8 mars är det internationella kvinnodagen som uppmärksammar ojämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Årets tema är ”Empower Rural Woman – End Hunger and Poverty”. Dagen instiftades 1910, och 1977 antog FN en resolution som rekommenderade ett allmänt firande av kvinnodagen.

Internationella kvinnodagen har olika innebörd i olika länder. I många länder har dagen politisk prägel då man fokuserar på kvinnors kamp för lika rättigheter och på den ojämställdhet som råder i samhället. Att öka jämställdheten och stärka kvinnors ställning är ett av FN:s milleniemål, och även om det går stadigt framåt är världen långt ifrån jämställd.
Inom ramen för Internationella kvinnodagen kommer Unescos generaldirektör Irina Bokova inviga konstutställningar i Paris. ”UN Women Sverige” tillsammans med ett femtiotal andra organisationer uppmärksammar dagen på Historiska Museet med bland annat föreläsningar, workshops och fotoutställningar.

Agenda 21  NOW! är en 24-timmars global internetkonferens med deltagare från fem världsdelar och hålls för elever från 14 år – anmäl din skola till konferensen!

Årets tema är ”Revolution – Evolution – Change– Transitions in the 21st century’s societies”.Stora förändringar pågår i världen, uppror och kraven på demokrati i delar av Afrika och Mellanöstern och de snabba demografiska förändringarna i Europa diskuteras. Alla som deltar kan lägga till diskussionsömnen på Agenda 21 NOW!’s interaktiva sidor.

»För mer information om Agenda 21 NOW! klicka här. 

» För att anmäla dig till konferensen, klicka här.

1972 hölls FN:s första konferens om människans miljö. Konferensen hölls i Stockholm, 5 – 16 juni på initiativ av Sveriges regering. Konferensen samlade deltagare från 113 länder och mottot löd ”Only One Earth”.

Stockholmskonferensen har påverkat världens miljöpolitik och spelade en central roll för att koppla samman begreppen miljö och utveckling. Konferensen hade flera större resultat. Det första var ”Stockholmsdeklarationen” som innehåller 26 principer om miljö och utveckling. En av de viktigaste delarna var ”Princip 21” som erkänner staters suveräna rätt att formulera sina egna miljömål, men även ger stater ett gemensamt ansvar att se till att nationella aktiviteter inte har negativa effekter på andra staters miljö. Vidare resulterade Stockholmskonferensen i handlingsplaner för fortsatt internationellt miljösamarbete samt upprättandet av FN:s miljöorgan, UNEI, i Nairobi.

Stockholmskonferensen bidrog också till att föra upp miljöfrågan på den internationella politiska dagordningen och banade väg för bland annat FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro tjugo år senare. I år när världen möts i ”Rio +20” är det viktigt att se vad Stockholmskonferensen betytt som förarbete till Rio 1992. Vid Stockholmskonferensen formulerades också tankar och idéer som ledde fram till att Unescos generalkonferens i oktober 1972 antog konventionen om skydd för världens kultur- och naturarv, den så kallade världsarvskonventionen.

Klicka här för att läsa mer om Rio +20

Utdrag från Stockholmsdeklarationen 1972, Princip 21:
”States have, in accordance with the Charter of the United Nations and the principles of international law, the sovereign right to exploit their own resources pursuant to their own environmental policies, and the responsibility to ensure that activities within their jurisdiction or control do not cause damage to the environment of other States or of areas beyond the limits of national jurisdiction.“

Läs hela Stockholmsdeklarationen här.

4-8 juni anordnades MAB (Man and the Biosphere Programme)-konferensen ”Sharing Sustainable Future” i Lundsbrunn, 186 delegater från 31 länder deltog. Ett av konferensens mål var att utveckla EuroMAB:s nätverk, och genom workshops, utställningar och paneldiskussioner gavs deltagarna möjlighet att träffas och dela sina åsikter och kunskaper om hur biosfärområden kan bidra till en hållbar utveckling.

Rapporten från konferensen finns tillgänglig här.

MAB-programmet lanserades i början på 1970-talet och arbetar för att förbättra relationen mellan människa och miljö på global och lokal nivå genom en harmonisering av de ofta motstridiga målen biologisk mångfald och socioekonomisk utveckling. Ambitionen är att förbättra de sociala, ekonomiska och kulturella förhållanden med miljömässig hållbarhet i åtanken.

Biosfärområden är platser som förenar bevarandet av biologisk och kulturell mångfald och ekonomisk och social utveckling genom partnerskap mellan människor och natur. I dagsläget finns det 580 biosfärområden i 114 länder. Sverige har fyra biosfärområden, Älvlandskapet Nedre Dalälven (2011), Blekinge Arkipelag (2011), Vänerskärgården med Kinnekulle (2010) och Kristianstads Vattenrike (2005) och en biosfärkandidat, Östra Vätterbranterna där beslut väntas i juni.

»Mer information om EuroMAB.
»Mer information om MAB-programmet.

The International Geoscience Programme (IGCP) är ett samarbete mellan Unesco och The International Union of Geological Sciences (IUGS) för att främja geovetenskaplig forskning genom internationella forskningsprojekt, möten och workshops. IGCP har stöttat över 500 projekt i ungefär 150 länder under sina 40 år.

IGCP samlar forskare från hela världen och förser dem med startkapital för att bedriva internationell forskning. Syftet är att uppnå en homogen global utveckling av geovetenskapen, för att förbättra nationernas välstånd och människors livskvalitet.

Idag främjar IGCP bland annat ”earth science projects” med tydlig samhällsinriktning för hållbar utveckling och för att motverka naturkatastrofer.
IGCP firar sitt 40-års jubileum med en serie publikationer: ”Tales Set in Stones – 40 Years of the International Geoscience Programme (IGCP)” innehåller exempel på framgångsrika IGCP-projekt.

– Läs ”Tales Set in Stones – 40 Years of the International Geoscience Programme (IGCP)” här.
– Mer information om IGCP hittar du här.

Under år 2010 använde nästan två miljarder människor över hela världen internet och oron växer över att lagar och regler utformas för att begränsa yttrandefriheten på nätet. Rapporten ger nytt perspektiv på den sociala och politiska dynamiken bakom hotet mot yttrandefriheten på internet.

Rapporten är skriven av William Dutton, Anna Dopatka, Michael Hills, Ginette Law och Victoria Nash.

Läs rapporten här.

Den 21 februari är den internationella modersmålsdagen då Unesco fokuserar på språklig mångfald och språkundervisning. Dagen instiftades 1999.

Språkfrågor är centralt för allt Unescos arbete. Det finns över 7 000 språk i världen, varav många är hotade. Syftet med dagen är att påminna om alla människors rätt att fritt utöva, tala och skriva sitt modersmål.

Unesco har gjort en karta över de språk som risker att försvinna.

Litteraturcentrum i Uppsala firar den internationella modersmålsdagen med en kostnadsfri tillställning på Teater Blanca, med temat poesi på olika språk. Eventet pågår mellan 18.00 – 21.00.
För mer information, klicka här.

Jordbävningen och tsunamin i Japan den 11 mars 2011 krävde minst 20 000 liv och förstörde fler än 128 000 bostäder och förstörde infrastruktur, brandstationer, sjukhus och skolor. Unesco och FN-universitetet i Tokyo ordnar ett symposium 16 – 17 februari som belyser vikten av beredskap och diskuterar tsunamivarningssystem och erfarenheterna från katastrofen.

Symposiet öppnas av Unescos generaldirektör Irina Bokova och sammanför ledande forskare och beslutsfattare. Huvudfrågorna är bland annat: Hur kan ett land förbereda sig för det oväntade? Hur kan utbildning bidra till beredskap hos allmänheten? Vilka är de mest effektiva sätten att varna människor?
Unescos mellanstatliga oceanografiska kommission, IOC, inrättade en internationell samordningsgrupp för tsunamivarningssystem i Stilla havet 1965. Syftet är att samordna utvecklingen, förbättra Stilla havets tsunamivarningssystem och främja inrättandet av nationella riskbedömningar.
De flesta tsunamier sker i Stilla havet under de senaste tre åren har tre stora tsunamis drabbat Samoa 2009, Chile 2010 och Japan 2011.

Khaled Abu Hijleh intervjuar den egyptiske filmskaparen Khaled Youssef, vars filmer inspirerat och uppmuntrat till den revolution Egypten stod inför under våren 2011.

Khaled Youssef är en av de framstående personer som under revolutionen i Egypten, våren 2011, deltog och uppmuntrade till demonstrationer. I intervjun berättar Youssef bland annat om hur han anlände till Tahrir Square den 25 januari 2011 tillsammans med ungefär 20 000 – 25 000 demonstranter. Antalet demonstranter fortsatte att öka hela dagen och framåt natten hade omkring 80 000 personer samlats på torget. Beslutsamheten och envisheten i de unga demonstranternas ögon var något han aldrig tidigare upplevt, vilket han tog som tecken på att en revolution hade fötts.

Läs intervjun.

Den 13 februari är det Världsradiodagen, en dag vilken uppmärksammar radion som ett kraftfullt kommunikationsverktyg som når hela världen. Radion är speciellt viktig i glest befolkade områden och för särskilt utsatta människor, tex. analfabeter, vilka har svårt att nås av andra typer av kommunikation.

Världsradiodagen syftar till att:
» öka medvetenheten om vikten av radion som kommunikationsverktyg
» uppmuntra beslutsfattare att ge tillgång till information via radio
» stärka nätverk och internationella samarbeten mellan programföretag

» Läs mer om Världsradiodagen