ukraina « Svenska Unescorådet

Rysslands krig mot Ukraina har gått in på sitt tredje år när Haagkonventionen om skydd för kulturegendom i händelse av väpnad konflikt fyller 70 år. Under kriget har 349 platser av kulturell betydelse förstörts i Ukraina.

Enligt Haagkonventionen kan kulturegendom till exempel vara minnesmärken, arkeologiska miljöer, arkiv, konstverk och vetenskapliga samlingar. Unesco har fram till den 27 mars 2024 kunnat slå fast att 127 religiösa platser, 31 museer, 157 byggnader av historiskt eller konstnärligt intresse, 19 monument, 14 bibliotek och ett arkiv har skadats under Rysslands fullskaliga krig mot Ukraina.

Haagkonventionen ger bland annat ett folkrättsligt skydd för den kulturegendom som ett land anser ska vara skyddat mot följderna av militära operationer. Materiellt och immateriellt kulturarv utgör viktiga bitar i mänsklighetens pussel och säger något om vilka vi har varit, vilka vi är idag och i förlängningen vilka vi kan bli i morgon.

Hotat världsarv
Ett av de världsarv som är hotade är Sofiakatedralen i Kiev. Byggnaden är över tusen år gammal och blev Ukrainas första världsarv år 1990. Hit har mängder av människor kommit genom tiderna för att finna hopp och stillhet i en föränderlig värld. Många av dessa har också passat på att skriva något på katedralens väggar. Det handlar om över 7000 olika inskriptioner som gjorts på en mängd olika språk. Inskriptionerna är värdefullt forskningsunderlag som kan hjälpa oss att förstå olika tiders handel, utbyte, traditioner och språkbruk.

Sofiakatedralen i Kiev. Foto: Gunnar Almevik

Göteborgs universitet samarbetar med Ukraina
Det finns dock en överhängande fara för att dessa inskriptioner kan försvinna eller skadas i ryska anfall mot Kiev och Sofiakatedralen. Därför har Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet inlett ett samarbete med Ukraina för att bevara inskriptionerna till forskningen och eftervärlden. Samarbetet inleddes efter en förfrågan från Fedir Androshchuk, chef för Nationalmuseum för Ukrainas historia, och förmedlades genom svenska Riksantikvarieämbetet.

Jonathan Westin dokumenterar inskriptioner i Sofiakatedralen. Foto: Gunnar Almevik.

Gunnar Almevik, som är professor i kulturvård och Jonathan Westin, docent i kulturvård, har varit på plats i Kiev för att utbilda ukrainska kollegor att dokumentera inskriptionerna med digital teknik.

Gunnar Almevik, vilka är de bestående intrycken av din och Jonathan Westins tid på plats i Sofiakatedralen och i Ukraina?

– Sofiakatedralen blev som ett mikrokosmos för oss, där vi bodde och arbetade i princip dygnet runt. Vi bodde i den gamla biskopsbostaden på det muromgärdade katedralområdet, med ett skyddsrum i källaren och mittemot katedralen. Vi hade ett mycket gott samarbete med ukrainska kollegor och var också väl omhändertagna och inbäddade i erfarenheter om situationen, men visst är det påtagligt med barrikaderade byggnader, militärer på gatorna och utegångsförbud nattetid. Vi satt i skyddsrum nästan varje dag på grund av Rysslands anfall eller hot om anfall. Det är en terror mot civilbefolkningen.

Gunnar Almevik menar dock att de främsta utmaningarna på plats var tekniska.

– Hur skulle vi på bästa sätt dokumentera de här inskriptionerna? Dessutom blev omfattningen av arbetet mycket tydligt på plats. Vi hade helt klart underskattat hur stort det här arbetet är.

Gunnar Almevik dokumenterar inskriptioner i Sofiakatedralen. Foto: Jonathan Westin.

Unesco har konstaterat att 349 kulturella platser har skadats i kriget fram till nu, hur bråttom är det att dokumentera detta kulturarv?

– Ja, Unesco dokumenterar kontinuerligt förstörelsen och listan med förstörda kulturmiljöer växer. Även om Sofiakatedralen är ett monument som Ryssland vill göra gällande i sin historieberättelse så visar ju krigspraktiken hur hänsynslös man är i alla avseenden, mot civilbefolkning, miljö, civil infrastruktur och kulturarv.

Vad kan inskriptionerna i katedralen ha för betydelse för det Ukrainska folket och för mänskligheten?

– Historia och kulturarv är inte en marginell aspekt i kriget och för en framtida fred. Sofiakatedralen är invävd i Ukrainas historia som präglas av kulturutbyte och öppenhet mot väst. Här finner vi utöver kyrkslaviska också grekiska och även latin, armeniska, polska, engelska och möjligtvis också fornnordiska språk. Här finns fascinerande dokument, som jordavtal som ristats in och bevittnats på katedralens väggar. En studie av alla bilder av hästar i olika skepnader och kontexter är material för en hel avhandling. Det finns rörande minnesord om rädslor och saknad, som om de vore skrivna idag och inte för 1000 år sedan.

Gunnar Almevik betonar att det är viktigt att göra inskriptionerna tillgängliga digitalt. På så sätt kan språkforskare med en mängd olika specialiseringar få möjlighet att djupdyka i materialet och göra nya upptäckter som kan resultera i att både bilder och texter omtolkas.

Har du några exempel på inskriptioner som vi kan få ta del av?

”Tyvärr kommer min hand att gå hädan, men verket (skrivet av mig) kommer att finnas kvar här. Den som läser det som står kommer att säga: Herre förbarma dig över denna slav. Amen.”

– Klottret är signerat Alex och daterat till 1600-talet. Det är skrivet på armeniska. Under 1500 och1600-talet fanns många armeniska handelsmän i Kiev och följaktligen flera inskriptioner på armeniska i Sofiakatedralen. Det är sannolikt en mycket välbärgad persons klotter, för detta står skrivet på läktaren där endast högreståndspersoner hade tillträde.

– En annan inskription är ett jordavtal daterad till 1000 talet. En prinsessa vid namn Vsevolozha säljer mark för 700 hryvnias ”inför Sank Sofias präster”. Avtalet ristades i en muralmålning av helgonet Onuphrios, och vidimerades av fyra namngivna personer för köparen respektive säljaren.

Unescos insatser
Sedan Ryssland attackerade Ukraina har Unesco tränat 1600 personer som ska kunna arbeta med just kulturvärden. De har fått träning i att bedöma skador, säkra museisamlingar och historiska byggnader och att bevara det levande kulturarvet.

Vad är din uppfattning om engagemanget för att skydda kulturavet i Ukraina just nu – finns det fortfarande kraft att arbeta med detta?

– Jag känner väl till Unescos arbete och är övertygad om att det kommer ha stor betydelse. Det är ett viktigt arbete. Att upprätthålla samhället med alla dess funktioner är viktigt för Ukraina. Alla bidrar till försvaret genom att jobba på och utveckla det man kan.

Hur kan detta vara till nytta för framtiden – i termer av fredsarbete och nationell identitet, till exempel?

– Min övertygelse är att öppen tillgång till forskningsmaterial och evidensbaserad kunskap är viktigt i och för ett demokratiskt samhälle. Det är i första hand det vi arbetar för. Historia och kulturarv kan användas på många sätt – även förment och destruktivt, som Ryssland gör, men det kan också bidra till en process för konstruktiv förändring, försoning och respekt.

Under tiden i Kiev utbildade Gunnar Almevik och Jonathan Westin en grupp ukrainska arkeologer, arkitekter och konservatorer som arbetar vidare med dokumentationen. Men Gunnar Almevik menar att arbetet kommer att ta tid. Det handlar även om att arbeta fram utformningen av den databas som forskare ska använda för att nå materialet. Forskarna hoppas på att kunna dokumentera och säkra forskningsmaterialet under 2024.

Undervisning av hur dokumentationen kan göras. Arkitekterna Oksana Kovalska och Sergii Trofymchuk. Foto: Gunnar Almevik.

Kommer ni att göra fler resor till Ukraina?

– Vi planerar för en resa nu i maj. Vi har utvärderat resultaten och tanken är att vi ska se om vi kan förbättra arbetsmetoderna på plats. Vi ska också diskutera möjligheter till fortsatt samarbete.

Är detta arbetssätt något som ni kommer att förmedla även till andra länder vars kulturarv riskerar att förstöras?

– Just nu diskuterar vi möjligheten att stödja den arbetsgrupp som arbetar i Kiev med projektet för att de ska kunna utbilda studenter och andra yrkesverksamma inom kulturarvsområdet i Ukraina i digitala dokumentationstekniker. Sofiakatedralens museum utvecklar expertis som de kan dela med sig.

– Vi har tidigare arbetat med digital dokumentation av kulturarv i Antarktis som hotas av förstörelse genom klimatförändringar. Med klimatförändringar och konflikter i världen ökar behovet av dokumentation, men också att data som samlas in framtidssäkras och görs tillgängligt och användbart. I de prioriteringar som samhället tvingas göra så kan vi inte bevara allt, men vi kan säkra aspekter av kulturarv som kunskapskällor.

Till höger, interiör i Sofiakatedralen. Till vänster, projektgenomgång i Sofiakatedralens museum. Foto: Gunnar Almevik.

Så uppmärksammas Haagkonventionens jubileum

Den 23-25 april arrangeras Sveriges museers vårmöte, då Haagkonventionen kommer att diskuteras i en panel med rubriken Skydd av kulturarv ur ett folkrättsperspektiv ledd av Svenska Unescorådets rådsledamot, tillika tf överantikvarie Eric Fugeläng. Mer information om vårmötet och kulturarvsfrågorna kommer du kunna få i Svenska Unescorådets sociala medier.

Den 14-15 maj 2024, arrangerar Nederländerna en internationell konferens i Haag: UNESCO International Conference “Cultural Heritage and Peace: Building on 70 years of The Hague Convention” | UNESCO

Här uppdateras firandet kontinuerligt: Celebrating 70 years of the UNESCO 1954 Convention | UNESCO

Ratificering
Haagkonventionen har ratificerats av 135 medlemsstater i Unesco. Ryssland och Ukraina är två av dem, där Ukraina även har ratificerat det andra tilläggsprotokollet som handlar om förstärkt skydd. Detta har Ryssland inte ratificerat.

Sverige ratificerade Haagkonventionen och dess första protokoll år 1985. Det andra protokollet ratificerades 2017. Sverige ratificerade Unescos konvention om åtgärder mot olovlig export, import och överlåtelse av kulturegendom år 2003.

Kulturegendom som inte behandlas i enlighet med konventionen under krig kan innebära att t.ex. skadad kulturegendom kan utgöra krigsbrott.

Här kan du läsa mer om Haagkonventionen.

Foto längst upp: Inskription i Sofiakatedralen. Fotograf, Fedir Androshchuk.

Den 24 februari har det gått ett år sedan Ryssland invaderade Ukraina. Unesco har följt kriget noga och bland annat gjort många olika insatser för journalister, utbildningsaktörer och kulturinstitutioner.

Information, kultur och utbildning är viktiga delar för att möta en krigsdrabbad befolknings behov, bygga motståndskraft och kunna förbereda för framtiden.

Eftersom dessa områden ligger inom Unescos mandat, manar Unesco det internationella samfundet att mobilisera och samarbeta för att så långt möjligt upprätthålla utbildningn i landet. Det gäller även skyddet av kultur- och världsarv, som drabbas av beskjutning och plundring, och där brist på el och intakta byggnader leder till stora skador på konst och föremål.

I krig är journalisters arbete omistligt för att dokumentera och rapportera det som händer. För att kunna utföra sitt arbete behöver mediearbetare utrustning, utbildning och säkerhet.

Under det gånga året har Unesco mobiliserat över 20 miljoner USD med stöd av medlemsstaterna och andra samarbetspartners så att konkreta åtgärder kunnat vidtas i Ukraina. Därutöver tillkommer 10 miljoner USD som Japan bidrar med från och med februari 2023. Därmed är Japan den enskilt största finansiella partnern till Unesco för Ukraina.

Utbildning
Kriget har haft stor påverkan på utbildningssektorn i Ukraina.
Före kriget uppgick antalet pedagoger till 674 000 och antalet elever till 7.4 miljoner. I januari 2023 kunde Unesco konstatera att över 3000 utbildningsinstitutioner skadats och över 400 har förstörts helt och hållet. 1,8 miljoner elever studerar nu online istället för i fysiska klassrum.

För att hjälpa lärare att kunna hålla i online-undervisning har Unesco bidragit med 50 000 datorer i samarbete med Google. Utöver det har Unesco utbildat 50 000 lärare i digital pedagogik för att hjälpa till med övergången från fysisk till digital undervisning.

Unesco mobiliserade även över 25 globala utbildningsaktörer till att bistå med utbildningsplattformar, utveckla digitala lösningar och översätta utbildningsinnehåll för Ukrainska elever.

Kulturarv och världsarv
I krig är det en prioritet att försöka hindra förstörelse och plundring av kulturarv. Genom att utbilda de som arbetar med kulturarv i Ukraina i hur de kan säkra byggnader, förbättra brandsäkerheten och identifiera säkra platser för skydd av konstverk, kan vissa skador begränsas. I början av februari 2023 kunde Unesco konstatera att runt 240 kulturella platser i Ukraina har skadats – däribland museer, monument, bibliotek och kyrkor.

Utöver detta är svårigheten att upprätthålla kulturliv och konstnärlig produktion något Unesco tittat på. Till exempel bidrar Unesco med konstnärsstipendier och att säkerställa att konstnärer kan få ut sina verk till publik. En donation på 100 000 USD har gjorts till sju kulturprojekt, där fokus har legat på sådana som främjar resiliens vid trauma.

Därutöver stöttar Unesco kvinnliga konstnärer som har flytt från Ukraina på grund av kriget. De får boende och uppehälle av en kulturinstitution i landet de flytt till genom civilsamhällesorganisationen Artists at Risk.

Nytt världsarv
I januari 2023 skrevs hamnstaden Odessas historiska centrum in på Unescos världsarvslista och på listan över världsarv i fara. Det innebär att staden åtnjuter samma skydd som övriga världsarv på listan. Enligt Världsarvskonventionen får världsarven inte skadas medvetet – varken direkt eller indirekt. Alla medlemsländer i Unesco har kommit överens om att världsarven är hela mänsklighetens tillgång och ansvar och att de är av ett bestående universellt värde som vi alla ska värna och bevara.

I och med att Odessa skrivits in på listan över världsarv i fara kan tillgång till förstärkt internationell teknisk och finansiell hjälp för att skydda och reparera skador på världsarvet efterfrågas vid behov.

Illegal handel med kulturföremål
En utmaning som fortgår i skydd av kriget är den illegala handeln med kulturföremål från Ukraina. Unesco arbetar med att informera konsthandlare och stärka nätverken mellan de länder som gränsar till Ukraina för att fånga upp föremål som förekommer på ICOMs röda lista över kulturföremål i Ukraina.

Journalister och informationsspridning
Idag är 5000 journalister ackrediterade för att följa kriget och många som befinner sig vid fronten har inte erfarenhet av att arbeta som krigskorrespondenter. Unesco har arbetat nära samarbetspartners och journalister i Ukraina för att bistå media med utrustning, psykologiskt stöd och säkerhetsutbildningar. Bland annat förses reportrar och deras lokala fixare med säkerhetsutbildning och manualer som inkluderar första hjälpen och instruktioner i hur man kan hantera trauma.
Unesco har även bidragit till att etablera ett nätverk med sex s.k. solidaritetscenter som drivs av National Union of Journalists (NUJU). Här kan journalister få juridisk rådgivning och säkerhetsutbildning. Över 1000 journalister har kunnat ta del av detta.

Fortsatt stöd för Ukraina
För att ytterligare bistå journalister i deras viktiga verksamhet har Unesco skickat ut skyddsutrustning i form av skottsäkra västar och hjälmar till Ukrainska journalister. El-generatorer har också distribuerats så att nyhetssändningar ska kunna fortgå trots återkommande elavbrott.

Finansiellt stöd är viktigt och Unesco har (tillsammans med World Food Programme) donerat 100 000 USD för att 160 Ukrainska journalister ska ha en basinkomst och kunna fortsätta sitt arbete med att hålla befolkningen informerad om vad som händer.

Under 2023 kommer Unesco att fortsätta mobilisera för Ukraina. Till exempel kommer 20 000 Ukrainska lärare och pedagoger att tränas av professionella inom psykosocialt stöd, för att de ska kunna identifiera vilka behov som finns hos barn och deras familjer vad gäller mental hälsa.

Vängruppen för Ukraina
Sverige var en av initiativtagarna till den vängrupp för Ukraina i Unesco, som är aktiv sedan 2014 då Ryssland annekterade Krimhalvön. Denna informella grupp består av 20 medlemsstater som arbetar för att hålla Ukraina högt upp på agendan. Sedan invasionen har vängruppen gjort 22 uttalanden med fördömanden.