Den 22-23 november bjuder Unesco, UNDP, OHCHR och UNDOC in till ett UN Inter-Agency-möte om journalisters säkerhet i Wien. Svenska Unescorådet samarrangerar ett event under mötet tillsammans med den svenska sektionen av Reportrar utan gränser. Journalisten Martin Schibbye och fotografen Johan Persson har en egen programpunkt där de berättar om sina erfarenheter från tiden i Etiopien och vilka skyddsmekanismer de anser behövs för journalister i krigszoner och andra känsliga områden.

» Se webbsändningen live.

Mötet utgör steg två i en process som inleddes i september förra året. Då bjöd Unesco in till ett första UN Inter-Agency-möte med målsättningen att tillsammans med andra FN-organ ta fram en gemensam handlingsplan – UN Plan of Action on the Safety of Journalists and the Issue of Impunity. Syftet med handlingsplanen var att förbättra samarbetet mellan FN-organen på detta område. Resultatet blev ett handlingsorienterat dokument med flera konkreta insatser för att förbättra journalisters. Bl.a. föreslogs skapandet av en koordineringsmekanism mellan FN-organen och ett ökat samarbete med andra mellanstatliga organisationer på internationell och regional nivå.

Vid mötet i Wien ska samma aktörer utarbeta en genomförandestrategi för planen, med åtgärder som ska vara både konkreta, tidsbundna och mätbara.

Den första halvdagen av mötet (22 nov) är öppet för ackrediterade journalister, och inleds med en journalistfrukost med ett påföljande round table med bl a UN Special rapporteur Frank la Rue och OSSE:s Danja Mijatovic.

Att notera särskilt är att journalisten Martin Schibbye och fotografen Johan Persson kommer att ha en egen programpunkt (kl. 11.30-12.00) där de berättar om sina erfarenheter från tiden i Etiopien och vilka skyddsmekanismer de anser behövs för journalister i krigszoner och andra känsliga områden. Svenska Unescorådet samarrangerar eventet med den svenska sektionen av Reportrar utan gränser. RUG:s kanslichef Urban Löfqvist leder diskussionen.

» Förmiddagens program direktsänds här från kl. 10.00.

» Pressmeddelande om Schibbyes och Perssons medverkande i FN-mötet.

Världsfilosofidagen skapades 2005 då Unescos medlemsländer konstaterade att ”filosofi är en disciplin som uppmuntrar till kritiskt och självständigt tänkande och har förmågan att bidra till bättre förståelse om världen, samt förespråka tolerans och fred”.

Temat för 2012 är ”Kommande generationer”. Många evenemang kommer att ordnas på internationell, nationell och lokal nivå för att uppmana till reflektion runt världsläget och framtida utmaningar.

Världsfilosofidagen tillhör alla som intresserar sig för filosofi. Unesco uppmuntrar stater och institutioner, civilsamhällets organisationer, skolor med flera att ta till vara på möjligheten att uppmärksamma den 15 november.

» Läs mer om årets världsfilosofidag.
» Läs mer om Unesco och filosofi.
» Läs om det internationella nätverket för kvinnliga filosofer.

Den 3-18 oktober 2012 hölls Unescos styrelsemöte vid organisationens sekretariat i Paris.

Fortsatta reformerar av Unesco
Under mötet fördes bland annat en ingående diskussion om Unescos generaldirektör Irina Bokovas förslag till kommande långsiktig strategi, med vikt på effektivisering och fokus i Unesco. I nuläget har Unesco fem programsektorer, och huvudförslaget var en sammanslagning av sektorerna för natur- och samhällsvetenskap, och en uppdelning av kommunikations- och informationssektorn. Reformförslagen, varav vissa länge förespråkats av Sverige, mötte både stöd och motstånd under styrelsemötet. Bokova lade även fram ett förslag om program och budget. Beslut angående ny långsiktig strategi fattas av generalkonferensen under 2013.

Unescos finansiella situation
Under mötet diskuterades även den finansiella situationen inom Unesco. I och med Palestinas inval i Unesco år 2011 har USA:s inbetalning till organisationen uteblivit, trots fortsatt medlemskap i Unesco. USA:s nationella lagstiftning hindrar dem från att betala till en organisation som erkänner Palestina. Detta har satt Unesco i en komplicerad ekonomisk situation, där nedskärningar och omstruktureringar planeras och diskuteras. Under styrelsemötet i oktober konstaterades att generaldirektören har genomfört åtgärder som varit viktiga för att hålla organisationen på fötter.

Arabländerna fördömde den omtalade Muhammed-filmen
Samtliga 58 styrelsemedlemmar höll nationella inlägg under den allmänna debatten på mötet. Arabländerna fördömde den omtalade Muhammed-filmen som cirkulerat på internet, liksom det våld som utbrutit i samband med den, och uppmanade till debatt om yttrandefrihetens etiska aspekter och respekt för religioner inom ramen för Unesco. EU:s gemensamma tal framfördes av Danmark och betonade bl.a. vikten av Unescos arbete med yttrandefrihet och journalisters säkerhet.

Utvärdering av Unescos globala prioritet – Afrika
En annan fråga som diskuterades av styrelsen var en utvärdering av Unescos prioritet Afrika, vilken pekade på behovet av effektivisering, samarbete och konkreta mål för att öka genomslaget av projekt i Afrika. Ett antal politiska frågor om förvaltningen av kulturarv i Palestina behandlades även av styrelsen.

FNs generalsekreterare Ban-Ki Moon besökte Unescos styrelsemöte
FNs generalsekreterare Ban-Ki Moon besökte Unescos styrelsemöte. I sitt tal betonade han särskilt vikten av organisationens arbete med världsarv, yttrandefrihet och journalisters säkerhet samt vattenfrågor. Ban-Ki Moon presenterade också sitt nylanserade initiativ Education First, där Unesco spelar en nyckelroll, med generaldirektör Irina Bokova som Executive Secretary för styrgruppen. I och med initiativet hoppas man på en upptrappning av satsningar för att nå de uppsatta utbildningsmålen.

Om Unescos styrelse
Styrelsen är ett av Unescos tre styrande organ, utöver generalkonferensen och sekretariatet. Styrelsemöten hålls två gånger per år, samt vid ytterligare ett tillfälle de år generalkonferensen sammanträder. Styrelsen består av 58 medlemsländer fördelade över mellan världens regioner, och vars styrelseplatser sträcker sig över en fyraårsperiod. Nordisk representant i styrelsen är för närvarande Danmark. Styrelsemedlemmarna väljs av generalkonferensen, som är det högsta styrande organet inom Unesco där alla Unescos 195 medlemsländer har en röst. Sverige och andra länder som inte sitter i styrelsen för närvarande, liksom mellanstatliga och icke-statliga organisationer, kan skicka observatörer till styrelsemötet, men deltar inte i beslutsfattandet. Sverige kandiderar till Unescos styrelse för perioden 2013-2017 som informell representant för Norden.

Åke Bjerstedts bibliografi “Education towards a culture of peace – a select bibliography focusing on the last 25 years” är utgiven av Malmö högskola och distribueras av: “School of Education”, 205 06 Malmö. Telefon: 040 – 6657000.

Den 13-14 december anordnar svensk-finska kulturcentret Hanaholmen, i samverkan med Svenska Unescorådet m fl, ett seminarium om läget för yttrandefriheten i Norden och frågan om Norden har något att lära världen.

I upplägget ingår också Hanaforum med fokus på organiserad intolerans och extrema ideologier.

På länken nedan kan du följa seminariet och diskussionerna kring yttrandefrihet genom live streaming. Videofilerna kommer även vara tillgängliga på sidan efter att mötena är avslutade.

» http://www.hanaholmen.fi/hanatube 

Källa: UNESCO Multimedia Archives

Vetenskap för global hållbarhet är temat för världsvetenskapsdagen 10 oktober 2012. Unescos generaldirektör Irina Bokova uppmanar till innovation, kreativitet och forskning för att finna hållbara lösningar på globala utmaningar så som sinande naturresurser.

Med anledning av världsvetenskapsdagen arrangerar Svenska Unescorådet och Vetenskapsrådet seminariet ”Makten över orden, makten över jorden” den 9 november 2012 om yttrandefrihet, delaktighet och forskarens ansvar i en ny geopolitisk värld. Seminariet vänder sig till dig/er som är forskare, Unesco-professorer och forskningsfinansiärer med intresse för Unescos vetenskapliga program.

Ett privat företag har nyligen, genom ett storskaligt experiment inom geoingenjörskonst avsiktligt dumpat 100 ton järn i Stilla havet i syfte att orsaka algblomning. Unescos mellanstatliga oceanografiska kommission (IOC) är skeptiska till denna typ av storskaliga experiment på grund av bristen på transparens och den osäkerhet som råder runt havsgödningens effekter på sikt.

Denna praktik kallas i vetenskapliga termer för havsgödning (ocean fertilization) eller geoingenjörskonst/geoteknik (geoengeneering). Genom att tillföra järn i havsvattnet kan planktonproduktionen öka, vilket i detta fall förväntas locka laxpopulationer och därmed gynna fiskerinäringen.  Experimentet som genomfördes i juni 2012 uppdagades nyligen.

Geoingenjörskonst, eller klimat-teknik, innebär medveten storskalig förändring av jordens klimatsystem, med syftet att minska den globala uppvärmningen. Det är ett område som fått allt mer uppmärksamhet inom vetenskap och beslutsfattande, men som är förknippat med stor osäkerhet och risker. Ett tillskott av järn i havsvattnet kan göda havet på liknande sätt som näringsämnen från exempelvis jordbruket, och stimulerar tillväxten av alger, växtplankton och andra växter i havet. I teorin kan dessa växters fotosyntes öka upptaget av koldioxid ur atmosfären till havet och därmed bromsa den globala uppvärmningen.

I Unescos förslag om geoingenjörskonst, som publicerades förra året, betonas särskilt vikten av att riskerna med olika geoteknik-aktiviteter räknas in. Unesco föreslår också att man skapar ett internationellt ramverk som försäkrar att forskningsprojekt genomförs ansvarsfullt och med transparens.

I en utvärdering av ett tiotal småskaliga experiment som undersökt effekterna av järn för havsgödning konstateras att havsgödning i stor skala kan ha oväntade och svårförutsedda effekter inte bara lokalt, genom giftig algblomning etc. utan även på avlägsna platser och långt in i framtiden. På grund av den stora osäkerhet som råder runt dess påverkan på exempelvis syrehalten i haven, biogasproduktion och havsförsurning hänvisar Unescos oceanografiska kommission, liksom många andra, till försiktighetsprincipen.

2008 beslutade parterna till konventionen om biologisk mångfald (Convention on Biological Diversity, CBD) att ingen gödning av icke-kustnära vatten skulle utföras innan det fanns starkare vetenskapliga bevis för dess effekter.

IOC slår fast att förutom legitim vetenskaplig forskning, bör inga aktiviteter som involverar havsgödning tillåtas om de strider mot den resolution som antogs i Londonkonventionen och -protokollet. Storskaliga experiment bör genomföras på ett ansvarsfullt och öppet sätt, där fördelar och risker fördelas rättvist. Ett otillåtet experiement på en plats kan ha gränsöverksridande effekter hundratalös kilometer bort. Världshavens tillstånd är enormt viktig fråga som vi inte har råd att spela bort.

» Läs mer om IOC och Unescos vetenskapliga program.
» Läs mer om havsgödning på Unesco.org.

På FN-dagen 24 oktober anordnade FN-familjen i Sverige ett event på Centralstationen i Stockholm med fokus på millenniemålen. En aktivitet var att besökarna hade möjlighet att svara på frågan ”Vilket millenniemål tycker du är viktigast?” genom att lägga en färgad boll i en cylinder.

Ungefär 1000 personer uttryckte sin åsikt genom att lägga en boll. Aktiviteten väckte många tankar hos besökarna och gav också upphov till en mängd intressanta samtal om bistånd och utvecklingsfrågor.

Barn och vuxna, unga och äldre passade på att visa sin åsikt om millenniemålen och viktiga globala frågor genom aktiviteten. Ett flertal besökarna hade ingen eller liten kunskap om millenniemålen sedan tidigare, och Svenska FN-familjen är glada för att ha fått ge information och ett tillfälle att uppmärksamma målen och FNs arbete.

Det millenniemål som fick flest röster var millenniemål nr 1 – utrota extrem fattigdom och hunger med 28 % av rösterna. Många resonerade att det mest akuta är att se till att människor inte behöver gå hungriga och att man måste bekämpa fattigdomen för att få resurser att arbeta med de andra frågorna. På andra plats kom mål 2 om att alla barn ska gå i skolan.

Flera besökare tyckte att det var svårt att välja ett område – att vi måste satsa på alla. Detta är förstås också FN’s ståndpunkt. Arrangörerna hoppas ändå att FN-dagens besökare gick därifrån med lite mer kunskap om millenniemålen än tidigare.

Så här fördelades resultatet:

FN-familjen i Sverige tackar besökare och talare för aktivt deltagande och en lyckad FN-dag!

Idag firas FN-dagen på Stockholms Centralstation genom Svenska FN-familjens gemensamma arrangemang mellan 8.00 och 19.00. Åtta organisationer med FN-anknytning, som tillsammans uppmärksammar FNs åtta millenniemål. Det åttonde målet handlar just om samarbete.

Millenniemål 8 är att utveckla ett globalt partnerskap för utveckling, och öka samarbetet kring bistånd, handel och skuldavskrivningar. Detta mål lyfter de rika ländernas ansvar i att nå millenniemålen, genom att uppmana till ökat samarbete mellan rika och fattiga länder, öka biståndet, lätta skuldbördan för de fattigaste länderna, och verka för en rättvisare handel.

Skuldbördorna för världens fattigaste länder har minskat. Cirka 40 länder har fått sina skulder avskrivna, men vissa länder skulle behöva ytterligare avskrivningar.

Vad gäller bistånd är det endast fem länder (Sverige, Norge, Danmark, Holland och Luxemburg) som lever upp till FNs mål om att biståndet ska uppgå till 0,7 procent av landets bruttonationalinkomst (BNI). År 2010 var det samlade internationella utvecklingsbiståndet som högst (128,7 miljarder dollar), men nu faller biståndsnivån efter ca tio år av uppgång. Detta är sammankopplat med givarländernas BNI som på grund av globala finanskriser minskar, vilket påverkar det internationella biståndet. Ska mål 8 nås måste biståndet kraftigt öka de närmsta åren.

Dock är bistånd bara ett sätt att påskynda utveckling, men har begränsade möjligheter att förändra orättvisa samhällsstrukturer som ofta ligger till grund för fattigdomsproblemen. Mål åtta innefattar även en rättvisare handel och att fattiga länder ska få tillgång till den globala marknaden. Utvecklingsländernas del i världshandeln har ökat trots att världen inte lyckats enas om mer rättvisa handelsavtal. I vissa fall har regionala eller bilaterala avtal slutits.

Också tillgången till ny teknik, främst informations- och kommunikationsteknologi så som internet och mobiltelefoner, är en del av mål 8. Här sker stora framsteg. År 2010 hade ca 76 procent av världens befolkning tillgång till mobiltelefoni, och en av tre hade internetuppkoppling. Denna typ av teknik spelar en stor roll för att sammankoppla människor med service, exempelvis utbildning, hälso- och banktjänster etc.

Vill du lär dig mer om Millenniemålen? Idag den 24 oktober är det FN-dagen vilken uppmärksammas av FN-familjen i Sverige genom aktiviteter på Centralstationen i Stockholm, mellan klockan 08.00 och 19.00. Kom och fira dagen med oss!

» Läs mer om Millenniemålen på FN:s hemsida och på millenniemålen.nu.