco, Helena Sångeland. Sångeland tryckte bland annat på det multilaterala arbetet i en föränderlig värld.

Helena Sångeland, Sveriges ambassadör till OECD och Unesco.

Världen förändras ständigt, regeringar kommer och går. Programmen och koncepten består, och fungerar stabiliserande i denna många gånger osäkra värld.

Helena Sångeland.

Unescos biträdande generaldirektör för kultur, Ernesto Ottone Ramirez, bidrog till konferensen med ett förinspelat tal, där han tryckte på konceptens betydelse för internationellt samarbete och dialog liksom hur de är drivande i den hållbara utvecklingen genom att bidra till försörjningsmöjligheter och motståndskraft i lokalsamhället. 

Genom att ta tillvara den kunskap som finns lokalt och samtidigt förstå det ömsesidiga beroendet mellan kultur och natur, så kan vi stärka bidraget till Agenda 2030 och den hållbara utvecklingen.

Ernesto Ottone

Unesco handlar i mångt och mycket om att lära av varandra, föra dialog över nationsgränser och komma fram till gemensamma lösningar. I den andan hade James Bridge, generalsekreterare för Storbritanniens nationalkommission till Unesco bjudits in. Han berättade bland annat om deras arbete med att tydliggöra värdet av Unescos koncept i Storbritannien och hur man kan koppla ihop olika koncept med varandra och arbeta tillsammans för att t.ex. avlasta vissa besöksmål och tipsa mer om de som kanske lättare faller i glömska.

Flera av verksamheterna i Sverige arbetar med kulturarv på olika sätt. Chefen för Nationalmuseum för Ukrainas historia, Dr Fedir Androshchuk höll en föreläsning om hur Ukraina arbetar med att skydda kulturarv under Rysslands fullskaliga invasion. Det pågår en mängd initiativ och projekt där Sverige är inblandat på olika sätt för att bistå med att ta hand om, dokumentera och skydda det kulturarv som riskerar förstöras och plundras i kriget.

Geopark på mjölkpaket.

Samarbete stod i fokus för den kommunikationsworkshop som Thérèse Amnéus från Unescorådet och Henrik Theodorsson från Platåbergens geopark ledde. Där togs bland annat arbetet med världsminnesutnämningen av Tryckfrihetsförordningen från 1766 upp, liksom Platåbergens satsning på att förklara vad Platåbergen är, med text och grafik på baksidan av mjölkpaket.

Besöksmål var även temat för Visit Swedens vd Susanne Andersson, som tydliggjorde för konferensdeltagarna vari Sveriges attraktionskraft ligger och hur denna kan utvecklas. De allra flesta turister förknippar t.ex. Sverige med vacker natur men inte lika många har en bild av Sverige som ett land med starkt kulturarv.

Under konferensen gavs deltagarna även möjlighet att möta de myndighetschefer som ansvarar för olika delar av Unescos koncept och program i Sverige. Frågorna ställdes av representanterna för världsarv, biosfärområden, geoparker, kreativa städer, immateriella kulturarv och världsminnen bland andra, under frågestunden som hölls på Riksarkivet i Stockholm. Det gavs även möjlighet att se två världsminnen – Alfred Nobels arkiv och Tryckfrihetsförordningen från 1766.

Frågestund med myndighetschefer. Martin Sundin, Isof, Susanne Thedéen, Riksantikvarieämbetet, Anneli Wirtén, SGU, Emma Stockhaus, Kungliga biblioteket, Karin Åström Iko, Riksarkivet och Björn Risinger, Naturvårdsverket. Moderator: Thérèse Amnéus.

Landshövding Anna Kinberg Batra bjöd in konferensdeltagarna till en egen kulturupplevelse i 1600-talspalatset Tessinska. Landshövdingen höll tal och bjöd på middagsmingel till tonerna av nyckelharpa från Esbjörn Hogmark och Magnus Holmström, från Nyckelharpans nätverk. Nyckelharpans nätverk togs så sent som i december 2023 upp på Unescos lista över goda metoder för tryggandet av det immateriella kulturarvet.

Magnus Homström, Anna Kinberg Batra och Esbjörn Hogmark på Tessinska palatset.

Svenska Unescorådets ordförande Lena Sommestad och generalsekreterare Anna-Karin Johansson ramade in dagarna som även innehöll flera intressanta exempel från verksamheter runt om i landet. Här deltog litteraturstaden Göteborg, gastronomistaden Norrköping, biosfärområdena och Unescoprofessurer inom barns tidiga lärande. Sveriges världsarv visade upp sin verksamhet liksom Platåbergens geopark, som bjöd på smaker från geoparksområdet. Världskulturmuseerna berättade om hur de arbetar med hotat kulturarv och Wikimedia fyllde på med ett projekt om hur hotat kultur- och naturarv kan skyddas. Dessutom visade Sagobygden upp sitt projekt med att aktivera seniorer genom det goda samtalet.

Anna-Karin Johansson, Lena Sommestad, Karin Stenson

Under konferensen kunde deltagarna knyta nya kontakter och så frön till samarbeten mellan koncept som har liknande utmaningar men verkar inom olika områden. Samtidigt fick deltagarna ökad förståelse för det egna arbetets betydelse för utvecklingen inom Unesco på global nivå. Att umgås inom Unescofamiljen i Sverige gav mersmak – många uttryckte önskan om att ses regelbundet för nätverkande och för att inspireras till fler samarbeten.

Fler bilder från konferensen

Ett antal representanter för Sveriges världsarv samlades i Stockholm. I mitten Svenska Unescorådets generalsekreterare Anna-Karin Johansson.
Karin Stenson, Svenska Unescorådet, Johanna MacTaggart, Biosfärprogrammet, Tine Winther, Sagobygden, Elin Rosenström, Kulturrådet.
Tryckfrihetsförordningen från 1766 på Riksarkivet.
Sandra Wall, kreativa staden Norrköping, Lisen Schultz, Stockholm Resilience Centre, Åsa Nordin, Laponia, Emma Rydnér, Södra Ölands odlingslandskap.
Anna Bergengren låter deltagarna smaka på Platåbergens geopark.
Susanne Andersson, vd Visit Sweden.
Christina Hedin, kreativa staden Östersund, Carin Persson, Tillväxtverket, Sofia Hultman, Platåbergens geopark, Simone Wenzel, Blekinge Arkipelag, Hanna Alfredsson, biosfärområde Voxnadalen.
Anna-Karin Johansson, Unescorådet, Ann Follin, Världskulturmuseerna, Sverker Lundin, Sveriges Unga Akademi, Pia Engstrand, Sida.